[Sångfesten i juni 1919 och invigningen av Topeliusstenen]
Må sången stiga hög och fri tjusande och
värmande oss så som endast den svenska sången kan. Må den sjunga in i vår släkt ett starkt medvetande om det fädernearv,
som förpliktar oss till trohet mot stammens ideal. Må den ännu giva oss, vad mera är, kärlek, hängiven och varm, ty utan
denna vore vårt liv ett trälliv under förpliktelsernas tyngd, och vår själ bleve mörk och ond. Men vi, luftens och slättens
folk, böra äga en håg så ljus och god som vår slätt är vid och vår himmel hög.
Jag hälsar er, sångare! Må tonerna ge uttryck åt det bästa vi äga och känna och bliva dem enande symbol av vårt
svenska sinne som skall räcka oss, tjusa oss och samla oss från kust och skär och slätt.
Senare på kvällen gav Hembygdens
Vänners sångkör konsert i normalskolans festsal sjungande, under herr C. Ekroths ledning, Alex. Slottes bröllpssvit. Herr Ekroth och
fröken Dagmar Gyllenberg sjöngo några solonummer. De livliga applåderna visade, att de sjungande till fullo ägde publikens gunst.
Efter konserten samlades ungdomarna till diskussion av ämnet: Ungdomsföreningarna och svenskhetsrörelsen. På grund av att tiden blivit
för knappt tillmett och diskussionenen illa förberedd, ansåg sig mötet ej kunna på basen de gjorda uttalandena definitivt preciserat
till ståndpungt men förenade sig i huvudsak med referenten, rektor Einar Spjut, vars referat i sammandrag ingår i bladet.
Dagens festligheter avslutades med uppresande av majstång och dans kring stången enligt svenskt bruk. [Invigningen
av Topeliusstenen] Den 9, den egentliga festdagen, gavs först på morgonen kyrkkonsert i stadens kyrka.
Efter konserten tågade festbesökarna till Kuddnäs, där det högtidliga avtäckandet av Topeliusstenen
ägde rum. Musiken spelade, och körerna sjöngo. Magister Einar Hedström talade varmt och vackert till skaldens minne. Så drogs
skynket bort, och publiken såg en massiv granitsten med Topelii bild i relief och inskriptionen: Här på Kuddnäs föddes den 14
januari 1818 Zacharias Topelius. Gundel Björkvall läste skaldens dikt Den eviga sommaren. Sist upplästes
hälsningstelegrammer, och så var den högtidliga akten slut. [Mer än så refererades
inte från invigningen, men det fanns dock några ord om kommittén.]
Själva festkonserten utgjorde programmets nästa nummer och försiggick på festplanen vid Rummelbacken. Sång och musik, tal deklamation
fyllde åhörarnas sinnen med feststämning. En strålande sol bredde guld däröver, och varma sunnanvindar spelade sommarens
ljusa visor. Allmänheten hade infunnit sig mycket talrikt. I de väl försedda salustånden tänkte man på hunger och törst.
Kl. 8 samlades man i Skogsparken där Selma Lagerlöfs pjes, Tösen från Stormyrtorpet, spelades som friluftsteater.
Olyckliga omständigheter gjorde emellertid att publiken föga såg eller hörde, vad som försiggick
på scenen. Efter teatern vidtog ungdomarnas dans på banan å Rummelbacken och tråddes långt
in i den ljuva sommarnatten. Festen hade varit lyckad. En hög stämning hade hela tiden rått, och en alltigenom
svensk, folklig prägel givit sin färg däråt.
Här nedan återge vi dr. Ernst V. Knapes för tillfället skrivna festdikt.
|
|
Stig sång!
En
liten prolog vid en liten sångfest.
Stig, sång, emot vårens skyar, stig, sång, emot himlens blå! I frihet, som allt förnyar, nu tonernas böljor
slå. Kanonernas basar tiga och gevärens gälla tenor, den sången skall ständigt stiga, som växte i nöden
stor.
