R e k t o r n  och  N e f e r t i t i

Rektor Ingmar Knif beundrar den uråldriga skönheten. Förstoring.

HAN på bild är Ingmar Knif, rektor för Svenska Konstskolan i Nykarleby. En skola som senaste höst slog upp dörrarna för den första kullen elever. Med på bild är Nefertiti, en egyptisk drottning som levde för så där en 3000 år sedan. Hon har blivit kallad världshistoriens skönaste kvinna. Och den skulptur som konstskolans elever har gjort är en kopia av en byst som betraktas som ett av världshistoriens mest fulländade konstverk. Till så höga nivåer som Nefertit-hysten är det inte meningen att skolans elever skall höja sig. Men en konstnärlig grundutbildning på mellanstadienivå, det erbjuder den nya skolan.

I VECKANS nummer av ÖP presenteras Konstskolan och två andra nya utbildningsformer i Österbotten — hemvårdarlinjen vid Korsholms skolor och kartläggarlinjen vid yrkesskolan i Vasa.

1983 var det år konstutbildningen kom till Österbotten. I Nykarleby öppnade konstskolan dörrarna för den första kullen elever och i Karleby startade efter årsskiftet en annan svenskspråkig konstskola på nordisk grund.

Till hösten tar Svenska konstskolan i Nykarleby in den andra årskullen elever och den tvååriga skolan kommer då att ha ett fullt antal elever. Men det kan också bli så att en del elever går ett tredje undervisningsår i Nykarleby.

Konstskolans rektor Ingmar Knif är mycket nöjd med de resultat som den första kullens elever har uppnått den första terminen i skolans historia.

— Det kan vara sådana elever som tänker satsa på att bli fria konstnärer och då erbjuder vi de dem att fortsätta ett tredje frivilligt år att utvecklas under ledning av skolans lärare, berättar skolans rektor Ingmar Knif.

Den utbildning skolan strävar till att ge är en konstnärlig grundutbildning på mellanstadienivå. Skolan fyller därmed en lucka som funnits inom den finlandssvenska utbildningen. Förutom skolan i Karleby, som för övrigt rör sig på en mycket högre nivå, och en del folkhögskolor finns det ingen grundutbildning i konst i Svenskfinland.

— Det här har lett till en ond cirkel som gett det resultatet att det i dag råder en stor brist på svenskspråkiga teckningslärare, berättar Knif.

Tidigare har Knif själv undervisat i samma ämnen vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och därifrån har han tvingats notera hur tunnsått det är med svenskspråkiga lärarstuderande med siktet ställt på teckningslärarkompetens.

— Under åren 1974—83 var det fyra stycken som auskulterade i teckning vid PK, berättar Knif.

Till Konstindustriella högskolan i Helsingfors har det de senaste åren rört sig om endast en eller ett par svenskspråkiga som antagits, om finlandssvenskar överhuvudtaget kommer in. Orsaken till den svaga svenska representationen står att finna i att det tidigare inte har funnits någon grundutbildning på finlandssvenskt håll. På finskt håll däremot finns det sju motsvarande utbildningsanstalter.

Femton elever

De flesta kommer från Österbotten, men också Sverige och Åland finns representerade bland de 15 studerande i den första årskullen.

Under en pratstund med några av dem framkommer det att de efter de första månadernas arbete nu börjar bli bekanta med varandra. Hälften av dem bor i skolans internat och de övriga söker sig hem om kvällarna.

De som bor på skolan fortsätter ofta att jobba under kvällar och helger, medan de som åker hem tar del lugnt.

— Efter en lång dag i skolan är man allt för trött att orka arbeta med något arbete hemma, berättar Anki Segervall från Socklot. Hemuppgifter ingår inte heller i skolans arbetssätt.

En av de mera långväga eleverna Peter Bergström från Åland, berättar att han helst skulle åka hem över veckosluten, men det blir för dyrt. l Nykarleby har han inte heller rikligt kunnat anpassa sig:

— Nykarleby vad är det för något? Några hus på en åker, provocerar han.

— Det är helt annorlunda för dem som känner folk här, menar Catharina Nygård som kommer från Jakobstad.

Ralf Wallis, som håller på med en uppgift i textning och grafisk komposition, berättar att han såg en annons för skolan då han låg i militären i Finland. På den tiden bodde han ännu i Sverige men eftersom föräldrarna skulle återvända till Kronoby, tyckte han att det passade bra att söka in till Nykarleby-skolan.

— Jag hade siktat på att komma in vid RMI-Berghs reklamskola i Stockholm, men efter de här månaderna är jag inte rikligt säker på vad jag vill. Kanske blir det Konstfack eller Ateneum i stället, berättar han.

Ralf Wallis hör till de elever som kommit till Svenska konstskolan i Nykarleby för att senare klara sig i konkurrensen till högre utbildning inom konst och reklam.

Efter det första året skulle Wallis ha möjligheter att söka in till de skolor han nämner och skulle säkert med de arbeten de gjort i Nykarleby, ha goda chanser att komma in. Men Ralf tänker ändå gå det andra året, för att vara säker på att ha en grundutbildning som håller i framtiden.

— Kommer jag inte in någonstans efter två år här, blir det kanske ett tredje, menar han.

Antagning

Till Svenska Konstskolan i Nykarleby kan man inte ansöka med den gemensamma elevantagningsblanketten. Speciella anmälningsblanketter fås från skolan. Blanketterna och sex arbeten skall vara inlämnade till skolan före den 4 juni. På basen av arbetsproverna kallas man sedan till en gallringskurs den 18—19 juni. Den som söker till skolan bör ha fyllt minst 17 år under den första terminen.

Största delen av arbetet vid konstskola går ut på praktiska övningar. Här är det Peter Bergström, Catharina Nygård och Anki Segervall son håller på med grafiska övningar.