Hedströms Nykarlebykrönika

För en som inte är född i Nykarleby, utan första gången sett dagens ljus några kilometer söder om staden intresserar Einar Hedströms NYKARLEBY, MIN BARNDOMS OCH MIN UNGDOMS STAD så pass att man inte kan lägga undan den 220-sidiga krönikan innan den är färdigläst. Hur mycket mer skall boken då inte fängsla egentliga Nykarlebybor av äldre och yngre årgångar. De äldre läser den helt säkert med igenkännande nickar och många vaknande barndomsminnens glans i blicken, de yngre med i många fall förvåningens finger i häpnadens mun.

Ja, så var det egentligen sagt att det rör sig om en alldeles förtjusande bok. Man far troligen inte vilse om man förmodar att upplagan (förresten 1.500 exx. enligt okontrollerade uppgifter!) går åt om inte genast så småningom till presentböcker både hemma och till utlandet.

Bankdirektören, ÖP-redaktören Einar Hedström tycks ha varit en trägen forskare av hemstadens historia. Han har varit en konsekvent upptecknare med tummen på det historiskt hållbara, men också en iakttagare som haft öppen blick för småstadens många originella och roliga bagateller, seder, bruk, personer etc. Det är detta slag som ger den pikanta kryddsmak av vilken det historiska blir så aptitligt. Stilen är klar, personlig, tyglad.

Här skall vi icke gå in på någon egentlig kritik, på vilken uppgift sign. av många orsaker skulle stappla redan över tröskeln, men vi vill dock som allra hastigast bläddra bland kapitelrubrikerna.

I förordet säger författarens änka Dagny Hedström, vilken nu publicerat boken, att det var makens avsikt att utge anteckningarna i bokform, men hans oväntade bortgång gjorde att arbetet blev halvfärdigt. I kapitlet Nykarleby blir stad får vi uppgifter om hur Nykarleby stad bildades. En återblick på den gamla staden beskriver Nykarleby före branden. Kapitlet Stadens äldsta del har 11 underrubr. Ett mycket intressant avsnitt förresten! Den nya staden beskrives och därpå gravgårdarna samt Nykarleby älv med holmar, grynnor etc. Seminariet, kyrkan o.a. får sina kapitel. Sång-. musik- och det övriga kultur- och föreningslivet skildras liksom stadsoriginal, idrott, lekar m.m. Personskildringarna är mycket träffande.

Gärna skulle man läst en mer uttömmande redogörelse om näringar såsom skeppsbyggeriet, sjöfarten, handeln, hantverket och mer om hantverkarnas och arbetarnas liv och leverne i Hedströms barn- och ungdomsstad, men författaren har i sin krönika i huvudsak rört sig i de kretsar han känner till och detta är förståeligt och även riktigt. Han beskriver helt enkelt det han känner till och därför blir det också en initierad — och engagerad — berättelse av vilken framtida forskning helt säkert kommer att dra nytta.

Illustrationerna är unika. Kartan med beskrivningen likaså. Typografiskt är boken en fullträff.

N.