Folkhälsans sommarkoloni i Vexala.


Följande berättelse över Föreningen Folkhälsans i Nykarleby och omnejd, Munsala och Jeppo sommarkoloni i Vexala år 1930 har avgivits av kolonins föreståndarinna, frk. Ellen Backman.


Folkhälsans i Nykarleby länge närda önskemål att öppna en sommarkoloni för klena och undernärda barn förverkligades sommaren 1930. Kolonin förlades till Vexala by i Munsala socken, där man lyckades hyra en rymlig bondgård i två våningar med ljusa, vackra rum. Gossarnas och kökspersonalens rum voro belägna i övre våningen, flickornas och lärarinnornas rum samt matsalen och köket i nedre våningen. Gården var omgiven av åkrar, ängar och skog, låg på en torr, sandig plats och hade en stor, jämn gårdsplan, som var ypperlig som gymnastik- och lekplan. Simstranden, omkring en kilometer från gården, var kantad med sanddyner, där solen gassade skönt. Att solbada där och efteråt få svalka i vågorna, som rullade in från öppna havet hör till det bästa sommaren bada att bjuda. I den närbelägna skogen fanns bär i riklig mängd. En mer idealisk plats för kolonin hade knappast kunnat erhållas.



[Läs mer om bilden från Helsing 1932.]


Kolonin förestods av lärarinnan Ellen Backman med bistånd av lärarinnan Stella Ahlskog. Den övriga personalen bestod av köksa och köksbiträde. Syster Anna, som redan under vintern energiskt arbetat, anskaffat och gjort propaganda för kolonin, uppoffrade nu sin lediga tid för att ordna, råda och leda under de första dagarna av kolonins verksamhet. Alla svårigheter visste hon att röja undan, och tack vare hennes hjälp kom arbetet inom kort i rätta gängor. Även senare, då hon kom på ett par dagars besök, var hon med liv och själ med i arbetet med barnen.

Kolonin öppenhölls från den 1 juli till den 9 aug. och mottogs till densamma 25 barn (15 flickor och 10 gossar) i åldern 7—13 år. 23 barn voro hela tiden vid kolonin, 2 endast två veckor vardera. Samtliga voro valda bland de klenaste barnen i Munsala, Jeppo och Nykarleby kommuner samt Nykarleby stad och således i hög grad i behov av all den vård, som kunde bjudas dem.

Startkostnaderna uppgingo till 19,017 mk 65 p. medan utgifterna för själva driften stego till 16,069 mk 10 p.

Hälsotillståndet hos barnen var i allmänhet gott utom ett par fall av halsfluss, son, kanske i någon mån hämmade viktökningen, vilken dock visar att arbetet icke varit förgäves. I medeltal uppgick den till 2,5 kg. bland de 23 barn, som hela tiden voro där, högsta viktökningen var 4,7 bland flickorna, 3,4 bland gossar, den lägsta resp. 1,3 och 1,5 kg. De två gossar, som endast två veckor erhöllo kolonivård, ökade 0,6 och 1 kg.

Under juli var det uppehållsväder 28 dagar, regn 2 dagar, delvis åska och regn 1 dag. De åtta dagarna i augusti voro något svalare, isynnerhet kvällar och nätter, ävenså blåste starka nordliga och västliga vindar, åtföljda av åsk- och regnbyar. Luftens medeltemperatur, tagen kl. 12 på dagen var +25 gr. kl. 6 e. m, +19 gr. Högsta dagtemperaturen var +32 gr., lägsta +12 gr. Vattnets medeltemperatur var +17 gr.

Distriktets Marthainstruktris hade iordningställt ett litet köksväxtland med rädisor, dill, persilja, ärter, sallat m. m., som barnen fingo rensa, gallra och skörda. Landet var dock alltför litet för att kunna giva något egentligt arbete, men någon omväxling erhölls ju dock. Huru arbete, lek och måltider ordnats framgår av följande


D a g o r d n i n g:

Kl.     Kl.  
8,00: uppstigning, tvättning och påklädning;   14,00: Mellanmål;
8,50: Bön;   14,15: Vila;
9,00: Morgonmål;   14,30: Lekar och sång;
9,15: Vila;   16,10: Promenad från stranden;
9,30: Bäddning, städning;
  16,30: Middag;
10,30: Gymnastik;   17,30: Vila;
11,00: Frukost;   18,00: Sång, lekar, bärplockning, trädgårdsarbete eller andra sysselsättningar;
11,30: Vila;   19,30: Kvällsvard;
12,00: Promenad till stranden;
  20,00: Tvättning, avklädning;
12,20: Solbad och simning;   21,00: Aftonbön, i säng.