Det spädaste löv, som spirar, den starkaste furas märg,
och björken, som backarna sirar, får ur hembygden must och färg. Och vart du i världen viker Vid den längtans sol,
som dig tär, så vet, att din själ ej sviker, din själ är där hembygden är.
Sjung ut, vad du måste, åt världen och lyss till dess sånger också, och dock; omkring hemgårdshärden
de starkaste sångerna gå, Om som viskning i midsommarväkten, om som mäktiga forsars dån, den sången, den talar
om släkten, som tala till bygdens son.
Stig, sång, emot vårens
skyar, stig, sång, emot himlens blå! och bort över stad, över byar nu hembygdssångerna nå. Du sång,
som jublar och brusar, du har livets och vårens makt, ty blodets sus i dig susar, och takten är hjärtats takt.
Ernst
V. Knape. [Festen hölls under den tid när språkstriderna rasade.] |
Topeliusstenen. Till kommittén för uppresande av Topeliusstenen ha hört följande personer: direktor
Gustav Hedström, direktörskan Selma Spolander, fröknar Mimmi Lybeck och Lotte Dyhr samt överlär. Hjalmar Björkvall. Ritningen
har utförts av artisten Teodor Schalin. Medaljongen är även skulpterad
av denne och anses, vad porträttlikheten beträffar, vara den bästa av skalden. Stenen, som är av röd granit, har huggits av O.
Aaltos stenhuggeri i Jakobstad.
Telegrammen, som anlände till Topeliusstenens avtäckande, voro
följande:
Kärt, oförgätlig hemgård hälsas varmt. Leve vårt
Österbotten! Eva Topelius Acke. [Skaldens dotter.] Med
vördsamt tack för vänlig inbjudan deltaga, ehuru frånvarande, i dagens fest å kära Kuddnäs. Berndt Nyberg med barn
och barnabarn. Kära Kuddnäsminnen leva med skaldens.
Schaltner. Till festen häruppe anlände från Helsingfors
följande telegram: Helsingfors svenska sångarförbund, samlat till festkonsert,
sänder jämte högtidsstämda åhörarskaror, varmaste sångarhälsing till Eder konsert. Högt klinge på älskat
modersmål sången, som knyter oss östsvenskar samman, och som evigt skall leva! Våra väna bygder!
Wichmann, Andersson. |
På kopian fanns även:
Skyddskåren. Till reyonchef för skyddskåren, efter jägarfältväbel ?. Kull
som erhållit avsked, har utnämnts industriskoleleven Valter Gyllenberg och till utbildningschef efter jägarfältväbel E. Nordberg
fältväbel Rudolf Holmström. Segelsällskapet Ägir sammankom till
årsmöte den 6 dennes. Den gamla styrelsen beviljades ansvarsfrihet. I den nya styrelsen invaldes: kommodor
hr Einar Hedström, vicekommodor hr Oskar Wilkman, ekonom hr Ture Nyholm, suppleant hr Otto Nylund. Som sekreterare fungerar hr Einar Hedström.
Revisorer blevo: hrr Alex. Björklund och Aug. Jakobsson, suppl. hr Georg Högbom. Till intendent valdes hr R. Laurell. Till mätningsnämnden
höra hrr Einar Hedström, Walter Gyllenberg och Rudolf Holmström. Styrelsen bestämmer särskilt
varje gång om tävlingar. Som önskningsmål uttalades att sällskapet skulle anordna samseglingar och utfärder, varvid icke
båtägande medlemmar, i den grad möjligt är, skulle få betjäna sig av båtägares farkoster.
Sällskapets flotta skulle ökas med en 15 m²:s toppseglare, som av hr Einar Hedström beställts i och för den österbottniska
segelveckan 1720 juli i Jakobstad.
| Österbottniska
Posten fredagen den 13 juni, nr 24 1919. Lars Pensar tillhandahöll. Läs mer: Fler artiklar och
notiser ur ÖP. (Inf. 2004-09-11.)
|