JT:s debattforum

• I denna spalt framför läsarna sina åsikter. Insändarskribenterna måste uppge namn och adress för att få sina manuskript publicerade. Red. förbehåller sig rätt att förkorta alltför långa insändare. Läsarnas bidrag är välkomna, men skriv kort och tydligt!


Jättegrytan i Nykarleby


      Herr Redaktör!
      Med anledning av författaren Ingolf Frimans ”Drag ur Nykarleby historia” införd i JT den 10 april vill undertecknad göra följande kommentar beträffande jättegrytan vid Brostuguberget:
     Man får onekligen det intrycket att hr Friman sammanför jättegrytans uppkomst med älvens forntida framfart, vilket inte torde vara helt riktigt.
     Jättegrytorna kan indelas efter bildningssättet i tre huvudtyper nämligen flodgrytor, glacifluviala grytor och strandgrytor.
     Den första typen bildas i normala floder och vattendrag, uppträder i flodbäddar, särskilt vid forsar och fall (t. ex. Döda fallet i Ragunda sn.).
     Den andra typen uppkomna av landisars och glaciärers smältvattensflöden och därför ej bundna till



terrängens lägsta delar och vattendragen som de föregående är. Kännetecknande för dessa grytor är bl. a. att de ofta är belägna högt uppe på bergshöjder. Hit räknas förövrigt flertalet av fennoskandiska jätegrytor.
     Strandgrytorna i sin tur är bildade vid nutida och forntida havs- eller sjöstränder genom vågornas eroderande verkningar i form av virvelrörelser och rotation av klapperstenar. Strandgrytor ha vanligen en oval- eller långsträckt form samt är relativt grunda.
     Med stöd av ovanstående redogörelse bör jättegrytan vid Brostuguberget räknas tillhörande den glacifluviala typen och saknar således allt samröre med älven ifråga.
     Stockholm den 16 april 1960.

            B e n g t  H a g e n



Bengt Hagen, Jakobstads Tidning 1960.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Fler artiklar ur Jakobstads Tidning.
(Inf. 2006-05-20/HK, rev. 2021-05-14 .)