Skola i omvandling
Av skoldir. Pehr Tonberg
Allmän läroplikt
I den tidigare framställningen framkommer det väsentligaste kring problemen vid folkskolans början i Nykarleby landskommun. Närkontakt med Svedbergs skola, Nykarleby seminarium och stadens övriga skolväsen gav helt säkert impulser för utveckling. Det väsentligaste påverkningsmedlet var dock lagstiftningen, som uppmuntrade kommunerna till satsningar.
Först under den tidiga självständighetstiden mognade tanken på en allmän läroplikt. En lag därom trädde i kraft 1921 och skulle förverkligas under en övergångstid. En plan om läropliktens genomförande i landskommunen godkändes av kommunalfullmäktige den 21 november 1925. Skolstyrelsen fastställde planen den 7 juli 1926. Enligt planen ansågs läroplikten kunna bli genomförd från den 1 augusti 1926 utom i Ytterjeppo distrikt, där den skulle genomföras senast 1929.
Förslaget till verkställighetsplanen för läropliktens genomförande upptog följande skoldistrikt.
1) Markby distrikt har en färdigbyggd högre folkskola, som förestås av en lärare. Lägre folkskolan, som förestås av en lärarinna, arbetar i hyrd lokal, men skall till hösten 1926 få egen lokal, som uppföres som tillbyggnad till högre skolan. Skola från 1902.
2) Strömmens distrikt har en nyss färdigbyggd högre och lägre folkskola. Högre skolan förestås av en lärare och lägre skolan av en lärarinna. Skola från 1886.
3) Socklot distrikt har en dubbel högre folkskola med en lärare och en biträdande lärarinna. Inom distriktet arbetar tvenne fasta lägre folkskolor med var sin lärarinna. För lägre skolorna har kommunen inlöst lokaler. Skola från 1883.
4) Ytterjeppo distrikt har en högre folkskola, som förestås av en lärare. För närvarande är på grund av det höga elevantalet en biträdande lärarinna anställd på två år. Skulle även framdeles en biträdande lärarinna erfordras ombygges skolan till dubbelskola senast till hösten 1929. Distriktet har en egen av kommunen inlöst fast lägre folkskola, som förestås av en lärarinna. Skola från 1916.
5) Kyrkoby distrikt har en sammanbyggd högre och lägre folkskola. Högre folkskolan förestås av en lärare och lägre folkskolan av en lärarinna. Skola från 1923.
6) Forsby distrikt har en förenad högre och lägre folkskola. Högre folkskolan förestås av en lärare och lägre folkskolan av en lärarinna. Skola från 1893.
7) Åvist distrikt i Purmo har en färdigbyggd folkskola, som förestås av en lärarinna. Enär antalet barn, som har finska till modersmål, endast är 4, meddelas undervisning i kommunens skolor endast på svenska.
Kovjoki skola 1921. Förstoring.
Skolan år 1986
Kovjoki skola indragningshotad
Kommunens folkskolnämnd hade av kommunalfullmäktige den 31 maj 1968 givits i uppdrag att uppgöra förslag till ny skoldistriktsindelning i kommunen. Förslaget gick ut på att i kommunen skulle bildas ett enda hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt. Detta förslag aktualiserades av att bl.a. Markby skola hotades av indragning på grund av skolans låga elevantal.
Frågan behandlades i många olika omgångar av kommunens beslutande organ. En del utdrag i det följande ger en viss uppfattning av den svåra problematiken.
Komm.fullm. 9 maj 1969
74 §.
Frågan om bildande av ett hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt.
Kommunens folkskolnämnd, som av kommunalfullmäktige den 31 maj 1968 givits i uppdrag att uppgöra förslag till ny skoldistriktsindelning i kommunen, har nu färdigställt sitt förslag, vilket går ut på, att i kommunen bildas ett enda hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt. Detta förslag med hänsyn till, att Markby folkskola p.g.a. skolans låga elevantal likväl måste indragas räknat från inkommande läsårs början och då kommunen även enligt nämndens förmenande kommer att erhålla en förbättrad undervisning för kommunens samtliga elever, då genom centraliseringen erhålles en skola med klasslärarsystem i stället för de nuvarande fyra tvålärarskolorna.
Nämnden föreslår vidare, att till dess att en centralfolkskola kan uppföras i Kyrkoby förlägges undervisningen till Ytterjeppo och Socklot skolor sålunda, att klasserna I—III undervisas i Ytterjeppo skola och klasserna IV—VI i Socklot skola. Under övergångstiden arbetar vardera skolan som självständig och under ledning av var sin direktion.
I fråga om elever från nuvarande Kyrkoby distrikt, vilka går i Nykarleby seminariums övningsskola, föreslår folkskolnämnden, att tillsvidare endast för lärartjänsternas upprätthållande nödigt antal elever överföras till kommunens egna skolor.
Mot folkskolnämndens förslag har ledamoten Axel Liljedahl anfört avvikande mening.
Kommunalstyrelsen har enhälligt förordat att folkskolnämndens förslag godkännes.
