Ur auditör C. H. Asps dagbok
Från samma krig, som givit Nykarleby dess förnämsta krigsminnen särskilt genom striden därstädes midsommardagen 1808 ävensom „affären“ vid Juthas, må här följande anföras ur ett samtida åsyna vittnes, dåvarande auditören [juridisk tjänsteman vid ett regemente] vid Björneborgarne, sedan hovrättsrådet C. H. Asps dagbok: „Då ryssarne under vintern 1808 före Siikajokislaget intågade i Nykarleby, hade truppen under marsch med hög röst sjungit: „här intåga ryska gossar; Finland är ryssens ägo“. Vid reträtten därifrån midsommardagen drevos ryssarne genom staden i fullt språng av sitt befäl med sabeln i handen, vilket icke ens skonade dem, som vid affären norr om staden blivit blesserade och ur vilkas sår bloden rann på gatorna vid deras avtåg. Vid detta hade mången ryss i harmen sönderslagit fönstren på många ställen i staden genom att i förbigåendet sticka bajonetten in genom rutorna. När ryssarne vid avmarschen från Nykarleby uppbrände bron, sprang överste von Döbeln, (i harmen över att ryska generlitetet hann undan) jämte adjutanten Ramsay, M. A. Blum m. fl. till midjan ut i vattnet, men fann intet vad“. - Döbeln förkylde sig här, bars sjuk in i den ännu kvarstående Sundströmska gården och fick vid tiden för Juthas recidiv för sitt Nykarleby bad. - Om striden vid Nykarleby, som ej kostade våra mer än 2 dödskjutne och 2 blesserade, berättar vår sagesman vidare: „Planen att här fånga ryssarne var väl uttänkt, men lyckades ej rätt väl, ty ryssen är försiktig. Björneborgarnes väg genom (Sorvist) skogen varade längre än man förmodat; Österbottningarne gjorde ej allt vad de kunnat och framför allt anade ryssarne anfallet. Redan föregående dagen sade de åt borgarne i Nykarleby: „I dag är det vackert väder, men i morgon haglar det“. Om natten fick deras general Jankowitsch kunskap om österbottningarnes övergång av älven (vid Harald) och hade utlåtit sig: „Man vill taga mig, men det skall ingalunda lyckas“. - Ryssarnes förlust vid Nykarleby i döde, sårade och fångne uppgick till omkring 100 man eller några därutöver. Efter slaget begärde våra officerare av fältmarskalken, att få ställa till en bal med Nykarleby damer, men Klingspor svarade: „först ska vi slåss och sedan dansa!“ - I Nykarleby låg armén åter overksam i 3 veckor, innan den avtågade till Lappo, utan att undsätta de i Vasa landstigne rikssvenska trupperna under Bergenstråle, som därför blevo upprivna, dels dödade och dels [f]ångne utom ett mindre antal, som räddade sig till Munsala. - Om själva staden yttrar Asp sig ungefär lika ofördelaktigt som Porthan och Ljungstedt: „Nykarleby stad är icke synnerligt väl byggd, har endast trähus och blott få av dem någorlunda vackra; gatorna äro smala.“