Anteckningar om Nykarleby stad.
(Ur handlingar i Statsarkivet.)
II
Av H u g o S v e d b e r g.
Den 20 sept. 1 6 6 5 beviljar sockneallmogen i N:by 2
öre kmt [kopparmynt] av var rök till skolstugutakets reparation.
Vid tinget 17—18 febr. 1 6 6 8 uppmanas de, som restera med djäknepengar
(djäkne= lärjunge) till kollegan herr Jacobum Jeremia, att de
„sådant i rättan tid ifrån sig leverera, såframt
de vill undfly straff“. År 1 6 7 4 besvärar sig samma
kollega vid tinget i mars över att djäknepengarna ej ordentligt
inbetalas. „icke ens av de som hava förmåga, de fattige
skolbetjänte till märkeligt förfång“. (I djäknepengar
betalades en viss summa av var rök.)
*
Att man anlitade älven som färdeväg framgår av följande
tvist. Greve Totts befallningsman på Karleborg (på nuvarande seminarietomten [högstadiet]) hauptman Forsman
uppträder mot herr Erik Florins dräng och Mats Järf vid
N. T. [Nykarleby ting] i oktober 1674 och påstår obevisat“,
att de skadat hans kvarndamm vid västra sidan om älven. Herr
Erik har kvarn på östra sidan. Herr Erik och intressenter påstår,
att rätta båtfarleden stängts av Forsman. Denne påstår,
att rätta farleden går på östra sidan om holmen
i ån [Brunnsholmarna?]. Rätten utser synemän, och frågan
kommer upp vid februaritinget 1675. Uppskov igen till hösttinget,
då saken ej heller kan avgöras, emedan Forsman är bortrest.
Någon slutlig dom har jag ej funnit i protokollen.
Flera anteckningar från 1600-talets rådstuga har jag ej.
Med nästa anteckning är vi nära 50 år framåt
i tiden, ett rådstuguprotokoll av år 1 7 2 2,
övergångstiden från stora
ofreden, som satt sina märken på ärendena.
Vid sammanträde den 14 febr.
å r 1 7 2 2
behandlades bl. a. följande:
1) En kunglig förfrågan, huru mycket tjära, som kunde
tillverkas, och om det vore bäst att „sätta tjärhandeln
under ett välinrättat generalkompani eller särskilt“.
De få hemmavarande av borgerskapet kunde ej i hast ge svar på
en så hela riket omfattande sak, emedan de ej nu visste, huru lantmännen
hade det. De skulle „rådgöra och förena sig häruti
med närmaste grannstäder“.
2) stadens kvarn skulle efterses och „göras vad till nytta vara
bör“.
3) Karl Matson förordnades till gästgivare.
4) Vikter och mått ställdes under uppseende.
5) Till broarnas reparation skulle framföras virke.
6) Till förekommande av eldsvåda skulle hö- och halmbosset
från rysstiden bortföras.
7) Karl Matson skulle upprensa farleden.
Vid sammanträde den 2 maj upplästes av ett kungl. brev angående
bl. a. handeln. Vidare delgavs att tryckta biblar finnas att köpa
på statskontoret, meddelande om tobaksstämpel, åtgärder
mot boskapssjuka o. a. Påmintes om bro- och kvarnreparationer och
rengöring av skorstenar.
Från den 4 juli är antecknat ett kungl. brev angående
seder och sabbatsbrott, frakt- och forsedlar, som av resande städerna
emellan skall uppvisas vid tullportarna, förbud att ha i tjänst
eller på annat sätt befatta sig med personer utan pass.
En punkt i protokollet av den 13 augusti omtalar att en sjuk kvinna länge
legat staden „till last och tunga“ och nu varit 2—3 dagar
utan mat, varför rätten bestämde, att hon skulle sändas
till Kronoby
hospital, „så att man skulle slippa henne alldeles utur
staden“. Borgerskapet skulle bekosta inlösen.
Den 27 oktober hotas med taxering. Vidare är antecknat att det finns
för få bakugnar i staden, så att de hemvändande
äro i nöd, likaså råder brist på bostäder.
Största delen av invånarna är ännu borta och „deras
hus och gårdar äro nu för allas ögon icke annat —
än ett öppet fält“. Staden bör få plank och
tullport till förekommande av underslev [fusk med tullavgifter].
Borgerskapet, som nu „med sin husreparation är mycket sysslosatt“
fick uppskov med gärdandet till våren.
*
Stadskassörens siffror kan det var av intresse att granska. Här
är en tablå för
å r 1 7 2 3 |