Badstugor.
Det var inte så lätt att sköta sin hygien i Nykarleby för hundra år sedan. I Juthbackakroken fanns en allmän badstuga, vid seminariet nere vid älven, och ett vid folkhögskolstranden likaså något senare. Stadens badhus fanns nere vid älven, vid Forsvik, dit Badhusstigen gick. Privata bastur fanns i viss mån, men på grund av eldfaran ville stadens brandmyndigheter ha dem vid älven, där vattentillgången vid eldsvåda var tryggad, liksom för den badande. Då var älvens vatten relativt rent, vilket bevisas av den stora tillgången på ädelfisk som lax och sik i älven ända upp mot Forsby.
Under den ryska militärförläggningen i staden under första världskriget brann både seminariets bastu, ävensom stadens förnämliga badhus ned.
I november 1917 är en nyuppförd bastu tillgänglig, Siréns bastu, och i ÖP står att läsa:
Siréns bastu vid norra tullen förtjänar att inneslutas i allmänhetens åtanke. Dessa tider, då klagomål nu och då försports över att staden icke vidtagit effektiva åtgärder för uppförande av ett nytt badhus i stället för den år 1915 [1916] nedbrunna badstugan vid ån, kan det vara skäl att erinra om att man i Siréns bastu får både im- och karbad till skäligt pris. Såväl själva badrummet som omklädningsrummet är rymligt.
Bad serveras torsdagar efter beställning, fredagar för kvinnor och lördagar för män.
|