Anteckningar om Nykarleby stad.
(Ur handlingar i Statsarkivet.)
Av H u g o S v e d b e r g.
Dessa anteckningar har jag placerat i tidsföljd här nedan. De
är alltför få, för att någon sida av livet
skulle kunna närmare belysas med dem. Men ett och annat om staden
och stadslivet bjuder de på. Mycket vore att söka fram ur handlingarna
om staden. Det nedanstående har hamnat i mina papper mera »i
förbifarten«.
Den första anteckningen är från
år 1 6 2 9.
Staden är nu omkring tio år gammal. »Vid allmenne rådstugu
med borgerskapet« den 23 sept. förde borgmästaren Diderich
Spijknagell ordet och frågade, om borgerskapet hade några
»stadens särskilda saker och besvär att frambära.«
»Förledne sommar« hade de ämnat sända tolv
karlar till kungs med kagomål. Borgmästaren anser, att borgerskapet
kunde frambringa sina klagomål genom mindre antal eller genom en
med mindre kostnad, varför »blev beslutet samteligen att de
vilja åstadsända tillH. K. M:t en dugelig karl«,
vilken de sålunda kunde »bättre uppehålla och försörja«.
Det befanns, att staden var i behov av gästgivare för alla
vägfarande, varför Johan Larsson blev »därtill satt
och förordnat efter lag«.
Så följde debatt om rådstugubyggningen. Stadens inkomster
måste »till andra stadens nödtorftige saker användas«
och kunde ej anlitas för rådstugan. Man beslöt därför,
att varje borgare skulle för bygget leverera »spån 200
st., spik 200 st., bräder 1 st« förutom resterande bräder
från tidigare uppbörd.
Vid sammanträde i december förmanar borgmästaren borgerskapet
att »bortskaffa alla språtgårdar, som stå utvid
stråkgatan och i staden låta uppsätta plank räcken
och portar«. Språtgårdar var staket av kvistar. De borde
ju inte mycket oliknat en »språtad« ärtsäng.
Vidare skulle längs gatan läggas »kavlebroar med jord
och sand övertäckte och på båda sidor utfallsdike«.
Därtill borgerskapet sade sig vilja med det första i vår
godvilleligen efterkomma. «Borgarna lovade vidare gräva ett
utfallsdike »ovan kring staden«. De som bodde närmast
ån skulle »påla vid åbacken, så att han
icke förfaller«.
John Karlson anmäler missnöje över att Markus Hermanson
»haver låtit uppbygga en bod honom till hinders«. Rätten
besluter, att gode män skulle nämnas, som där syna skola«.
Ifall det vid avsyningen skulle framgå, att plats finns för
två bodar, »då skall Markus Hermanson upplyfta sin bod
och inrymma Johan Karlson halva platsen med sig.«
År 1 6 3 0
den 3 febr. får stadsborna ny påminnelse att »med första
öppet vatten låta överlägga gatorna med kavelbroar
och gräva diken på båda sidor«. Clas Wi(e)tting
är nu borgmästare.
Vid sammanträde den 3 mars ger borgmästaren sina stadsbor en
skrapa för olaglig ölförsäljning. I »gemene
borgerskapets« närvaro besluter nu rätten, att den som
dristar sig »försälja någon kanna öl för
högre pris än fem öre«, skall straffas med böter
och »ölsförbrytelse under de fattiga«. Borgaren
Olof Geting förordnas att övervaka försäljningen och
befordra överträdare till straff.
Vid rådstusammanträde den 8 augusti
år 1 6 3 1
påtalades och förbjöds vid 40 mks böter ovanan att
utan tillstånd hugga svedjeland i stadens skog, »vilket farligt
är för vådeld.«. Hans Anderson och Olof Geting förordnas
till brandmästare. Borgarna tillsades allvarligen att för undvikande
av straff »sina skorstenar förfärdiga och vidmakthålla«
En »längd uppå borgerskapet i Nye Carleby« för
År 1 6 35
upptar alla personer, som är »över tolv år gamla«.
Antalet personer i staden är 87 och i kyrkbyn, som »under staden
priviligierat är« 44 personer. Summa 131 över tolv år.
Enligt en längd »uppå hofnade och klöfnade«
för samma år ägde »husmän och kvinnor«
i staden och kyrkbyn tillsammans:
21 hästar, 18 stod, 9 fåla, 2 oxe, 3 tjur, 121 kor, 2 stut,
37 kvigor, 131 får och 71 svin.
År 1 6 3 0 [1636 eller 1637?]
upptar person- och boskapslängden 138 personer, 15 hästar,
32 stod, 21 fåla, 1 oxe, 159 kor, 5 tjurar, 2 stutar, 68 kvigor,
101 gamla får, 49 ung d:o, 7 gamla svin, 11 ung d:o, och 82 1/2
tunna utsäde.
*
Borgerskapets begivenhet på starka drycker vållar bekymmer.
En anteckning i rådstuguprotokollet för den 7 maj
år 1 6 3 8
ger upplysning därom. Där framhålles att »en stor
oordning och missbruk i så måtto övas, att en part i
staden understå sig öva dryckenskap och försälja
drycker under kyrktiden, därföre förordnades tvenne borgare,
eller Hans Anderson och Markus Pilku (?) vilka fliteligen akta skola,
de där någon med sådant beträder, de skola där
utan något anseende strax klaga an och tillkännagiva«.
Drycken skulle de »borttaga till Hospitalet och de brottsliga för
sin olydno efter lag tillbörligen plikta.«
(I förteckningen över stadens tomtägare (Ö. P.
21 febr. 1941) nämner professor Backman »den rika rådman«
Per tysk. I protokollet från N:by ting 17 april 1651 säges
att nämnden »var i sin by skola vara behjälplige bemälte
Per tysk att utmäta hos allmogen hans gäld, så vitt bevisligen
är hos en eller annan innestå«.
*
Ur skolvärlden kan anföras några korta notiser från
N:by ting. Den 2 nov. 1664 klagar skolmästare mag. Johan över
att Simon Draka ej håller gården i skick, så att skolmästaren
lidit skada på sina ägor.
(forts.) |