Zacharias Topelius dagböcker
Företal till första bandet.
Zacharias Topelius' Dagböcker, hvilka med detta band begynna utkomma
i tryck. omfatta tiden från den 1 oktober 1832 till den 31 december
1840. Såväl före som efter denna tid har Topelius gjort
daganteckningar, men de bilda icke i samma mening som dessa en helhet,
utan bestå till största delen af korta, spridda notiser och
hafva därför icke ansetts kunna publiceras i samband med de
egentliga dagböckerna.
De originala anteckningarna omfatta sammanlagdt omkring 1,300 delvis
mycket tättskrifna sidor, sammanhäftade eller bundna i 25 olika
mindre och större häften, af hvilka de tidigaste dock bestå
af blott några sidor. Af den originala texten har ingenting annat
uteslutits än några öfverstrukna eller oläsliga ord,
och där så skett, skall detta i de bifogade förklaringarna
angifvas.
Den grafiska transskriptionen af den originala texten har dock erbjudit
vissa svårigheter, emedan denna förutom vanlig skrift äfven
delvis upptager chifferskrift och piktografiska tecken. Dessa miniatyrbilder
om jag så får kalla dem beteckna vanligen något
substantiv, en person, en ort eller något föremål, men
kunna äfven ersätta adjektiv, ja ofta t. o. m. hela
satser. Det hade helt säkert förlänat boken en prägel
af större autenticitet och för ögat erbjudit en originell
och fängslande anblick om man kunnat af trycka dessa bilder i texten,
men hade detta under närvarande förhållanden ställt
sig alltför kostsamt. Visserligen förekomma bilderna i större
utsträckning endast under perioden december 1832 juni 1833,
men deras antal stiger dock till flere hundra. I stället har ett
helt blad reproducerats i färgtryck, så att läsaren kan
få en föreställning om originalets utseende, medan bilderna,
där de kunnat tydas, för öfrigt ersatts med deras motsvarighet
i ord, tryckta med kursiv stil, men med tre efter hvarandra följande
punkter, där man icke lyckats interpretera dem. Från och med
den 28 mars 1833 äro bilderna i originalet till största delen
utbytta mot siffror, hvilkas tolkning icke erbjudit någon svårighet,
då författaren själf bifogat en förteckning öfver
deras betydelse. Vid transskriptionen äro de behandlade som bilderna
och betecknas alltså med kursiv stil. Där fråge- eller
utropstecken förekomma inom klammer, äro de utgifvarens; om
de äro inneslutna inom parentes, återfinnas de i originalet.
Genom en beklaglig inadvertens [oaktsamhet, fel, motsägelse], för
hvilken jag härmed vågar anhålla om läsarens benägna
öfverseende, har detta förfarande icke iakttagits i de fyra
första arken (sid. 164), men kan någon osäkerhet
om tecknens härkomst icke uppstå, emedan samtliga därstädes
inom parentes förekommande tecken äro utgifvarens och inga sådana
af författaren användts. Kryptografien är
af Professor Valfrid Vasenius redan tidigare fullständigt dechiffrerad
och här, tryckt med vanlig stil, innesluten inom klammer.
I originalet understrukna ord äro i allmänhet tryckta med spärrad
stil. Då sådana emellertid i dagböckerna förekomma
i mycket stor utsträckning, ha de mindre viktiga af dem behandlats
som icke understrukna, emedan textens typografiska homogenitet i motsatt
fall alltför ofta på ett irriterande sätt blifvit afbruten,
och sidorna därigenom till sitt utseende förlänats en orolig
prägel.
Hvad originalets ortografi beträffar, är den i synnerhet i
början mycket sväfvande och inkonsekvent. Man var ju den tiden
i allmänhet icke nogräknad härmed; någon säker
norm för rättskrifningen gafs då icke, som i våra
dagar. Utgående från den synpunkten, att ortografien hos en
1422 års yngling utgör ett moment af sekundär betydelse,
har för läsarens skull i detta afse ende en viss utjämning,
men icke en fullt genomförd normalisering företagit, så
att alltför störande inkonsekvenser rättats, medan den
allmänna tidskaraktären i all väsentlighet bibehållits.
