Som i ett föregående nummer
erinrades om, var det den 25 sept. femtio år sedan monumentet vid
Jutas invegs. Tilldragelsen skildrades av en korrespondent till Wbl. i
bl.a. följande ord:
Sedan allmänheten församlats,
blåstes av Jakobstads hornkapell en fanfar. Nu sjöngs av seminarister
och andra sångare Vårt land, ackompanjerat av musikkapellet.
Därefter beträddes kullen av seminariidirektor
Sundwall, som höll ett tal, i vilket han på monumentkommitténs
vägnar överlämnade minnesstenen åt allmänheten.
Bland de män, som väsentligast bidragit till det goda resultatet
av kommitténs arbete, nämndes statsrådet Zacharias Topelius,
vilken ombesörjt att ritning erhållits, skulptören Sjöstrand,
vilken med sällspord oegennytta modellerat von Döbelns medaljong
ävensom emblemen på monumentet, ingenjören Boehm, utan
vilkens erfarenhet och fackinsikt kommittén icke hade kunnat för
den summa, som stod till buds, åstadkomma förverkligandet av
den en gång antagna ritningen, samt slutligen stenhuggarna Lund
och Eriksson, under vilkas oförtrutna och skickliga ledning arbetet
bringats till ett lyckligt slut. Talaren slutade med följande ord:
»Må Nykarleby landsförsamling anse som sin hederssak
att hålla vården fridlyst. Och må vandraren, som går
förbi, med vördnad för fädrens minne läsa inskriften
och be för fosterlandet!«
Efter talet sjöngs Suomis sång,
varefter talaren ånyo beträdde talarstolen för att tolka
sitt föredrag även på finska. Därpå uppstämde
sångkören och musikkåren Savolaisten laulu.Trenne anlända
telegram upplästes nu. Det första var av Sjöstrand och
Topelius, det andra av Vasa damer och det tredje av svenska studenter.
Lektor Wichmann steg därefter upp på
fotställningen av minnesvården framför Döbelns bild
och framsade därifrån Runebergs skaldestycke Döbeln vid
Jutas både på svenska och finska, varpå Björneborgska
marschen speltes.
Efter en liten paus uppstämdes av en
sångkör, ackompanjerad av musikens toner, Vår Gud är
oss en väldig borg, varpå höjdes ett niofaldigt hurra
för kejsaren och uppspeltes kejsarhymnen, varmed festligheten var
avslutad.
Sedan var middag på gästgiveriet
i Nykarleby, vid vilket tillfälle av student Mikael Lybeck författade
verser upplästes.
På kopian fanns även:
Efterlyses årgångar av Ö. P.
Av Tidningens förråd av
gamla årgångar ha följande förkommit: årg.
1885, 1893, 1905, 1906, 1917, 1023 och 1924.
Årgångarna äro inbundna
i blått pärmpapper. De, som till äventyrs veta sig
bekommit någon eller några av dessa som lån eller
eljes hava vetskap om desamma, bedes därom meddela tryckeriet.
Brevlåda. Vi erinra om, att tidningen av utrymmesskäl
ogärna ger plats för polemik, som berör frågor
av mindre betydelse.
|