mantalskommun, särskild kommun inom kommun på landsbygden,
består av ägarna eller innehavarna av i mantal satt jord. Stadganden om m. finns i 1898 års förordning angående
kommunalförvaltning på landet, som till vissa delar (2 och
7 kap.) fortfarande är i kraft. M:s angelägenheter dryftas på mantalsstämman (eg. kommunalstämman, jfr kommunalfullmäktige),
där rösträtten är graderad efter mantalet. Då
de flesta bördorna som åvilat m. (vägunderhåll, skjutstjänst,
underhåll av tingslokaler och fångtransport) avlyfts, återstår
för mantalsstämman endast ett fåtal ärenden att behandla.
M. har i dag en uppgift främst som handhavare av den egentliga lantbrukarbefolkningens
gemensamma angelägenheter. Institutionen har beskattningsrätt
vid sidan av staten, kommunerna och kyrkan, men denna rätt utnyttjas
endast av ett fåtal m.
|