Under den diskussion av frågan som nu i fullmäktige följde, understöddes kommunalstyrelsens förslag i ett flertal uttalanden medan fge Liljedahl understödd av fge Lassander föreslog, att beslut i detta skede endast skulle fattas därom, att eleverna från Markby distrikt överföras till Ytterjeppo folkskola och att frågan i övrigt bordlägges till dess att Nykarleby seminarium upphört med sin verksamhet.
Vid den efterföljande omröstningen avgavs för kommunalstyrelsens förslag 14 röster och för fge Liljedahls förslag 2 röster, medan en fullmäktig avstod från att rösta. (Bilaga no 2).
Ordföranden kunde konstatera, att fullmäktige efter omröstning godkänt kommunalstyrelsens förslag samt beslutat bilda ett enda hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt, för vilket byggnader skall uppföras på kommunens mark vid Juthbacka, och att så länge distriktet skall ordnas så, att eleverna i klasserna I—III erhåller undervisning i Ytterjeppo skola och eleverna i klasserna IV—VI i Socklot skola. Båda dessa skolor skall under övergångstiden arbeta som självständiga under ledning av var sin direktion. I fråga om de elever från nuvarande Kyrkoby distrikt, vilka går i Nykarleby seminariums övningsskola, överlämnades åt kommunalstyrelsen att i enlighet med 47 § 3 mom. folkskollagen bestämma, vilka elever tillsvidare får fortsätta sin skolgång vid övningsskolan sedan tillräckligt antal elever för upprätthållande av lärartjänsterna inom det egna distriktet erhållits.
Fge Axel Liljedahl och Guy Lassander anhöll om att till protokollet få antecknat sin avvikande mening rörande detta beslut och kommer de senast i samband med protokolljusteringen att inlämna skriftlig motivering.
Reservation till kommunalfullmäktige i Nykarleby landskommun beslut den 9 maj 1969.
Undertecknade reserverar oss emot det beslut som kommunalfullmäktige i Nykarleby landskommun fattade enligt § 74 i protokollet av den 9 maj 1969. Vi anser att inga andra reformer för närvarande borde vidtagas i skolreformfrågan, än att Markby distrikts elever överföres till Ytterjeppo skola, som då blir en trelärarskola.
Att nu vidtaga en så omfattande centralisering att Kovjoki skola indragas är att gå händelserna i förväg. Enligt nu tillgänglig elevstatistik kommer Kovjoki skola att ha 24—26 elever för sju år framåt. Man kan för närvarande inte överblicka hur situationen blir om något år med de elever, som Nykarleby landskommun har i seminariets övningsskola.
Ytterligare vill vi framhålla att eleverna i Nykarleby landskommun från endel hem måste skjutsas till tre olika skolor, eventuellt till fyra skolor, ifall omorganiseringen sker nu.
Nykarleby landskommun, den 10 maj 1969.
Guy Lassander Axel Liljedahl
76 §.
Godkännande av reviderad folkskolstadga för kommunen.
I enlighet med kommunalstyrelsens förslag beslöt fullmäktige enhälligt att till övriga delar än de, vilka berör distriktsindelningen och framgår av 74 och 75 §§ i detta protokoll, godkänna det av folkskolnämnden i samråd med distriktets folkskolinspektör uppgjorda förslaget till reviderad folkskolstadga för kommunen.
Den reviderade på nytt utskrivna folkskolstadgan framgår av bilaga No 3.
I fråga om stadgan ville fge Liljedahl och Lassander ytterligare anföra sin avvikande mening, då de anser, att Kovjoki folkskola borde bibehållas, och kommer de senast i samband med protokolljusteringen att inlämna skriftlig motivering.
77 §.
Frågor i anslutning till centraliseringen av kommunens folkskolväsende.
Fge Lassander hemställde om att beslutet om bildande av ett centralfolkskoldistrikt i kommunen inte skulle verkställas förrän folkskolstadgan är fastställd och ev. besvär i frågan avgjorda.
Fullmäktige beslöt efter omröstning med rösterna 11 mot 3 och 3 nedlagda att förkasta fge Haralds förslag om anordnande av ett eller flera informationsmöten för allmänheten rörande skolcentraliseringen i kommunen. Mot fullmäktigebeslut inlämnades även besvär till skolstyrelsen av Sven Heselius m.fl.
Komm.fullm. 4 juli 1969
102 §.
Anhållan om fastställande av delfolkskolstadga för kommunen.
Fullmäktige till kännedom meddelades, att kommunalstyrelsen vid sitt senaste sammanträde med anledning av den osäkerhet som uppstått, huruvida den av fullmäktige den 9 maj 1969 godkända reviderade folkskolstadgan i sin helhet kan fastställas av skolstyrelsen före innevarande juli månads utgång, har fattat beslut om att anhålla om fastställelse av stadgan till de delar, vilka berör centraliseringen av kommunens svenskspråkiga folkskoldistrikt.
