BRANDORDNING

FÖR

NYKARLEBY STAD.

 


 

Godkänd och till efterrättelse fastställd av Lands-
hövdingen i Wasa län den 20 december 1937.

NYKARLEBY 1938. — J. W. Nesslers Tryckeri

 

 


I.

Allmänna bestämmelser
II.Brandnämnd och övriga brandmyndigheter
III.Brandkår
IV.Brandsignaler och alarm
V.

Brandredskap å fastighet

VI.Förebyggande av brandfara
VII. Åtgärder vid eldsvåda
VIII.Brandsyner
IX. Sotning
X. Särskilda bestämmelser

 



 

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §.

Angående brandväsendet skola, utöver vad i gällande lagar och förordningar därom stadgas, i Nykarleby stad bestämmelserna i denna brandordning lända till efterrättelse.

I fråga om brandkårs verksamhet utanför stads område skall iakttagas vad därom stadgas i brandlagen.

 

II KAP.

Brandnämnd och övriga brandmyndigheter.

2 §.

Stadens brandnämnd utgöres av en ordförande, tre ledamöter och två suppleanter samt en i byggnadsverksamhet förfaren person, på sätt därom i brandlagen är stadgat.

3 §.

Den närmaste ledningen av brandväsendet ankommer på brandchefen.

 

4 §.

Som ställföreträdare för brandchefen tjänstgör vicebrandchefen.

Brandchefen och hans ställföreträdare må icke samtidigt avlägsna sig från stadens område.

 

5 §.

Brandsynenämnden, som förrättar de allmänna brandsynerna, utgöres av brandchefen eller av honom förordnad ställföreträdare, vederbörande sotare samt tvenne av brandnämnden utsedda medlemmar, av vilka en bör vara i husbyggnad och i eldstäders uppförande inkommen yrkesman.

 

6 §.

Brandmyndighet, med undantag av brandnämndens medlemmar, skall i tjänsteutövning använda tjänstedräkt eller annat lätt igenkännligt tjänstetecken.

Tjänstedräkt och tjänstetecken för stadens brandkår fastställes av stadsstyrelsen.

 

III KAP.

Brandkår.

7 §.

Brandkåren utgöres enligt överenskommelse av en till det kommunala brandväsendet hörande, frivillig eller enskild brandkår, som bör bestå av minst 25 man.

Har överenskommelse icke kommit till stånd eller förfallit eller uppfyller brandkår, med vilken överenskommelse träffats, med avseende å numerär eller eljest icke längre de fordringar, som på densamma böra ställas, bör i staden finnas en minst 25 man stark halvordinarie brandkår.

 

8 §.

Av brandkårens manskapsnumerär må, med undantag för utryckning till annan kommun, högst en tredjedel uppehålla sig utom staden.

I redskapshus eller dess omedelbara närhet skola finnas minst 3 man beredda att rycka ut.

 

9 §.

Erfordras vid annat olycksfall än eldsvåda skyndsam eller ordnad hjälp, bör sådan givas av brandkåren.

 

 

IV KAP.

Brandsignaler och alarm.

10 §.

Om alarmcentral och dess förflyttning skall genom brandnämndens försorg kungöras i den ordning, som i staden är gällande angående meddelande av kommunala tillkännagivanden. Meddelande om alarmcentral skall införas i telefonkatalog, där sådan utgives, på sådant sätt, att det med lätthet kan observeras.

 

11 §.

Alarmsignalsystem, som uppgjorts för olika grader av alarm och olycksfall i och för meddelande av hjälp, bör vara anslaget å alarmcentralen.

Alarmcentralen bör, efter det anmälan om eldsvåda ingått eller förhållningsorder meddelats, förfara i överensstämmelse med anvisningarna i alarmsignalsystemet.

 

12 §.

I varje gård bör finnas anslaget ett efter av brandchefen godkänt formulär avfattat tillkännagivande om närmaste brandklocka.

 

V KAP.

Brandredskap å fastighet.

13 §.

Å byggnad, som är försedd med eldstad, samt å annan byggnad, som icke är alltför obetydlig, skall vara anbragt stadig trappstege, som når åtminstone en halv meter över taklisten, samt, om taket är brant, sådan taktrappstege, att man må kunna utan fara röra sig på taket.

Å vind bör finnas en till varje i vattentaket anbragt brandlucka ledande fast brandstege.

Skorsten, som är högre än 1,20 meter, bör förses med sådan stege, att sotning av rökröret kan utan fara verkställas.

