segelsjöfart. Segelfartyg från Finland uppträder tidigast i de historiska urkunderna på 1300-t., då skepp från Åbo uppges ha besökt Danzig och Lybeck. 1551 passerade ett finländskt handelsfartyg de danska sunden på resa från Åbo till Flandern, och 1723 omtalas en Åbo-fregatt på 250 läster, ”Södra Finlands Wapen”, och dess färd till Spanien. Samma hemhamn hade fregatten ”Mars” (dräktighet 233 läster), som 1782 korsade Atlanten. Fregatten ”Concordia” av Jakobstad seglade 1782—85 som första finländska fartyg till Ostindien (Java). Den första finländska världsomseglingen gjordes i mitten på 1800-t. (se Malm, Peter) av ett fartyg från Jakobstad. S:s uppsving, som började i stapelstäderna under senare hälften av 1700-t. (jfr sjöfart), fortsatte under 1800-t., allteftersom de merkantilistiska skrankor som kringgärdat allmogesjöfarten föll (se bondeseglation).

I förening med tillkomsten av nya företagsformer (jfr rederier) ledde detta till att s. på många håll, särskilt i s.v. Finland, för en kort tid under 1800-talets sista årtionden blev en ytterst viktig näring i kustbygderna. Djupsjöfarten behärskades dock fortfarande av städerna, bland vilka de viktigaste var Raumo, Nystad, Brahestad, Björneborg och Uleåborg. På Åland utvecklades s. till en storredarrörelse och levde kvar långt in på 1900-t. under ledning av män som Robert Mattsson och Gustaf Erikson (se dessa), den sistnämnde på sin tid innehavare av världens största segelflotta. Sjöfartsregistret upptog ännu 1972 tre segelfartyg med hjälpmaskin (totalt 499 brt); det sista av dessa avfördes ur registret 1974. (E. Hornborg, S:s historia, 1923, utökad uppl. 1948, 1965; W.A.L. Derby, The tall ships pass, 1937, ny uppl. 1970; L. Grönstrand, Finländska seglare I—IV, 1938—47, Gångna tiders skepp, 1965; A.J. Alanen, Der Aussenhandel und die Schiffahrt Finnlands im 18. Jahrhundert, 1957; O. Granö, Die finnische Segelschifffahrt, 1957; E. Newby, Viimeinen kilpapurjehdus, 1958; E. Koivistoinen, Purjeet pullistuvat, 1970; D. Papp, Åländsk allmogeseglation, 1971; Finlands djupvattenseglare, 1979; J.-E. Börman, Åboländsk bygdeseglation 1850—1920, 1979, Under västnyländska segel, 1980, Slutseglat, 1984; Purjeiden aika — Seglens tidevarv, 1984)