Wasa marsch Vasa marsch.
För Vasa gymnasister.
 


I högan nord vår vagga stod
vid stormigt hav och skummig flod,
Vi växte upp ur frostig bädd
som vintergran i drivor klädd.
        Han står så grön
        i vita snön,
        han reser stark
        sin kronas park
ur armod och ur ödemark.


I högan nord vår vagga stod
vid stormigt haf och skummig flod.
Vi växte upp ur frostig bädd
som vintergran, i drifvor klädd.
Han står så grön
i hvita snön,
han reser stark
sin kronas park
ur armod och ur ödemark.

   

När våren kom med fågelsång,
när solen glömt sin nedergång,
när blomsterkrönt stod polens rand
och fritt var haf och grönt var land;
då blef vår håg
som strand och våg,
då vardt oss sagdt
att stå på vakt
för lifvets och för ljusets makt.
   

Här är hvart fält af strider rödt,
här, här har Finlands lejon blödt,
här stod det stolt, med pannan höjd,
i blodig sorg och segerfröjd.
Här sjöng en gång
dess bard sin sång
och väckt af den
skall här det än
ur grafvarna stå upp igen.
   

Och hädan drog i fredens dar
en stark falang med panna klar
till mänsklighetens stora strid
mot mörker, synd och död all tid.
En lyra blef
vårt adelsbref,
en vase huld
af ax i guld
har gäldat ljusets makt vår skuld.
   

Och Vasa gossar äro vi;
vårt namn skall ej förgätet bli.
Vårt namn är stort och ärorikt;
till ädel bragd har det oss vigt.
Det vigt vårt bröst
åt ärans röst,
det har oss dömt,
om vi det glömt;
det har mätt högt det mål vi drömt.



Som tusen vågor sammangå
kring Finlands bygd i gördel blå,
så mötas hjärtan, mötas namn,
o, fosterland, uti din famn.
        Att bära glatt
        din fanas skatt,
        att kämpa med
        i främsta led
var fäders bragd, var Vasa sed.




Som tusen vågor sammangå
kring Finlands bygd i gördel blå,
så mötas hjärtan, mötas namn,
o fosterland, uti din famn.
Att bära gladt
din fanas skatt,
att kämpa med
ditt främsta led,
var fäders bragd och Vasa sed.

 

Vårt land! Vårt finska fosterland!
Din fasta botten är vår strand.
Så lär oss bli din starka vall,
som havets våg ej bryta skall.
        Slå högt, vår barm!
        Väx stark, var arm!
        Väx stor i skygd
        av söners dygd,
vår höga nord, vår finska bygd!


Vårt land! Vårt finska fosterland!
Din fasta botten är vår strand.
Så lär oss bli din starka vall,
som hafvets våg ej bryta skall.
Slå högt, vår barm!
Väx stark, vår arm!
Väx stor i skygd
af söners dygd,
vår höga nord, vår finska bygd!
                          Januari.



Zacharias Topelius.


Sången är Österbottens landskapssång.
Sång nr 184 i Sjung (14 uppl. 1942). Ett urval verser i den. Till höger hela marschen.
Fick boken av U-B Gustafsson-Pensar.


Läs mer:
Några evenemang när marschen framförts:
- Invigningen av Uleåborgsbanan 1886.
- Frivilliga Brandkåren i Nykarleby firade sin sedvanliga årsfest 1895.
- Idrottsresa 1896.
- Nykarleby stads 300-årsfest 1920.
- Invigning av Topeliushemmet 1934.
- Självständighetsdagen 1936.
- Invigning av monumentet vid Juthas 1934.
- Kommunsammanslagningen 1975
Österbotten, Österbotten av Gånge Rolf, Svenska Österbottens landskapssång.

Huru Wasamarsch tilkom av August Lilius i Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2004-12-04, ev, 2018-12-05 .)