En av dem, som skildrat sina intryck av staden några år före branden, är kollegan vid Wasa trivialskola, Edvin Avellan (f. 1830, d. 1912). I ett brev till fadern, sekreteraren Gustaf Ad. Avellan, Kallfjärd säteri, Vittisbofjärd, höstterminen 1855, då skolan vistades i Nykarleby, skriver han den 1 sept., kort efter ankomsten till Nykarleby följande:

Stadens läge på slätten vid älven erbjöd föga utsikt över omgivningen, men detta saknade man ej. ”Älvens branta sluttningar, klädda af höga björkar, interfolierade med några rönnar, erbjuder en behaglig vilopunkt. Står man t.ex. på den stora af strömrensningskåren 1817 uppförda, över älven ledande bron, vilken med sina stenkistor är en bättre upplaga av stenbron i Åbo, så överblickar man under en lång sträcka denna vackra åbredd, och ytterst framskymtar på östra stranden mellan träden det hvita stenhuset på Kuddnäs, der Topelius är född och der han för det närvarande äfven vistas. Vänder man sig åter med samma ståndpunkt åt sidan, så bildar på föga afstånd det särdeles täcka, häradsskrifvaren Kjellman tillhöriga Juthbacka en fond, vilken icke är att förakta. Strax vid bron i staden har man åter Nykarleby korskyrka av trä med sin stora kyrktupp på tornspetsen. Västerom bron gentemot kyrkan, litet uppför, ligger åter en omålad ny byggnad med några rum, ibland hvilka jag bebor ett med tvänne fönster åt ån och kyrkan, ett på den motsatta väggen. Söderom mitt logis invid landsvägen, som ifrån bron leder till Wasa, finnes ännu en gård, där apotekerskan Benzelstjerna med döttrar skall bo. För övrigt finnes på västra sidan om älven åt norr från mitt kvarter ännu här och där samt utan ordning några andra gårdar, vilka man från stadssidan knappt kan upptäcka för de omtalade träden på åstranden.

Vad staden beträffar, så har den utom kyrkotorget ännu ett torg till. Långs älfven löper ingen långgata, och för öfrigt stryka jämsides med densamma tre långgator fram. Dock bör härtill ännu läggas en, långgatan öster om staden. Både lång- och tvärgator äro smala ända till grändnatur. Gatuläggningen, där någon sådan finnes, består af idel borgmästarstenar.125) [Stenar som sticker upp.] Bland byggnader är tvänne ansenligen långsträckta, den ena av dem, där skolan äfven är inrymd, därjämte försedd med tvänne våningar. För övrigt äro husen, såsom i småstäder mest alltid oansenliga.”

Så tedde sig staden strax före branden för den unge Edvin Avellan.