Rena slarffel hafva undantagslöst korrigerats. Störande och
tätt på hvarandra följande förkortningar, där
man icke sväfvat i ovisshet om deras rätta betydelse, ha utskrifvits
utan att detta medelst klammer angifvits. Små begynnelsebokstäfver
i början af en mening ha ersatts med stora, där icke sammanhanget
mellan satserna varit mycket intimt och en från mening till mening
snabbt fortlöpande stil kan hafva åsyftats. I sådana
och äfven andra fall har författaren ersatt punkt med tankstreck.
Det som sagts om ortografien gäller äfven interpunktionen.
Det ligger i sakens natur, att en yngling, som skrifver för sitt
eget nöje, icke tar denna sak seriöst. I allmänhet har
här liksom beträffande ortografien den principen
varit vägledande, att det yttre gjorts för ögat så
tilltalande som möjligt, för att läsarens uppmärksamhet
icke måtte under läsningen stanna vid betydelselösa afvikelser
från det normala. Där sådana afvikelser i speciella fall
kunnat antagas vara afsiktliga, ha de fått stå oförändrade.
Författarens egna principer, så vidtde af den bristfällig
interpunktionen kunnat utrönas, ha lagts till grund för normaliseringen.
Hvad däremot språkbehandlingen beträffar, ha absolut
inga förändringar vidtagits. Slang- och dialektord, provinsiella
egendomligheter i konstruktionen, huru obegripliga de än kunna vara
för läsaren, kvarstå oförändrade, men med i
noterna bifogade förklaringar, där sådana kunnat ges.
Skriföfningar och fraser på främmande språk ingå,
likaså med alla sina grammatikaliska fel och brister.
En särskild afdelning förklarande noter (med hänvisning
till datum och sida), försedd med fullständigt personregister
skall, såsom redan påpekats, bifogas arbetet, då det
utkommit i sin helhet. Samtliga under texten förekommande
noter härröra följaktligen af författarens egen hand
och äro dels skrifna samtidigt som texten i öfrigt, dels vid
senare genomläsning af dagboken. Af innehållet i dessa noter
torde läsaren med lätthet kunna sluta sig till, hvilka som äro
af det förra, hvilka af det senare slaget.
Vid bokens illustrering har man, så vidt möjligt, sökt
erhålla ett med texten samtidigt bildmaterial, men där sådant
icke stått till buds, hafva afbildningar af senare (eventuellt något
tidigare) datum tillgripits. En viss ojämnhet vid bildernas fördelning
har tyvärr icke kunnat undvikas, då i fråga om Helsingforsförhållanden
bildmaterialet varit så mycket rikare än beträffande personer
och förhållanden i Nykarleby. Hvarje komplett band skall åtföljas
af en förteckning öfver illustrationerna, med möjligast
noggranna uppgifter om originalen.
Ehuru arbetet befinner sig i sin början, ligger det mig varmt om
hjärtat att få rikta ett tack till Professorerna Valfrid Vasenius
och Yrjö Hirn samt Doktor Gunnar Castrén, hvilkas intresserade
medverkan gjort det möjligt för mig att åtaga mig ansvaret
för redigeringen. Själfva principerna för verkets utgifning
har af dem utstakats, och under arbetets förlopp har jag i för
mig brydsamma frågor städse ägt förmånen att
kunna vädja till deras förfarenhet och sakkunskap. Därjämte
står jag i stor tacksamhetsskuld till Professor Vasenius för
värdefull hjälp vid korrekturläsningen.
Till de talrika personer, hvilka icke satt i fråga att ur sina
privata samlingar för fotografering utlåna oljemålningar
och porträtt och särskildt till intendenten vid Statens Historiska
Museum, Dr. K. K. Meinander och intendenten för Helsingfors
Stads Museum, Arkitekt Nils Wasastjerna, af hvilkas stora tillmötesgående
och insiktsfulla råd jag i rikt mått profiterat, ber jag desslikes
att få frambära mitt tack.
Slutligen är det mig en särskild glädje att uttala min
tacksamhet till mina äldre kolleger vid Universitetsbiblioteket för
talrika råd och anvisningar vid utarbetandet af förklaringarna
och för den stora beredvillighet, hvarmed de med sina fackinsikter
bistått mig särskildt i smakfrågor.
Helsingfors den 2 december 1918.
Paul Nyberg. .
|