ETT FEMTIO-ÅRS MINNE

R. R. Eklunds minnessten.


För femtio år sedan diskuterades bland folk i Nykarleby det som av många ansågs vara en kulturskandal, nämligen rivningen av skalden R. R. Eklunds födelse- och barndomshem, den lilla gården på torgets södra sida.

Våren 1959 hade anläggandet av en Esso servicestation påbörjats på den Laqvistska tomten på vilken R. R. Eklunds barndomshem var beläget. Trots protester, både av lokalt kulturengagerade som av litterära sammanslutningar nationellt, hade stadens beslutande organ gett rivningstillstånd.

Kanske det var i ett påkommet stänk av dåligt samvete som staden utfäste sig att ombesörja att ett värdigt minnesmärke över R. R. Eklund skulle resas i staden.

Lokaltidningen gjorde 28 april 1961 en intervju med dåvarande stadsdirektör Ernest Eklund, som personligen hade engagerat sig för projektet med en minnessten. Som rubrik valde tidningen en direkt uppmaning till stadens befolkning, en uppmaning till medborgerlig aktivitet, nämligen:
 


NU SÖKER VI ETT GRANITBLOCK TILL MINNESSTEN ÖVER R. R. EKLUND.

Som tidigare omtalats kommer i sommar en minnessten att resas över författaren R. R. Eklund i dennes barndomsstad Nykarleby. Skulptören Väinö Aaltonen har modellerat diktarens porträtt färdig och uppgjort skissen över själva stenen, vilken såvitt möjligt bör vara obearbetad granit.




Här ser vi proportionerna på den blivande minnesstenen, säger stadsdirektör Ernest Eklund och pekar på prof. Aaltonens skiss.



”Det är just denna minnessten vi borde finna någonstans här i Nykarlebynejden, säger stadsdirektör Ernest Eklund. Vi vill uppmana hela denna nejds befolkning att verkligen söka efter en passande sten för ändamålet.

Stenen skall vara ungefär 240 cm hög, 100 cm bred upptill och 65 cm nedtill. Stenens tjocklek är också större upptill, 75 cm medan nedtill behöver måttet vara endast 45 cm i tjocklek. Den som finner en sten som någorlunda fyller dessa mått – exakta kan måtten aldrig bli – bör ringa eller på annat sätt kontakta mig fortsätter stadsdirektör Eklund.

Professor Aaltonen har som sagt framlagt önskemål om att stenen såvitt möjligt bör vara obearbetad, ja, inte ens mossan skall skrapas bort. I Nykarlebynejden finns det gott om sten så kanske vi genom pressens förmedling kan få in många tips om minnessten åt vår stads diktare. Stenen kommer enligt stadsfullmäktiges beslut att placeras i norra delen av Topeliiparken, säger stadsdirektör Eklund vidare och omtalar att det var häradsdomare Birger Åminne – nära släkting till R. R. Eklund, som handhade de praktiska arrangemangen mellan både diktarens anhöriga, skulptören, Nykarleby stad och andra instanser. Efter hr Åminnes död handhar R. R. Eklunds svärson prof. Karl-Gustav Fogel dessa arrangemang.

– Som sagt, säger hr Eklund, jag hoppas Nykarlebynejdens folk vill hjälpa oss att få en vacker minnessten över diktaren R. R. Eklund.
 


På annan plats på Nykarlebyvyerna berättas om omständigheterna som ytterligare fördröjde stenens resande, men den 9 juni 1962 ägde tilldragelsen slutligen rum.

Sedan kulturveckan 2008 saknar minnesstenen huvudet, gjutet i brons efter Wäinö Aaltonens modell. Den 9 juni 2012 är det 50 år sedan minnesstenen restes, ännu har inte det försvunna bronshuvudet återbördats eller återfunnits. Efter många års väntan har utfästelse om återställande nu uttalats.


Jakobstads Tidning den 28 april 1961.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Minnesstenen.
Fler artiklar ur JT.
(Inf. 2012-16, rev. 2012-02-16 .)