 

14 §.

Finnes i gården vattenledning, bör denna vara försedd med nödigt antal brand- och vattenposter jämte slangar. Saknas vattenledning eller gårdsbrunn, eller är brunnen djup eller vattenmängden ringa, bör å gården under den varma årstiden hållas med vatten fylld vattentunna samt tvenne brandpytsar.

Är i följd av reparationsarbete eller av annan anledning vattenlednings verksamhet avbruten eller i fara att avbrytas, äger brandchefen, efter vad förhållandena påkalla, föreskriva anordnande av vattenförråd antingen på ett eller flera ställen.

15 §.

I varje gård bör finnas en pytsspruta och tvenne vattenpytsar, brandlykta med ljus och tändstickor samt yxa och järnspett, i gård av trä bör därjämte finnas brandhake.

Brandredskapen böra förvaras i lämpligt förvaringsställe, där de kunna med lätthet igenfinnas och snabbt äro till hands. Förvaringsstället bör utmärkas med påskrift: Brandredskap.

Brandredskapen böra hållas i gott stånd.

 

16 §.

Pytsspruta bör vara helt och hållet förfärdigad av rostfritt material samt försedd med dubbelt verkande pump av minst 39 mm. genomskärning. I stället för pytsspruta må godkännas jämväl annan spruta, som anskaffats före denna brandordnings trädande i kraft, såvitt sprutan är i gott stånd.

Brandtunna bör inrymma minst 200 liter och vara försedd med lätt avtagbart lock.

Brandpyts bör vara så beskaffad, att densamma icke utan svårighet kan användas för hushållsändamål.

 

17 §.

Där eldfarlig sysselsättning eller byggnadshöjd eller byggnadssätt eller andra särskilda förhållanden det påkalla, är vederbörande byggnads-, lokal- eller inrättningsinnehavare skyldig att, då magistraten på förslag av brandnämnden därom föreskriver, hålla i beredskap sådan för första hjälp erforderlig brandredskap eller andra skyddsanordningar samt vidtaga andra sådana åtgärder, som äro nödiga för avvärjande av eldfara.

 

VI KAP.

Förebyggande av brandfara.

18 §.

Vid hanterande av eld inomhus, på förrådsplatser och i närheten av desamma bör iakttagas de föreskrifter, som av magistraten efter behov utfärdas.

 

19 §.

Å platser av särskilt eldfarlig beskaffenhet och i närheten av lätt antändliga ämnen är användande av öppen eld och tobaksrökning förbjuden.

I synnerhet förbjudes tobaksrökning:

a) inom teatrar och andra lokaler, varest offentliga nöjen anordnas, förutom i rum, som äro för rökning upplåtna, samt å scen, ifall pjäsens beskaffenhet det fordrar;

b) i saluhallar samt i och i närheten av allmänna varuskjul;

c) inom hamnområde, där lastning och lossning äger rum eller varor äro upplagda;

d) å platser, där magistraten sådant påbjudit och därom genom anslag tillkännagivit.

Förbudet bör meddelas genom uppsatta anslagstavlor uti de i punkterna a) och b) nämnda fallen på lokalinnehavarens och uti punkterna c) och d) nämnda fallen på stadens bekostnad.

 

20 §.

Har byggnadsmyndighet icke avsynat och godkänt uppförd stadigvarande eller tillfällig eldstad, bör därom anmälas hos brandchefen. Dylik eldstad må icke användas, innan den godkänts av brandchefen.

I bristfällig eldstad eller eldstad vars rökledning blivit skadad, må icke uppgöras eld, innan felet avhjälpts och därefter iakttagits vad ovan är sagt.

Gårdsägare eller innehavare eller gårdsdisponent, till vars kännedom kommit, att i eldstad, rökledning eller tak uppstått eldfarlig felaktighet, är skyldig att omedelbart vidtaga åtgärder för felaktighetens avlägsnande och förbjuda eldning intill dess felet avhjälpts.

 

21 §.

Är boningsrums fönster i annan än brandsäker eller brandskyddad byggnad beläget på längre avstånd från marken än fyra meter och finnes i lokalen icke tvenne från varandra avskilda utgångsvägar, bör fönstret vara försett med räddningslina eller repstege eller annan motsvarande räddningsanordning, med vars tillhjälp man må kunna avlägsna sig från rummet utan anlitande av hjälp utifrån. Brandsynemyndighet äger godkänna en och samma räddningsanordning för två eller flere rum, vilka ha god förbindelse med varandra. Räddningsanordning bör vara hållbart fästad.

