Ett lönande fiskafänge i Soklot

Conny i Soklot har öppnat fiskesäsongen för året. Bjuder generöst på möjligheten att de fisksugna själv får hämta sin fisk ute vid Grisselön. Tyvärr har otjänlig väderlek tillsvidare gjort det svårt att vittja bragderna, en ryssja och en fälla. Men efter storm och regn skall följa solsken, så ----

När julen var förbi och ett nytt år påbörjats, skrev signaturen ”Treve” 1927:

Nu är helgen förbi, och man får igen taga sig till de vanliga vardagssysslorna. En har sina körslor, en annan något annat. Soklot notbolag blev även led på lutfisken och började längta efter något färskt. Satte därför ihop sin not och for ut till Thorsöfjärden för att pröva sin lycka den 10 januari. Vädret var milt och vinden tjänlig, varför alla hoppades på en god fångst. Isen var ej heller alltför tjock, endast ca 30 cm, varför det gick ganska fort att få noten under densamma. Noten drogs mot stranden på sitt vanliga långsamma sätt. Drogo ej upp många ”styck” förrän den ena fisken efter den andra hängde i maskorna, och då hela noten var på isen, var där också ca 6 tunnor nors och kutul samt någon strömming och sik. Men notgubbarna var ej nöjda ännu, utan drog ett ”varp” till med ännu bättre resultat. Det blev ganska mörkt, innan noten kom upp på isen igen, men månen kom också upp, och de silverglänsande fiskarna blänkte så vackert i månskenet, då de hängde som en fäll i maskorna. Den s.k. ”päran” var också ganska tung att få upp på isen med sitt innehåll på ca 9 tunnor.

När sedan slädarna blivit fullastade med den rika fångsten av ca 15 tunnor fisk, bar det iväg mot hemmet. Fastän lite frusna och våta, var helt säkert alla nöjda med den dagen.

Och det kunde behövas för måndagen innan hade rådhusrätten i Jakobstad kallat okända ägare till 16 kanistrar, eller 160 liter sprit som beslagtagits i november i Soklot by av Nykarleby socken , samt 51 kanistrar eller 510 liter sprit, beslagtagna i december.

Och då naturligtvis ingen ägare anmälde sig, förklarade rätten de beslagtagna spritpartierna till kronan förbrutna.

Det föranleder signaturen ”Lill-Klas” i Soklot att skiva följande insändare:

Denna by, som består av ca 200 innebyggare, arbetar i allmänhet med flit och framgång på sin torva. Men alla har inte lust att arbeta och ha ej funnit sin lycka däri. Spriten och sprithanteringen har även här gjort sitt intåg, och det är många som fallit för densamma. Med bekymmer blickar man mot framtiden och frågar sig: Vad skall det bliva av det unga uppväxande släktet, som redan tidigt faller offer för frestelsen? Framtiden ligger ju i de ungas händer, och framför allt böra de vara nyktra för att vinna sin lycka i livet. Allmänt borde man sätta sig upp mot spritförmedlarna, men på grund av deras antal är det omöjligt att åstadkomma en allmän opinion mot desamma.

När Lill-Klas konstaterar att antalet spritförmedlare (tråkare) var så många att det var omöjligt att åstadkomma en opinion mot dem, måste det ju betyda att minst hälften av innebyggarna i Soklot var ”sprit-tråkare” anno 1927. (Nr 1, 18/1 1927.)