Anteckningar om Nykarleby stad.
(Ur handlingar i Statsarkivet.)


Av  H u g o  S v e d b e r g.

 


Dessa anteckningar har jag placerat i tidsföljd här nedan. De är alltför få, för att någon sida av livet skulle kunna närmare belysas med dem. Men ett och annat om staden och stadslivet bjuder de på. Mycket vore att söka fram ur handlingarna om staden. Det nedanstående har hamnat i mina papper mera »i förbifarten«.



Den första anteckningen är från

år 1 6 2 9.

Staden är nu omkring tio år gammal. »Vid allmenne rådstugu med borgerskapet« den 23 sept. förde borgmästaren Diderich Spijknagell ordet och frågade, om borgerskapet hade några »stadens särskilda saker och besvär att frambära.« »Förledne sommar« hade de ämnat sända tolv karlar till kungs med kagomål. Borgmästaren anser, att borgerskapet kunde frambringa sina klagomål genom mindre antal eller genom en med mindre kostnad, varför »blev beslutet samteligen att de vilja åstadsända tillH. K. M:t en dugelig karl«, vilken de sålunda kunde »bättre uppehålla och försörja«.

Det befanns, att staden var i behov av gästgivare för alla vägfarande, varför Johan Larsson blev »därtill satt och förordnat efter lag«.

Så följde debatt om rådstugubyggningen. Stadens inkomster måste »till andra stadens nödtorftige saker användas« och kunde ej anlitas för rådstugan. Man beslöt därför, att varje borgare skulle för bygget leverera »spån 200 st., spik 200 st., bräder 1 st« förutom resterande bräder från tidigare uppbörd.

Vid sammanträde i december förmanar borgmästaren borgerskapet att »bortskaffa alla språtgårdar, som stå utvid stråkgatan och i staden låta uppsätta plank räcken och portar«. Språtgårdar var staket av kvistar. De borde ju inte mycket oliknat en »språtad« ärtsäng. Vidare skulle längs gatan läggas »kavlebroar med jord och sand övertäckte och på båda sidor utfallsdike«. Därtill borgerskapet sade sig vilja med det första i vår godvilleligen efterkomma. «Borgarna lovade vidare gräva ett utfallsdike »ovan kring staden«. De som bodde närmast ån skulle »påla vid åbacken, så att han icke förfaller«.

John Karlson anmäler missnöje över att Markus Hermanson »haver låtit uppbygga en bod honom till hinders«. Rätten besluter, att gode män skulle nämnas, som där syna skola«. Ifall det vid avsyningen skulle framgå, att plats finns för två bodar, »då skall Markus Hermanson upplyfta sin bod och inrymma Johan Karlson halva platsen med sig.«



År 1 6 3 0

den 3 febr. får stadsborna ny påminnelse att »med första öppet vatten låta överlägga gatorna med kavelbroar och gräva diken på båda sidor«. Clas Wi(e)tting är nu borgmästare.

Vid sammanträde den 3 mars ger borgmästaren sina stadsbor en skrapa för olaglig ölförsäljning. I »gemene borgerskapets« närvaro besluter nu rätten, att den som dristar sig »försälja någon kanna öl för högre pris än fem öre«, skall straffas med böter och »ölsförbrytelse under de fattiga«. Borgaren Olof Geting förordnas att övervaka försäljningen och befordra överträdare till straff.

 


Vid rådstusammanträde den 8 augusti

år 1 6 3 1

påtalades och förbjöds vid 40 mks böter ovanan att utan tillstånd hugga svedjeland i stadens skog, »vilket farligt är för vådeld.«. Hans Anderson och Olof Geting förordnas till brandmästare. Borgarna tillsades allvarligen att för undvikande av straff »sina skorstenar förfärdiga och vidmakthålla«


En »längd uppå borgerskapet i Nye Carleby« för

År 1 6 35

upptar alla personer, som är »över tolv år gamla«. Antalet personer i staden är 87 och i kyrkbyn, som »under staden priviligierat är« 44 personer. Summa 131 över tolv år.

Enligt en längd »uppå hofnade och klöfnade« för samma år ägde »husmän och kvinnor« i staden och kyrkbyn tillsammans:

21 hästar, 18 stod, 9 fåla, 2 oxe, 3 tjur, 121 kor, 2 stut, 37 kvigor, 131 får och 71 svin.

 


År 1 6 3 0 [1636 eller 1637?]

upptar person- och boskapslängden 138 personer, 15 hästar, 32 stod, 21 fåla, 1 oxe, 159 kor, 5 tjurar, 2 stutar, 68 kvigor, 101 gamla får, 49 ung d:o, 7 gamla svin, 11 ung d:o, och 82 1/2 tunna utsäde.

*

Borgerskapets begivenhet på starka drycker vållar bekymmer. En anteckning i rådstuguprotokollet för den 7 maj

år 1 6 3 8

ger upplysning därom. Där framhålles att »en stor oordning och missbruk i så måtto övas, att en part i staden understå sig öva dryckenskap och försälja drycker under kyrktiden, därföre förordnades tvenne borgare, eller Hans Anderson och Markus Pilku (?) vilka fliteligen akta skola, de där någon med sådant beträder, de skola där utan något anseende strax klaga an och tillkännagiva«. Drycken skulle de »borttaga till Hospitalet och de brottsliga för sin olydno efter lag tillbörligen plikta.«

(I förteckningen över stadens tomtägare (Ö. P. 21 febr. 1941) nämner professor Backman »den rika rådman« Per tysk. I protokollet från N:by ting 17 april 1651 säges att nämnden »var i sin by skola vara behjälplige bemälte Per tysk att utmäta hos allmogen hans gäld, så vitt bevisligen är hos en eller annan innestå«.

*

Ur skolvärlden kan anföras några korta notiser från N:by ting. Den 2 nov. 1664 klagar skolmästare mag. Johan över att Simon Draka ej håller gården i skick, så att skolmästaren lidit skada på sina ägor.
(forts.)

 


Hugo Svedberg.
Österbottniska Posten nr 9/1941.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Fortsättning.