Bidrag till studiet
av släkten Rijfs
kyrkobyggarverksamhet

av
William Wik

 


SLÄKTEN RIJF I PEDERSÖRE OCH NYKARLEBY

Namnet Rif i Pedersöre är känt sedan medlet av 1500-talet. Enligt av konsthandlanden, fil.mag Carl Leonard Bäcksbacka, Helsingfors, företagna forskningar i släktens äldsta ursprung, skulle den härstamma från Uppland i Sverige. År 1535 kom en yngling som »Hovsven» till Åbo slott. Han var son till en fogde åt Gustaf I Vasa och hette Johan Rif. Bäcksbacka förevisade uppgifter där Johan Rifs namn omnämndes i många sammanhang. Han slutade som »Slottsbyggmästare» 1549. Johan Rif erhöll då Edsevö hemman i lön eller förläning.

Bäcksbacka hörde till Edsevö-Rif släkten. Han var född den 6 mars 1892 och dog den 8 mars 1963. Genom Bäcksbackas plötsliga död erhöll undertecknad inte de utlovade skriftliga forskningshandlingarna. Flyttningen av hans Konstsalong strax därefter gjorde, att handlingarna tillsvidare är försvunna.

Huruvida Lepplax-Rif och Edsevö-Rif släkterna har gemensamt ursprung är sålunda en öppen fråga. Medlemmar av Släktforskarföreningen i Jakobstad har försökt lösa problemet, men inte lyckats ännu. Det bör därför vara en angelägen uppgift för oss att om möjligt lösa släktförhållandet ifråga.



JÖRAN RIJF

I
Jöran Rijf är äldsta kända stamfar för kyrkobyggarsläkten, vilken utgått från Rif kronohemman i Lepplax. Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet levde han i Lepplax by och brukade en del av kronohemmanet. Jörans hustru var Lisa Carlsdtr. i Lepplax. Lisa dog 1730, 70 år gammal och var följaktligen född omkr. 1660.



CARL JÖRANSSON RIJF

II
Han bebodde och brukade en del av det gemensamma kronohemmanet 1710. Carl Jöranssons hustru hette Anna. Födelse- och dödsår för makarna har inte kunnat utredas, ej heller vigselår.

Den 5 oktober 1730 anhöll Thomas Johansson i Lepplax kärande och Carl Jöransson därstädes som svarande, vilka gemensamt innehade 1 mantal Rif nr 12 kronohemman, om tillstånd att dela hemmanet i tvenne lika stora delar. Dock förklarade de sig villiga att oförändrat bo tillsammans på gamla tomten. Alla påkomna hemmanstal och räntor skulle betalas såsom ett hemman. Sökandena ansåg, att utrymme för tvenne åbor förefanns, både till åker, äng och mullbete, men något ringa skog och fiskevatten. Vid undersökningen intygade länsman och nämnd enhälligt och hemställde till Landshövdingens bifall.

Någon släktskap mellan dessa två Thomas Johansson och Carl Jöransson har inte kunnat spåras.



ANNA OCH CARL JÖRANSSON RIJFS BARN

1. Thomas Carlsson f. i Lepplax 20. 11. 1726 d. i Socklot 10. 9. 1803
2. Maria Carlsdtr. f.        »                   1730 d. i Nedervetil 19.11.1808.
3. Carl Carlsson f.        »                   1732 d. i Pedersöre 27. 5. 1803.

Den 24 september 1760 fick bröderna Thomas och Carl Rijf bekräftelse på att de tillsammans besatt hälften av Rif kronohemman. Skattköpssumman utgjorde 27 dlr. 18 öre srmt. »och kommer däröver laga bevis att utgivas».

Den 2 mars 1765 inlämnade bröderna Thomas och Carl Rijf köpebrev för lagfart för fjärdedelen av Bodö 5/12 mtl. bördehemman i Lepplax enligt följande avtal: »Jag Jacob Henriksson Wigg (soldat) försäljer min 1/8 mtl. eller hälften av Bodö hemman till Thomas och Carl Carlssöner i samma by för 1.200 dlr. kmt. i bancosedlar och 300 dlr. kmt. i silver varpglo karoliner eller riksdaler, samt med rätt till sytning som närmare bestämmes.

Jakobstad, den 28 januari 1765».          

 


Thomas Rijf synes tidigt jämte jordbruk ha ägnat sig åt muraryrket, vari han gjorde goda framsteg. Han undervisade även andra i samma yrke. För denna undervisning skulle ha krävts, att Thomas Rijf officiellt varit antagen som murmästare i stad eller på landet. Under sådant förhållande hade han varit berättigad att hålla lärling.