Vid vackert väder vistades barnen ute hela dagen. Andra sysselsättningar än de redan nämnda voro disktorkning, potatisskalning och bärrensning, vari både gossar och flickor villigt deltogo. Vid regnväder förfärdigade barnen pappersarbeten såsom kamväskor, dam-kvarnspel, flickorna sydde dock kläder, virkade tvättlappar m. m.

Alla dagar voro trevliga, men ett par riktiga festdagar förekommo därutöver. Den 20 juli voro barnens föräldrar och syskon inbjudna till en enkel festlighet. Flaggan hissades den dagen med särskild glädje högt i topp och spänningen och förväntningarna hos barnen voro stora. Gästerna hälsades med sång av barnen, och sedan välkomstkaffet druckits, begåvo sig små och stora till stranden, där solbad och simning förevisades. En del av barnen hade redan lärt sig några simtag, vilket de förstås gärna demonstrerade. Därefter tågade man under sång tillbaka till kolonin och det egentliga programmet vidtog. Ordf. för föreningen Folkhälsan i Nykarleby, dr E. Backman, höll ett varmt tal till föräldrarna om vikten av regelbundenhet i måltiderna samt nödvändigheten av skolbespisning under vintern och vädjade till de församlade gästerna att på sin ort söka verka till sakens fromma. Sedan följde sång av barnen, gymnastikuppvisning och lek samt, som illustration till dr Backmans föredrag, middag vid de snyggt dukade borden. När föräldrarna sågo, huru barnens aptit ökats och deras kinder redan rundats, uttalade de sin glädje över, att deras småttingar blivit i tillfälle att vistas vid kolonin. Efter det gästerna inmundigat kaffe och smörgås, började småningom den ena billasten efter den andra avresa. Några avskedstårar ljötos av ett par flickor, men då leken sattes i gång, dröjde det ej länge, innan glädjen stod jublande högt mot sommarhimlen.

Den andra festdagen var ock en sådan, som aldrig kan glömmas. En solskensdag företogs en utfärd med motorbåt till ett fiskeläge, där det fanns gott om väldiga sanddyner, släta och vita, just passliga att rulla utföre, strandklippor och stenar, där bränningarnas skum stänkte högt upp, vilket kom barnen att jubla högt av förtjusning, djupt, klart vatten att bada i, och icke minst, god, riklig vägkost, som smakade dubbelt bra här ute. Den dagen sjöngo barnen av hjärtat sången »Jag älskar de tusen sjöar och havet det famnande blå, de klippiga skär och öar» . . . De flesta av barnen hade icke suttit i en båt än mindre sett det öppna, vida havet. För dem var denna dag en storartad upplevelse, och det var svårt att skiljas från stället, då uppbrottsordern kom.

Resultatet av den omkring sex veckor långa sommarvistelsen visade sig vid läkarundersökningen: Bleka barn voro brunstekta, magra hade tilltagit i vikt, nervösa hade blivit lugnare, inbundna frimodigare, tunn hud hade blivit starkare, körtlar hade i en del fall h. o. h. försvunnit, i andra minskats tack vare sol, luft, bad, föda, vila, gymnastik, lek och arbete i regelbunden omväxling. Måtte Nykarleby Folkhälsa i det goda resultatet se en maning att fortsätta arbetet för de svenska barnens väl.


—n. [Ellen Backman] Österbottniska Posten, 05.12.1930, nr 49, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Läs mer:
Föreningen Folkhälsan i Nykarleby med omnejd, Munsala och Jeppo, 50 år 1922-1972 av Ture Granqvist.
Sommarkoloniversamheten i ovanstående.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2024-06-20, rev. 2024-06-20 .)