Vasabladet, oavhängig dagstidning (6-dagars), som sedan 1856 utkommer i Vasa; nästäldst bland landets nu existerande tidningar. V. hade föregångare i Vasa Tidning (1839—48) och Ilmarinen (1848—55). Tidningen var under 1800-t. tidvis konservativ och tidvis finsksinnad. Med V. sammanslogs 1932 Wasa Posten (se d.o.). V. har på senare år profilerat sig som ett liberalt debattorgan. Det är landets största svenska provinstidning med en upplaga på 27 200 exemplar 1984. Den leddes under fem årtionden (1913—63) av Edvin Sundquist (se denne). Tidningsbolaget hade 1984 115 anställda. (B. Thölix, En annan historia. Kring V. fram till första världskriget, 1981)

År 1974 sattes Max H Furu att handha den nyetablerade lokalredaktionen i Nykarleby.

[Rolf Tiljander skrev en artikel i oktober 1974.]

Han avlöstes 1975 av nyanställda Sven-Olof Moliis som stannade till 1978 då han förflyttades till centralredaktionen i Vasa.

Hans Wikman var näste man i Nykarleby. Han anställdes först på deltid för att från 1983 inträda på heltid. Han blev pensionerad 1999 och då jobbade han tillsammans med Kenneth Myntti på redaktionen i Jakobstad.

Kenneth Myntti började på Vasabladets rredaktion i Nykarleby (tillsammans med Hans Wikman) den 2 januari 1988.

Redaktionen flyttade till Jakobstad 1997 eller 1998.