 

22 §.

I skola, sjukhus, kommunalhem, fabrik och annan därmed jämförlig inrättning böra samtliga för utgång avsedda dörrar (jämväl ingångsdörrar) kunna öppnas utåt. Utgångsdörr får ej vara försedd med låsanordning, som tillslutes med lös nyckel, eller med säkerhetskedja, ej heller motstående dörrhalva i dubbeldörr med sådan regel, som kan falla igen av sig själv, såsom s. k. kantregel. Ej må dörröppning belamras med sådana fasta eller tillfälliga föremål eller inrättningar, som kunna hindra eller försvåra öppnandet eller trafiken.

Är byggnaden uppförd i två eller flere våningar och befinner sig inrättningen i annan än nedersta våningen, böra däri vara anordnade minst två från varandra effektivt avskilda utgångsvägar, av vilka den ena, såvitt möjligt, bör leda direkte ut till det fria och vara fullständigt avskild från de nedersta våningarna.

 

23 §.

Aska och kol, som tagas ur eldstäder, må icke förvaras inomhus utan utomhus uti brandsäkert, med lock försett kärl, som uppställts å skyddat ställe.

 

24 §.

Förbränning av sot i rökledningar är tillåten endast med tillstånd av brandchefen.

 

25 §.

Varuupplag, arbetsrester m. m. må icke så uppläggas eller förvaras, att de onödigtvis öka fara för tändning eller spridning av eld eller utgöra hinder för släckningsarbete eller fara för människor vid skyndsamt utrymmande av lokal eller byggnad vid inträffad eldsvåda.

Sålunda vare förbjudet:

att å vind eller i källare upplägga lätt antändligt vrakgods;

att å vind invid rökledning upplägga något som helst antändbart gods;

att i arbetslokal eller dess förrum eller därtill ledande gång förvara förpackningsmaterial, arbetsrester och annat antändbart vrakgods;

att i trappuppgång eller trapprum upplägga föremål av varje slag, med undantag av sittplatser, skidor, kälkar, barnvagnar och velocipeder, såvitt för sådant ändamål reserverats plats vid sidan om det för gångtrafiken avsedda utrymmet;

att i brandgränd eller portgång upplägga något slag av gods.

 

26 §.

Utan magistratens tillstånd må icke annorstädes än uti därtill avsedda källare eller andra rum uppläggas ved, kol och andra bränsleförråd, ej heller byggnadsmaterial eller foder eller andra sådana förråd.

Uppläggning å vind av förråd av nu nämnd beskaffenhet är förbjuden.

Ej heller må å tomtområde annat löst gods uppläggas på sådant sätt, att det vid inträffad eldsvåda kan hindra släcknings- eller bärgnings arbete.

 

27 §.

Har ved-, trävaru- eller annat eldfarligt förråd upplagts å område, som icke är bostadstomt, och hotas omgivningen därigenom av avsevärd eldfara, bör det på tillsägelse av vederbörande förrättare av brandsyn därifrån avlägsnas.

 

28 §.

Vid sammankomster och nöjestillfällen bör iakttagas vad om dem är särskilt stadgat samt vad av polismyndigheten på förslag av brandchefen därutöver föreskrivits.

 

VII KAP.

Åtgärder vid eldsvåda.

29 §.

Ägare eller innehavare av häst, automobil eller annat transportmedel, som erhållit skriftlig order av brandnämnden att ställa sitt transportmedel jämte nödigt manskap till förfogande för släckningsarbete, är i händelse av brandalarm skyldig att skyndsamt framskaffa sitt transportmedel till i ordern angiven plats.

Angående tillfälligt användande av tränsportmedel meddelas order av brandmyndighet.

 

30 §.

Till brandkåren icke hörande person må ej utan tvingande behov spränga eller eljest öppna dörr eller fönster hörande till rum, vari eld utbrutit eller som omedelbart hotas av eld.

 

VIII KAP.

Brandsyner.

31 §.

Allmän brandsyn skall förrättas årligen mellan den l maj och den l september. Kungörelse härom utfärdas av brandnämnden. Å i kungörelsen utsatt dag bör vederbörande ägare eller innehavare av gård eller inrättning eller hans ombud vara vid brandsynen tillstädes.

 

32 §.

