Nikolaj Bobrikov 1839—1904


Bobrikov, Nikolaj Ivanovitj (f. 27/1 1839 Ingermanland, d. 17/6 1904 Hfrs), rysk militär och ämbetsman. B. gjorde en snabb militär karriär och var infanterigeneral samt stabschef i St Petersburgs militärdistrikt (från 1884), då han 1898 utnämndes till generalguvernör i Finland. Han hade därförinnan för tsaren framlagt ett niopunktsprogram med Finlands förryskning som mål, vilket han sedan målmedvetet och med energi gick in för att förverkliga. B. kom därför att framstå som en personifikation av försöken att införliva landet med Ryssland och blev snart ytterst hatad och avskydd. För att nedkämpa det småningom hårdnande motståndet skaffade han sig i april 1903 nära nog diktatoriska fullmakter. Han tillämpade ohämmat en ”söndra och härska”-taktik och förstod att skickligt utnyttja olika parti- och intressemotsättningar; bl.a. försökte han vinna den obesuttna befolkningens sympatier genom att visa förståelse för dess krav. Hans åtgärder framkallade vidare splittring mellan konstitutionella och undfallenhetsmän. Sedan ett aktivt motståndsparti uppstått, tillgrep B. godtyckliga utvisningar, deportationer och andra tvångsåtgärder. Hatet mot B. och hans regim ledde slutligen till desperation, och den 16 juni 1904 nedsköts han i senatshusets trapphus av den unge f.d. senatstjänstemannen Eugen Schauman (se denne). Han avled följande dag av sina skottskador.


Uppslagsverket Finland (1982).


Läs mer:
Kurres dröm.
Reaktionerna i Nykarleby i Förtryckspolitiken. Passivt motstånd. Värnpliktsuppbåden av Erik Birck.
(Rev. 2023-05-30 .)