samskola, se läroverk.


läroverk, högre läroanstalt, tidigare och officiellt även kallad lärdomsskola. Som l. har i Finland betecknats ett flertal olika skoltyper, som i allmänhet lett till studentexamen, de flesta med 8—9 årskurser. L. har utgjorts av såväl samskolor som goss- och flickskolor; fullständiga l., som upprätthållits av staten, har kallats lyceer och bestod fram till grundskolereformen på 1970-t. av mellanskola (se d.o.) och gymnasium (se d.o.). Av dessa försvann mellanskolan i samband med den nämnda reformen. Skolstadierna i l. är numera gymnasium och det skolstadium som ersätter grundskolan (jfr d.o.). En allmännare användning av termen förekommer inom yrkesutbildningssektorn (handelsläroverk, sjöfartsläroverk m.m.).

L. uppkom ur medeltidens kloster- och katedralskolor. Den första skolordningen i Sverige-Finland gavs 1571 efter tysk förebild. Skolstadgan av 1649 kände tre skolformer: pedagogier (se d.o.) och trivialskolor (se d.o.), lägre skolor med två respektive fyra klasser, samt gymnasier. 1843 inrättades högre och lägre elementarskolor för gossar, samtidigt som grundandet av flickskolor (se d.o.) tilläts. Samskoleidén infördes från Amerika och ledde till öppnandet av den första svenskspråkiga samskolan 1883 och den första finskspråkiga 1886. Samskolorna var privata. De första samskoleeleverna utexaminerades 1891 till universitetet; för den kvinnliga ungdomen hade genom den nya skolformen vägen till akademiska studier öppnats. 1914 ombildades reallyceerna och de flesta klassiska lyceer (med undervisning i klassiska språk) till åttaklassiga lyceer. Reallyceerna bestod av en femårig mellanskola och ett linjedelat, treårigt gymnasium. De klassiska lyceerna var enhetliga åttaåriga l. utan särskild mellanskolekurs. De första l. av s.k. ny typ grundades 1919. De byggde på sexklassig folkskola och hade sex årskurser.

Privatläroverken har haft stor betydelse för skolväsendets utveckling i Finland, såväl beträffande själva undervisningen som beträffande de enskilda skolornas lokalisering. Redan under svenska tiden fanns några privata l. i landet, men Helsingfors lyceum (se d.o.) anses dock som landets första privatläroverk. I slutet av 1800-t., då så gott som alla statliga l. var svenskspråkiga, tillkom ett stort antal finska privatläroverk; Jyväskylän lyseo, landets äldsta finska l., grundades 1858 (som högre elementarskola) på privat initiativ. Sedermera har ett antal svenska privatläroverk utanför det svenska bosättningsområdet, t.ex. i Kotka, Björneborg, Tfrs och Uleåborg fått en betydelsefull uppgift. Flertalet l. är i dag kommunala. (J. T. Hanho, Suomen oppikoululaitoksen historia, 2 bd, 1947—55)