Efter det den termin, som utsatts för avhjälpande av vid brandsyn iakttagna bristfälligheter, utgått, bör kontrollsyn förrättas, varvid skall lända till efterrättelse vad om brandsyn är stadgat.

Befinnes vid kontrollsyn, att vid brandsyn meddelade föreskrifter icke iakttagits, bör därom anteckning göras i det vid brandsynen förda protokollet, som oförtövat skall insändas till brandchefen.

 

33 §.

Vid varje brandsyn skall föras protokoll, vari iakttagna bristfälligheter i korthet antecknas samt vad i anledning av dem föreskrivits och eljest beslutats. Avskrift av protokollet bör vederbörande tillställas.

Brandchefen bör vara försedd med förteckning över de inrättningar, som omförmälas i 26 § 3 mom. i brandstadgan. I denna förteckning antecknas tiden, då brandsynerna förrättats, av vem de verkställts, vilka bristfälligheter iakttagits och i anledning av dem fattade beslut samt eljest vidtagna åtgärder.

 

IX KAP.

Sotning.

34 §.

Eldstäder och rökledningar böra sotas minst en gång i året.

I industriella inrättningar, bagerier, allmänna tvätt- och badinrättningar samt annorstädes, där kraftig och oavbruten eldning erfordras, bör såvitt icke med avseende å rökledningens och eldstadens konstruktion undantag av brandchefen medgivits, sotning verkställas minst två gånger i månaden. Köksugnar och sådana för uppvärmning avsedda ugnar, i vilka kokning dagligen kan verkställas, samt eldstäder i bagarstugor och andra dylika inrättningar böra jämte till dem hörande rökledningar på samma sätt minst en gång i månaden rengöras.

I undantagsfall äger brandnämnden på framställning av brandchefen meddela avvikelser från vad ovan stadgats.

 

35 §.

Sotning verkställes av sotare som av brandnämnden förordnats till befattningen.

 

36 §.

Sotare bör över verkställda sotningar föra förteckning, som avfattats i enlighet med av brandchefen godkänt formulär och som halvårsvis bör företes för brandchefen.

Sotare må icke utan brandchefens tillstånd bo utanför stadsområdet.

Sotare bör fullgöra sina åligganden med omsorg och använda dugliga redskap, som av brandchefen godkänts. Gör sig sotare skyldig till fortsatt underlåtenhet att fullgöra sina åligganden, äger brandnämnden avgöra, huruvida godkännandet av sotaren för befattningen bör återkallas.

 

37 §.

För sotning bör gårdens ägare erlägga avgift enligt fastställd taxa.

Sotningstaxa, vartill förslag uppgöres av brandnämnden, godkännes av fullmäktige. Förslaget bör i avseende å fastställelse överlämnas till magistraten.

 

38 §.

Ägare eller innehavare av gård eller däri bosatt person må icke förbjuda sotning eller hindra sotare att behörigen rengöra i bruk varande eldstäder med till dem hörande rökledningar.

Måste vid verkställande av sotningsarbete öppning anbringas i eldstad, rökledning eller mur, ankommer såväl öppningens anbringande som dess igenmurande på gårdsägaren, innehavaren eller disponent, och vare sotaren skyldig tillse, att arbetet utföres på ett sätt, som skyddar mot eldfara.

39 §.

Uti sotningsförteckningen bör gårdsägaren eller den, som handhar gårdens skötsel, anteckna dagen, då sotning verkställts, och med sin namnteckning besanna anteckningens riktighet. Kunna nämnda personer icke utan tidsutdräkt anträffas, är sotaren berättigad att låta i förteckningen införa bevis om förrättningen av tvenne i gården bosatta personer eller av tvänne grannar.

Försummar sotare sina åligganden eller visar han vårdslöshet, bör gårdsägaren eller disponenten därom antingen göra anmärkning i sotningsförteckningen eller anmäla hos brandchefen.

 

 

X KAP.

Särskilda bestämmelser.

40 §.

Brandordning skall i tryck hållas tillgänglig för allmänheten mot skäligt pris.

 

41 §.

Denna brandordning träder i kraft såsnart densamma av landshövdingen stadfästs och därom kungjorts på sätt i 1 § av brandstadgan sägs.



Brandordning för Nykarleby landskommun. (1937)
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Brandordning för Nykarleby landskommun.
Stadsbranden av Erik Birck.
Bränder.
Brandskydd.
Skriften var ett Fynd från Nesslers vind.
(Inf. 2015-04-15, rev. 2023-02-19 .)