Nykarlebys nya lågstadieskola klar i november

Någon höstpsalm kunde man inte sjunga i nya lågstadieskolan i Nykarleby, men däremot kommer julsångerna att klinga så högt som taknivån medger. Det var meningen att första etappen i skolbyggnadsprogrammet skulle vara undanstökad till höstterminens början, men en del praktiska formaliteter fördröjde arbetsstarten.

Nu är det emellertid färdigt inom kort, det som först tar form och färg i västligaste delen av det gemensamma skolområdet på seminarietomten, dit Nykarleby koncentrerar hela skolverksamheten.

Förresten stämmer det här inte riktigt, dvs om man ser det i ett kommande perspektiv: lågstadierna i primärkommunerna Nykarleby landskommun, Jeppo och Munsala, som vid årsskiftet överförs och bildar Nykarleby storkommun tillsammans med staden, fortsätter ju verksamheten som tidigare i sina skolbyggnader.

Skoldirektör Pehr Tonberg är glad. Och det är också nämndordföranden, stadssekreteraren Bror Åström. Båda är inte sena att prisa byggnadsbyrå Olli Jansson för ett kvalitetsjobb. Lågstadieskolan, enplanshuset som färgsatts av lärare Erik Reipsar, ser välkomnande i rött och blått strax bredvid skolidrottsplanen och småningom skall huset få sällskap av ett nybygge för högstadiet och en slutlig utbyggnad av lågstadiet, som helt skall flyttas från nuvarande centralgrundskolan vid torget.

Sjuttiofem elever stormar in i nya lågstadiehuset inom kort. 15 november borde allt vara klart enligt kontraktet, men vi får väl räkna med att det dröjer litet längre innan utrymmena tas i användning, säger Tonberg.

Data: Något under 400 kvadrat, tre klassrum, en leksal som vid behov kan ändras till två klassrum. Kök, lärarrum, materialrum, hall och sanitära utrymmen. Ett elementbygge, plattor av betong. Ingen källarvåning, värmepannan utanför i norr. Kostnaderna ca 600 000 mk, varav 200 000 är skattemedel och resten lån.

Nu är det färdigt inom kort, konstaterar skoldirektören i Nykarleby Pehr Tonberg t.v. och skolnämndens ordförande, stadssekreterare Bror Åström. I bakgrunden lågstadiets nybygge, som tar emot 75 elever i de två lägsta årskurserna. [Förstoring.]

I Nykarleby gjorde man som i bl a Jakobstad och Esse. Ställde sig inte i den långa kö som väntar på statsbidrag för att kunna komma i gång med ett bygge. Den dansen är för långsam om man vill ha något gjort. De kommuner som finansierar med egna krafter får småningom bidrag från staten. I bästa fall för vår del redan 1975, säger Tonberg. Men det är bara något som kan förliknas vid hyresvederlag, som löper i hela tjugo år.

Det brådskade väldeliga i Nykarleby. I centralgrundskolan vid torget undervisas nu 226 elever. 75 elever i årsklasserna 1—2 flyttas som sagt till nya skolbygget i första skedet och kvar blir årsklasserna 3—6 med ungefär så många elever som skolan ursprungligen planerades för. Småningom skall alla bort från den gamla, men det tar tid ännu innan den dagen randas. [Närmare bestämt 43 år.]

Närmast måste högstadiets behov tillgodoses. Här ligger Nykarleby någonstans i statsbidragskön med sin anhållan. Nu är högstadiet, som betjänar alla primärkommuner i den blivande storkommunen, inrymt i de hundraåriga seminariebyggnaderna. Att ha skola i tvåvånings trähus är i dagens läge på gränsen till det olagliga, säger skoldirektören. Gymnasiet for iväg med den modernare stendelen av seminariet och högstadiet måste tränga in sig i den gamla och skraltiga. 450 elever totalt i utrymmen som byggts för 150 lärarstuderande!

Problem finns det alltså. Nu gäller det att råda bot på högstadiets, men läget ter sig inte särskilt ljust. Det finns så många kommuner i byggkön. Att skapa nytt för högstadiet med egna medel klarar Nykarleby inte. Redan lågstadiets nybygge tär kraftigt på ekonomin. Men det fanns ingen annan utväg.

Nya högstadieskolan skall placeras på seminarieområdet strax öster om idrottsplanen. Vad det blir av de gamla byggnaderna är inte avgjort, inte heller vad den gamla sk Normal- eller Övningsskolan vid torget skall användas till.

Man har lekt med tanken på att förvandla den till ett ämbetsverkshus, men sannolikt dröjer det för länge innan den blir tom. Ett ämbetsverkshus har blivit ett allt mera brådskande ärende i Nykarleby.

Skogsparkens spartanska skola med sin spartanska skolgård mitten/senare delen av 1970-talet. Det fanns dock också gungor som inte kom med på bilden. Skolan har byggts ut i flera etapper. Till en början var den så snävt tilltagen att det inte fanns matsal utan eleverna fick äta vid sina pulpeter. Och att bygga platta tak utan ordentliga tätskikt, ledde till läckage. Förstoring.
Foto: Elisabet Sund.