Den 23 januari 1760 klagade 24-åriga Christoffer Henriksson Isakas i Katternö vid tinget i Pedersöre, att han ville bli fri från sin överenskommelse med Thomas Rijf. Isakas framhöll till sitt försvar, att han fruktade att bli anklagad för »salpetersjuderi» och bli bestraffad därför.

Rätten godtog parternas kompromiss sålunda, att Thomas Rijf »förnöjdes» med 120 dlr., vilket ansågs skäligt för de sju veckors undervisning Rijf givit Christoffer Isakas.

Intressant är ovanstående utdrag, som på ett levande sätt vittnar om liv, seder och bruk i dessa nejder vid tiden då Thomas Rijf började sin egentliga verksamhet.

Åren 1771—72 deltog Thomas Rijf första gången i kyrkobyggnadsarbete. Närpes medeltida kyrka utvidgades då med norra korset, enligt ritning av kyrkobyggmästaren David Ölander från Vasa. Byggmästare Ölander ledde även arbetet — nu första gången med Thomas Rijf som murkarl och medhjälpare. Rijf avancerade kort därefter till byggmästare.

Övriga murkarlar man känner till från kyrkobygget i Närpes är Olof Schöring, Bertil Pålson och Mårten Geddnäs.

Våren 1766 var Thomas Rijf sysselsatt med murararbete i Karleby socken. Natten mot den 25 maj ödelades den Rijfska gården genom vådeld. Endast hustrun med några små barn var hemma. De hade inte vetskap om branden, »innan grannarna kommit och uppväckt dem». Gården var då redan till hälften uppbrunnen. Såväl gården som uthusen, boskap och lösöre förstördes.

Den 30 oktober 1766 behandlades ersättningsfrågan vid Pedersöre tinget. De övriga som led skada var Henrik Rijf, som hade rest till kyrkan, samt Johan Abrahamsson Rijf.

1734-års lag stadgade om upprättande av brandstodsföreningar i mer avancerad form än tidigare. Behövliga medel uttaxerades i mån av behov per mantal. Den som lidit brandskada måste prestera skäliga värderingar över lidna skador.

Skadebeloppen framgår nedan:

Thomas Rijf brandskada för hus, hästar och lösegendom
1.503
 dlr. kmt.
Henrik Rijf för avbrända hus
99
  »     »    
Henrik Rijf för lösöre
30
  »     »    
Johan Rijf för lösöre
53
  »     »    

Sockenborna erlade vid detta tillfälle 1 dlr. kmt. av varje mantal till föreningen, varifrån lösegendomen ersattes i proportion till vars och ens skada. Dessutom ålåg det socknen att till fullt värde ersätta de brunna husen.
I samband med liknande katastrofer förekom ofta process — om ersättningsanspråken var oskäliga. I berörda skada förefaller det som om inga meningsskiljaktigheter förekommit.

Vi kommer här i kontakt med en högt utvecklad, lagfäst ordning, som vi i allmänhet inte tänkt på, eller haft vetskap om och som i katastroffall hade en oerhörd betydelse.

Den 11 november 1766 erhöll Thomas Rijf rätt att flytta ut från den trånga plats där gården brunnit ned. Nya tomtplatsen låg 28 famnar norr om Rif hemmans gamla kvarnställe. En detaljerad plan utstakades för mangård, ladugård, vedplats och farväg mellan tomten och bäcken.



PEDERSÖRE KLOCKSTAPEL,
THOMAS RIJFS FÖRSTA STORA ARBETE UNDER EGET ANSVAR

När den nya klockstapeln av sten skulle byggas i Pedersöre, fogade sig händelserna så, att den utsedda byggmästaren Mats Lillhånga från Karleby dog 17. 5. 1774. Förmodligen hade redan då en del byggnadsmaterial anskaffats, bl.a. takspånen. Dessa skulle huggas, tillverkas och impregneras på förhand. Spånen som kom till användning var av Lillhångas typ.

Thomas Rijf kom på detta sätt att få uppdraget att bygga klockstapeln. I en »Missive Bok» finns anteckning om bygget, där det kort heter: År 1774 och 1775 har den nya klockstapeln av sten blivit vid moderkyrkan uppbyggd».
Ovanför såväl inre som yttre dörren till klockstapeln är upphöjda medaljer med inskrifter i rappningen sålunda:

17 P 75 och R:S:G: III, L:J:G,
G:A:G, T:R: och bomärke.

Initialerna avser: Gustaf III [Rex Sueciae Gustavus III], landshövdingen Lorentz Johan Göös, kyrkoherden Gabriel Aspe-Gren och byggmästaren Thomas Rijf och Rif hemmans bomärke.


