häradsrätt, underrätt i landsorten består av häradshövdingen (se d.o.) och nämnden med minst sju nämndemän (jfr domare), som utses av kommunfullmäktige bland 25 år fyllda personer för en mandatperiod av fyra år. H:s domkrets utgörs av ett tingslag. Inom tingslaget kan även finnas städer. Ett eller flera tingslag bildar en domsaga (jfr d.o.). Tidigare hölls i h. särskilda höst- och vinterting med ett eller flera sammanträden; däremellan kunde urtima ting förrättas. Fr.o.m. 1981 sammanträder h. med regelbundna intervaller, så ofta de mål som skall handläggas det kräver. Sommartid kan färre antal sammanträden hållas. Vid behov kan häradshövdingen utsätta extra sammanträden.

Nämnden, som deltar i rättens avgörande i dess helhet, kan, om den är enig, rösta omkull häradshövdingen — i annat fall bestäms avgörandet i enlighet med den senares åsikt. Nämnden som instans härleder sig från den ursprungliga uppfattningen att tingsmenigheten själv skulle avgöra målen. Dess medlemmar var först tolv till antalet, men 1734 års lag stadgade, att en laggill nämnd skulle bestå av minst sju medlemmar. Under medeltiden valdes till en början vid tingen en ny nämnd för varje mål, senare nöjde man sig med en ny nämnd för varje ting. Under 1500-t. utsågs ofta samma person gång på gång till medlem av tingsnämnden, och under 1600-t. blev det slutligen allt vanligare att utse nämndemännen på obestämd tid.