Nykarlebys motsvarighet till Kungsträdgården – Ljusparken väntas blomma i rosa



Foto: Jonas Brunnström
Ljusparken och Topeliparken bildar en helhet mellan Esplanaden och älven.


Ljusparken med sin blomsterprakt sommartid och ljussättning vintertid är kraftverkets sätt att städa upp efter turbinbygget.


– Vi satt i vårt mötesrum på andra våningen och såg ut över bedrövelsen här 2017. Där föddes idén kring en ljuspark. Om man bygger ett kraftverk mitt i stan behöver man städa upp efter sig, säger Bengt Jansson, ordförande i kraftverkets styrelse.
 
Samtidigt har parken också varit en gåva från kraftverket till staden med anledning av 400-årsjubileet



Foto: Jonas Brunnström
Växterna är tåliga och planen är att något ska blomma eller grönska stora delar av året. Om vintern är det belysningen som präglar Ljusparken.


– Parken har vuxit fram i ett samarbete mellan oss, staden, Tsm electrics och Nygårds, säger Tony Eklund, vd för Nykarleby kraftverk.
 

Namnet bakom planeringen
av parken är Eva-Lotta Silfvast. Hon är utbildad trädgårdsmästare men hade aldrig tidigare gjort någon lika omfattande planering.

– Det är häftigt att se något som man bara haft i huvudet i verkligheten, säger hon.



Foto: Jonas Brunnström
Ljusparken skulle knappast ha kommit till utan utbyggnaden av vattenkraftverket.


Ett inslag i Ljusparken som hon tycker är extra pikant är de 20 prydnadsäppelträden som blommar i rosa om vårarna. Hon hoppas att de på sikt kan bidra till en liknande effekt som körsbärsträden i Kungsträdgården i Stockholm.
 
– Jag är också nöjd med perennrabatten i lysande färger som ljusgrönt, rosa och lila. Med tiden blir den ännu bättre, säger hon.



Foto: Jonas Brunnström
Eva-Lotta Silfvast har jobbat med mängder för att skapa en häftig helhet.


Silfvast har jobbat med stora mängder av samma växter för att skapa en snygg effekt, och många har redan hunnit fastslå att hon lyckats. Själv konstaterar hon att belysningen i Ljusparken också kommer förändras när trädkronorna blir större och träden högre.
 
Medan kraftverket har stått för initiativet och kostnaderna, Tsm electrics för belysningen och Silfvast för planeringen är det Nygårds maskin och trädgård som genomfört projektet. Företagarna Petra och Kenneth Nygård från Markby har tillbringat otaliga timmar i parken under de senaste åren.
 
– Trädgårdsarbete har vi sysslat med i 13 år, men det här är nog det största projektet vi haft ansvar för, säger Kenneth Nygård.
 

– Men vi har skött så pass många trädgårdar att vi vet hur man inte ska göra. Det är ju en hel del saker som inte syns, så som bevattningssystem och markduk, säger Petra Nygård.



Foto: Jonas Brunnström
Kenneth Nygård, Bengt Jansson, Tony Eklund, Mats Nylund och Petra Nygård är nöjda med samarbetet kring Nykarlebybornas oas mitt i stan.


Lutningen ner mot älven innebär vissa utmaningar men hittills har det gått bra.
 
– Men gräsmattorna behöver vattnas och gödslas eftersom många hittat hit och det blir en del slitage, säger Kenneth Nygård.



Foto: Jonas Brunnström
Ett kriterium i planeringsskedet var bänkarna inte skulle vara för lätta att flytta utan hållas på plats. De är specialbeställda och alldeles tillräckligt tunga. [Det finns en poäng med det.]


De är glada över att så många hittar till Ljusparken för att vila, träna och umgås. Alla besökare har också tagit väl hand om området och visat respekt för arbetet vid älvstranden.
 
– Det är Mats vi har att tacka för stenmurarna här, han har vänt och vridit på varje sten för att få dem att passa ihop, säger Kenneth Nygård.



Foto: Jonas Brunnström
Samtliga stenar har plockats en och en av Mats Nylund. Hans kollegor konstaterar att man behöver ha öga för att kunna passa ihop ett så stort pussel.


Mats Nylund är anställd av Nygårds och förhåller sig österbottniskt ödmjuk inför det jobb han gjort med att pussla ihop naturstenen.
 
– Det är väldigt tacksamt att få vara med om ett sådant här projekt, det är inte så många gånger i livet man får vara med om att anlägga en park i sin egen stad, säger Nylund.



Foto: Jonas Brunnström
Samarbetet kring projektet har löpt smidigt och bidragit till ett trevligt resultat och arbetsglädje.


Alla inblandade betonar att samarbetet löpt smidigt och bidragit till arbetsglädje, i den processen har Tony Forsbacka också varit delaktig från kraftverkets sida.  
 
– Jag har planerat en helhet som Nygårds sedan har anpassat efter verkligheten, säger Silfvast.
 
Nästa projekt för Nygårds är att anlägga planteringar vid en nybyggd manege vid villa Heijastus i Sundby, men tills vidare har de också hand om skötseln av Ljusparken.



Foto: Jonas Brunnström
På pappret är parken klar, men växterna frodas vartefter och ändrar helhetsintrycket. Silfvast konstaterar att det på sikt blir mer grönska och mindre sten.


Dräneringen behöver dock ännu ses över. Vid den senaste störtskuren förstörde vattenmassorna gångarna i en del av parken. Skadorna gick dock att åtgärda relativt enkelt och en igentäppt brunn ovanför parken var en av orsakerna bakom störtfloden.
 
– Vattnet rann över muren och fick fart därifrån, allt vatten från Källbacken ska ju ner mot älven och ytdräneringen ovanför själva Ljusparken behöver kanske ses över, säger Nygårds.
 

I planeringen av parken
har tillgänglighet också varit ett ledord. I den del av parken som nyligen färdigställts och som är belägen längre mot kraftverket finns det också ett rullstolsanpassat bord.  



Foto: Jonas Brunnström
Det är många aspekter som ska tas i beaktande när man bygger park. Gräsmattorna behöver var tillgängliga för större gräsklippare och parken i sig själv behöver vara tillgänglig för alla.


Den södra delen av parken samt piren har Nygårds både planerat och planterat
 
– Den rosa vallmon i rabatten har jag fått av en farbror i Kovjoki, jag vet faktiskt inte vad den heter men kallar den farbror Tages vallmo, säger Petra Nygård.


Rebecca Pettersson, Österbottens Tidning, webbupplagan den 6 september 2020.
Lars Pensar tillhandahöll.


Fick lite fakta av Petra Nygård:

Bron är tillverkad av Emet metall i Pedersöre och ritad av Stefan Storvall. Stenarna kommer från stadens deponiområde d.v.s. stenar som körts bort från vägbyggen och dylikt.


Läs mer:
Kraftverksutbyggnaden och Ljusparken 2014–2020.
Fler artiklar ur ÖT.
(Inf. 2023-03-16, rev. 2023-03-22 .)