Pedersöre kyrka och klockstapel med stigport och benhus i förgrunden.
Pedersöre kyrka och klockstapel med stigport och benhus i förgrunden.

 



THOMAS RIJF SÄLJER SINA HEMMAN I LEPPLAX

År 1776 den 3 december inlämnade Carl Rijf genom ombud juristud. Lars Petter Häggström vid tinget i Pedersöre ett köpebrev av den 30 januari samma år. Bonden Thomas Rijf hade då sålt Rif 7/24 mantal för 2.000 dlr. kmt. åt brodern Carl Carlsson. Han avstod samtidigt sin andel i Bodö 1/8 mtl. för 1.000 dlr. kmt.

Den 30 november samma år sålde Thomas Rijf åt bonden Johan Pehrsson Emtö och Fredrik Mattsson Emtö den hälft han köpt av sin broder Carl i Bodö skattehemman jämte sin egen tidigare ägda andel om 1/8 mtl. för 2.000 dlr. kmt.

Genom hemmansförsäljningen i Lepplax blev Thomas Rijf fri att söka sig en annan bosättningsplats.



THOMAS CARLSSON RIJF FLYTTAR TILL SOCKLOT

Makarna Thomas Rijf och hustru Malins första kända kontakt med Nykarleby församling var besöket vid Herrens Heliga Nattvard den 10 augusti 1777, vilket kommunionboken bär vittne om.

År 1777, den 21 augusti, utfärdades flyttningsattest för Thomas Rijf och hans familj till Nykarleby landsförsamling. Han hade där inköpt Tågs skattehemman nr 5 om 1/4:dels mantal. Familjen utgjordes av hustrun Magdalena Larsdotter, sonen Carl samt tre ännu ogifta döttrar, Anna, Helena och Margaretha. Även äldsta sonen Jacob med hustru Karin Johansdtr. Finne var bosatta på Tågs samt skrivna där.

Tågs nr 5 var tidigare kronohemman och innehades länge av häradsskrivaren Anders Löf från Nykarleby. Vid skatteläggningen för år 1777 är landbonden Lars noterad som boende på Tågs.

Exakt när hemmansköpet ägt rum framgår inte. Jordeboksregistret följande år 1778 bekräftar flyttningen genom att skatteläggningen då övergått på Thomas Rijf ensam.

Thomas Rijf synes från och med flyttningen till Socklot i officiella sammanhang ha kallats Thomas Rijf eller Tågs. Makarna Thomas och Malin var hela tiden bosatta på Tågs till sin död 1803 respektive 1808.

Ett patriarkaliskt förhållande var rådande i den stora Thomas Rijfska familjen. Jordeboksregistret berättar på ett intressant sätt om växlingarna i familjemedlemmarnas antal, mågar, pigor och drängar, alla där boende år för år.

Åren 1800 och 1801 är noterat det högsta antalet, 19 personer, boende på Tågs enligt följande:

»Kyrkobyggm. Thomas Rijf, Malin Hu.
Byggmästarena Jacob och Carl söner,
Johan och Simon sona mågar,
Malin och Susanna, Sonh. Greta,
Maria och Anna sona dr. Carl sona son,
Gustaf, Daniel, Isak och Hans drr.
Maria och Lena, Susanna och pigan,
Helena son son hustru».

I en inrutad extra anteckning heter det år efter år:
»Byggmästaren Carl har 1/3 del av hemmanet».



AHLNÄS' KRONOHEMMAN
NR 7 OCH 8 I SOCKLOT BY

Kronohemmanet innehades under många år av Nykarleby rådmän, bl.a. av Hans Aulin och Samuel Lithovius. Enligt jordeboken 1787 har dessa hemman blivit sammanslagna efter kammarkollegiets resolution av den 19 februari 1759 och blivit skatteköpt vart och ett för 20 daler 26 öre silvermynt den 19 januari 1759. Hemmanets mantal ökades vid skatteläggningen 1775 med 1/12 och denna del var av krononatur. Hemmanen var alltså indelade i skatte och krono endast kameralt i jordeboken, men inte i verkligheten.

