|
I Sverige har på olika grunder kunna påvisas, att vissa typer av bebyggelsenamn härrör från förhistorisk tid. Till dem hör t.ex. namn som bildats med avledningsändelserna -inge (ex. Hämringen, folket på Hammaren) eller med efterleder som -löv (ex. Svalöv, Svales arvegods), -vin(i) av fornnord. vin, äng, -sta (ex. Folkesta, Folkes ställe, boplats), -hem (ex. Askim, bygden med askskog), -tuna (ex. Sätuna, tunagården vid sjön) osv. Frågan är om dessa eller andra förhistoriska bebyggelsenamnstyper kan påvisas i svenska Österbotten. Svaren på den frågan är för den moderna namnforskningens del nekande. Det har gjorts energiska försök att förfäkta sådant ursprung för vissa nutida namn, men dessa försök måste betecknas som förfelade. Det har också gjorts gällande, att vissa österbottniska naturnamn skulle ha samband med fornnordiska religiösa föreställningar. Flertalet av de andragna namnen är utan tvivel att förklara på annat sätt. De enda namn som förtjänar att observeras i detta sammanhang är önamnen Frösön och Torsön i Munsala-Nykarleby skärgård. Dessa öar har inte varit bebyggda och odlade, och de har alltså inte de kännetecken som är utmärkande för Sveriges forntida kultplatser med gudanamn i förleden. De skulle då i likhet med ett antal naturnamn i Sverige kunna förmodas innehålla gudanamnen Frö och Tor utan att innebörden av denna uppkallelse är klar. Hypotetiskt kunde man räkna med att namnen tillkommit under hednisk tid, att de varit kända för och traderade av fiskare och säljägare vid Norrlandskusten och slutligen återupptagits av inflyttare därifrån. 11 Främst vill jag dock räkna med möjligheten att Frösön och Torsön skall inordnas bland de många önamn i den österbottniska skärgården, vilka innehåller personnamnsförleder. Bland sådana namn finner vi Ulvsön i Kaitsor, Vörå, möjligen namngiven så redan omkr. 1300 12), Ingelsön (utt. Injilsöijen, av Ingiäld) i Petsmo, Kvevlax, Torbonön i Pjelax, Närpes (utt. Tårbonöijen, av Thorbiorn, i gen. sing. -biorna(r); namnet har av mig på grund av höjdförhållandena daterats till början av 1200-talet 13), Östens ön (utt. Ö:ssöije, av äldre *Öissöije), nu Östensö by i Pedersöre, med hänsyn till höjdförhållandena tidigast namngiven under 1100-talet, Katternön (utt. Katärnöije, av det kristna kvinnonamnet Katarina), nu Katternö by i Pedersöre. Frösön (utt. Fröisöijin), 1649 frössöön, 1652 Frösöön, 1752 Frössöen 14) kunde innehålla Fröger eller Frösten. Förleden *Fröygeirs skulle regelrätt över *Fröijis- ha utvecklats till *Fröis-, medan *Fröysteins- skulle ha blivit *Fröis- spå samma sätt som *Öysteins(i Östensö, ovan) utvecklats till *Öiss- (jfr skrivformerna med Fröss-). Förleden i Torsön (utt. To:rsöijen) kunde vara *Thoris-, gen.sing. av Thore (jfr c. 1375 Laurentius Torisson i Karleby). Eventuellt kunde förleden utgå från Thordh, som visserligen äldst hade genitiven Thordha(r) men som redan tidigt har böjts med -s- i motsvarande ställning. En utväg till prövning av vissa ortnamns ålder är att tillämpa vår kunskap om landhöjningens förlopp till vinnande av tidsbestämningar. Endast en liten del av ortnamnsbeståndet kan härvid användas, främst sådana namn som betecknar markområden, vilka nu är delar av fastlandskusten men vilka vid tiden för namnbildningen utan tvivel var kringflutna av havet. Det finns goda möjligheter att tillämpa denna metod sedan topografiska grundkartor med nivåkurvor blivit tillgängliga för vårt område. En genomgång av grundkartorna för kustbandet i svenska Österbotten ger anvisning om rätt många platser, där en tillämpning av landhöjningskronologien är befogad och upplysande. Såsom jag i fråga om Närpes anser mig ha kunnat visa 15) och som jag i avsnittet om ortnamn i svenska Österbotten i en senare del av detta arbete kommer att i detalj försöka klarlägga leder oss de tidigaste dateringar, som på detta sätt kan nås, tillbaka till 1200-talets början och i enstaka fall möjligen till senare delen eller slutet av 1100-talet. Det äldsta dokument som rör medeltidens svenska bosättningar
i Österbotten är ett brev utfärdat av konung Birger Magnusson
den 1 juni 1303 i Stockholm …
|