Första Maj

Vårens första dag ingick på vår ort med solsken, men värmen var dock inte särdeles hög. Det oaktat kunde man iakttaga att glädjen, som hör innerligt samman med denna dag, även i år hade sin givna plats hos de majfirande skarorna.

Redan klockan 8 på morgonen skulle sång och musik av seminaristerna utföras i parken [Topeliusparken], och med en punktlighet som förtjänar allt beröm, kommo de på utsatt tid marscherande i taktfasta led med musiklektorn i spetsen. Allt emellanåt under tåget från seminariet till parken höjde ledaren taktpinnen, och det ena musikstycket efter det andra genljöd över staden. Musikanterna åtföljdes av en skara människor, som hade försakat sin morgonblund för att njuta av majsol, vårväder och majstämning. Komna till parken sjöngo och spelade seminaristerna av hjärtans lust, och kommo genom sina prestationer, vari värme bodde, envar att glömma kölden, som annars helt säkert hade bragt mången att ila till sitt hem igen. Trevnaden i parken i tidig morgonstund höjdes i ansenlig grad av den utmärkta servering, som flitiga händer fått till stånd här. Långt före slaget 8 var man i fart med att ställa allt i ordning. Stadens fruar och herrar sparade ingen möda, när det gällde att anordna en trevlig majdag. Det bakades vetebröd och struvor. Glace tillreddes i ansenlig mängd. Läckra apelsiner och mjöd införskrevos, och allt detta jämte det övriga, som hör till ett fint första majbord bars eller drogs till parken av magistrar, handlande, rådmän och deras damer, allt i det bästa samförstånd.

Någon stor folkvandring till det inbjudande bordet kunde inte förmärkas men dagen var ju lång och man hoppades på slaget 12, när man beredde sig på att se i parken ett folkvimmel utan like. Vid nämnda tillfälle skulle samskolans elever sjunga. Man hoppades även att mildare väderlek skulle inträda senare på dagen. I såväl det ena som i andra fallet misstog man sig i någon mån. Luften var lika kylig som på morgonen och folket om möjligt ännu mindre till antalet än då. De goda stadsborna måtte älska dricka sitt morgonkaffe hellre i sina fridfulla hem än ute i naturens sköte och älska kanske även icke vara med. Publiken var som bortblåst, men damerna vid serveringsbordet förlorade icke humöret.


Sångerna, som samskolisterna sjöngo under sin musiklärarinnas ledning, ljödo friska och vittnade även de om att våren var inne. En blomstervagn fylld med glada blomprydda ungdomar körde liksom på morgonen genom parken och väckte allmänt erkännande både vad utstyrsel och innehåll vidkommer. Ungdomarna hoppade ned från vagnen och kommersen med majblommor och konfetti vidtog.

Så förflöt några angenäma och glada timmar i parken. Publiken skingrades för att åter mötas i samskolan kl 8 på kvällen. De omtänksamma marthorna arbetade med full energi på att ställa i ordning till aftonens fest. Deras möda skulle även denna gång belönas med att jämförelse mycket folk samlades för att njuta av allt det goda, som ännu fanns kvar.

Första majfesten i samskolan inleddes med sång, varefter ett kort hälsningstal hölls. Efter det följde körsång. En samskolflicka deklamerade och mag. Lemberg exekverade briljant pianomusik. Fru Björkwall och fröken Gyllenberg sjöngo och herr Stark spelade violin. Herr Björkwall tackade alla, som medverkat till festen och ett par sånger, unisont sjungna, klingade till sist.

Hela förstamajfirandet gick i samskolans tecken. Behållningen av allt tillföll nämligen den. En summa stor 1500 mk torde även hopbragts. Detta allt är ju utomordentligt värdefullt och ett plus i skolans ekonomi , men långt värdefullare än den ekonomiska vinsten var intresset som nu synes i arbetet för samskolans väl. Under hela den tid skolan varit i verksamhet [sedan 1919] har den haft vänner, vilka iklätt sig stora uppoffringar för den, och det är härutinnan vi se en borgen för dess framtid. Utan att här nämna namnen på alla de många, som nu vid majfesten gjorde allt vad de kunde för skolans väl och vilka även tidigare visat sig vara skolans avgjorde vänner, så uttalas ett hjärtligt tack till dem alla. Långt högre än mänskoberöm veta vi även att de ställa den inre tillfredsställelsen de äga av att hava varit med i arbetet för tryggandet av en bildningshärd i vår stad.


Österbottniska Posten i maj 1921.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Första majfirande av Lars Pensar.
Valborgsmässoafton och första maj i Gunnel utmanar ödet av Bertel Eklund.
Nykarleby samskola 50 år av Erik Åhman.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2005-04-23.)