Efter mantalslängden 1774 innehades hemmanen av handelsmannen Matts Aulin. Matts Eriksson Aulin, Nykarleby, hade tre söner, varför säljaren Niclas Aulin bör anses vara en av dessa.

När hemmansköpet av Ahlnäs nr 7 och 8 skett, har länge vållat osäkerhet ifråga om tidpunkt. Efter det nu erhållna utdraget från Nykarleby domsagas dombok år 1781 framgår köpet klart enligt följande:

»Ny Carleby den 24. Aprill dag Efter Midd:
101: §

Jemte anhållan om lagfart inlemnade vice härads skrifwaren och Krono Länsman Tujulin för bonden Thomas Rijf eller Tågs samt hans Söner Jacob och Carl Thomassöner ett sålunda ord til ord lydande Köpe bref:

Med min k: hustrus ja och samtycke försäljer jag Niclas Aulin til Bonden Thomas Rijf eller Tågs samt dess Söner Jacob och Carl i Socklot by och Ny Carleby Sokn hälften i Ahlnäs i samma by belägne Skatte hemman emot en betingad köpe skilling stor Fyra hundrade fyratijo fyra Riksdaler tiugu en Skill och fyra runstyck specie hvilcka på det sättet betalas, at Rijf eller Tågs nästa wecka lefwererar Twåhundrade tiugutwå Riks d:r 10 sk 8 rst:r, och återstoden instundande Februarii månad, kommandes jag Aulin at niuta hela detta års på hemmanet fallne gröda af hwad namn det wara må, hwaremot jag Aulin är answarig för alla innewarande års så Krono= som enskilta utskylder, samt i winter göder den åker, som blifwer näste wåhr at kornså, som köparena ock hafwa at til godo niuta hälften i den ifrån hemmanet utlånte Soldaten (!), samt nu genast äga frihet at å detta hemman arbeta til den förbättring det kan tarfwa, dock böra köparena ensamme gälda all den storskiftes kostnad, som härintil och hädanefter på den nu försållda andelar i Ahlnäs hemman fallakan.

Med förestående wilckor och afhandling förklara under skrefne Thomas Rijf el Tågs Jacob och Carl Thomassöner oss til fullo nögde och försäkra altsammans behörigen efterkomma. Ny Carleby Stad den fiärde November 1781.

Niclas Aulin                 A: C: Forsen
(LS:o)                                 (LS)
Thomas Rijf el:r Tågs.                 Jacob och Carl Thomassöner
(bom.)                 köpare                 (bom.)                 (bom.)

til wittnen
Sam: Kempe                                   Eric Dahl.

Föregående Contract är mig til fullo betalt som qvitteres och tillägges Thomas Rif at få behålla detta hemman utan klander.
Ny Carleby den 27: Januarii.

Niclas Aulin

den i föregående motto försålde hälft af Ahlnäs skatte heman upbuds i grund af mernemnde köpebref, för Thomas Tågs samt dess Söner Jacobs och Carls räkning, första resan utan förspordt klander.»

En nyhet som köpekontraktet dessutom ger besked om är, att alla tre Thomas och båda sönerna Jacob och Carl var köpare. Efter hemmansköpet blev alla fortfarande boende på Tågs som förut.

År 1791 finner vi Carl Rijf, Susanna hustru, Anders och Anders drängar, Lisa piga för första gången bosatta på Ahlnäs. Men följande år är de åter bosatta på Tågs.

Förmodligen tog Rijfarna då helt den gamla bondgården på Ahlnäs i bruk som slöjdverkstad. Emellertid finns ingen noterad som boende där, förrän vid sekelskiftet, sedan den nya stora gården byggts på Ahlnäs.

Traditionen har mycket utförligt berättat om predikstolbyggen i den gamla bondgården. Det troliga är, att de flesta av Rijfvarna tillverkade predikstolarna gjorts här.


Vörå predikstol.
Vörå predikstol.

 

I ena ändan av gården var en stor träklocka uppmonterad. Byns ungdom fick här lära sig klockringning medels trampning, ett ringningssätt som förekom i Nykarleby församling.

Vörå kyrkas predikstol tillverkades i slöjdverkstaden. Den beställdes 1793 och levererades 1794, varvid Matts Kjötar skötte om predikstolens transport från Socklot samt dess uppsättande i kyrkan.


William Wik (1972) Bidrag till studiet av släkten Rijfs kyrkobyggaraverksamhet.
Särtryck ur Befryndade bondesläkter i Österbotten.


Fortsättning: Munsala kyrka.


Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.
(Inf. 2004-08-31.)