Gårdstomterna och deras ägare 1810—1858
Ta dig tid att läsa denna mycket intressanta text, som ger en uttömmande bild av varifrån Nykarlebyborna kom, var de bodde, vart de flyttade, deras yrken, familjeförhållanden med mera under första halvan av 1800-talet.
 
Klicka på
- tjärtunnan uppe till vänster för att komma tillbaka hit.
- gårdsnumren, t.o.m. 115 finns på kartan, för att se aktuell ägarlängd.
- torget för att se husen som fanns där.

För pekaren över
- de röda prickarna för att se gatunamn och övriga noteringar (du länkas ej vidare).
- de blå prickarna för att se texter som finns i kartans beskrivning (du länkas ej vidare).


Men först kan det vara intressant att få Edvin Avellans ögonvittnesskildring av staden från år 1855.

Ovanstående karta, detalj ur C. W. Gyldéns stadsplanekarta från år 1841 som du också kan se i ett eget fönster, är vriden: norr mot vänster. En jämförelse mellan den gamla och den nya stadens utsträckning.

Njut av Erik Bircks (1980) utredning i Nykarleby stads historia del II som till stor del bygger på Woldemar Backmans (1929) Tvenne Nykarleby-studier: Folkmängdsförhållandena 1730—1920. Nykarleby forna stadsplan jämte några personhistoriska anteckningar om gårdsägarna från omkring 1775 till branden 1858.

Texten är sammanställd av kapitlen Några byggnader i det gamla Nykarleby, Gårdar och trädgårdar vid åstranden samt Översikt av gårdstomterna och deras ägare 1810—1858 i Nykarleby stads historia del II.




Fortsättning: II. SOCIAL STRUKTUR, BORGERSKAP, FÖRVALTNING. Den sociala strukturen 1815—1855