Fge Axel Liljedahl och Guy Lassander anmälde avvikande mening med anledning av att detta ärende upptagits i kommunalfullmäktige enbart såsom anmälningsärende då de anser, att kommunalstyrelsens ifrågavarande beslut inte enbart innebär verkställighet av fullmäktiges den 9 maj fattade beslut. Liljedahl och Lassander kommer att senast i samband med protokolljusteringen inlämna skriftlig reservation i detta ärende.
I reservationen påpekas att styrelsen förfarit oriktigt, då den fattat sitt ovannämnda beslut, varför det bör förkastas.
Komm.fullm. 14 maj 1970
43 §.
Godkännande av delfolkskolstadga för kommunens svenskspråkiga folkskolor.
Med hänsyn till att skolstyrelsen inte har kunnat fastställa den av kommunalfullmäktige den 9 maj 1969 godkända folkskolstadgan bl.a. på grund av att stadgan till de delar, vilka berör samarbetet kring den finskspråkiga medborgarskolan och hjälpskolan i Jakobstad, är beroende av folkskolstadgarna för övriga i detta skolsamarbete deltagande kommuner, har kommunens folkskolnämnd efter att i ärendet ha kontaktat länsskolbyrån i Vasa i detta skede utelämnat ur stadgan de bestämmelser, vilka berör de finskspråkiga distrikten och föreslår, att för kommunens svenskspråkiga folkskoldistrikt antages en delfolkskolstadga.
Förutom det tidigare av fullmäktige godkända förslaget till folkskolstadga för kommunen har, sedan stadsstyrelsen i Nykarleby stad tagit initiativ i ärendet och frågan preliminärt behandlats vid kommunalfullmäktiges sammanträde den 26 mars 1970, av folkskolnämnden med representanter för Nykarleby stad och i samråd med länsskolbyrån i Vasa utarbetats ett alternativt förslag till folkskolstadga utgående på att ett samarbete etableras mellan Nykarleby stad och Nykarleby landskommun för ordnandet av undervisningen i den egentliga folkskolan. Såsom den för tillfället mest ändamålsenliga lösningen vid ett samarbete mellan kommunerna har ansetts vara, att i Nykarleby landskommun nuvarande Kovjoki och Markby distrikt sammanslås till ett, benämnt Kovjoki-Markby distrikt och att detta distrikt liksom nuvarande Socklot och Ytterjeppo distrikt omfattar enbart klasserna I—IV. För Kyrkoby by samt jämväl för kommunens övriga distrikt i fråga om klasserna V och VI bildar Nykarleby landskommun och Nykarleby stad ett gemensamt distrikt, kallat Nykarleby centralfolkskoldistrikt. Speciella skäl i enlighet med folkskolförordningens bestämmelser för bildande av distrikt omfattande endast klasserna I—IV kan anses föreligga med hänsyn till, att skolvägarna för kommunens yngsta elever genom en dylik distriktsindelning blir kortare och skjutsningskostnaderna även lägre. Dessutom kan kommunens skolväsende anses organisatoriskt mera ändamålsenligt än under övergångstiden med två särskilda skolor enligt det tidigare godkända förslaget till folkskolstadga.
Folkskolnämnden har vid behandling av ärendet efter omröstning beslutat föreslå att det tidigare uppgjorda och av kommunens fullmäktige den 9 maj 1969 behandlade förslaget till folkskolstadga behörigen justerat skulle godkännas.
Kommunalstyrelsen har efter omröstning beslutat för fullmäktige föreslå att det uppgjorda förslaget till folkskolstadga innebärande ett samarbete med Nykarleby stad godkännes och att fullmäktiges beslut i ärendet av den 9 maj 1969 upphäves.
Till inledning för ärendets behandling i kommunens fullmäktige redogjorde folkskolnämndens ordförande enligt önskemål av fullmäktiges ordförande för motiveringen för folkskolnämndens förslag.
Under den allmänna diskussionen av frågan som därefter följde understöddes kommunalstyrelsens förslag av ett flertal fullmäktige. Fge Nikonen understödd av fge Smeds m.fl. föreslog, att fullmäktige måtte vidhålla sitt tidigare i ärendet den 9 maj 1969 fattade beslut med justering av stadgan till de delar folkskolnämnden föreslagit.
Sedan den allmänna diskussionen avslutats och då två understödda förslag förelåg fastställde ordföranden att omröstning förrättas medelst namnupprop.
Vid den efterföljande omröstningen avgavs för kommunalstyrelsens förslag 11 röster och för fge Nikonens förslag 6 röster.
Ordföranden kunde sålunda fastslå, att fullmäktige efter omröstning godkänt kommunalstyrelsens förslag om upphävande av sitt i ärendet den 9 maj 1969 fattade beslut samt om godkännande av delfolkskolstadga för kommunens svenskspråkiga folkskoldistrikt utgående på att i kommunen bildas tre distrikt omfattande klasserna I—IV, nämligen Kovjoki-Markby distrikt, Socklot distrikt och Ytterjeppo distrikt, och att med Nykarleby stad dessutom bildas ett gemensamt distrikt omfattande Nykarleby stad och Kyrkoby samt i fråga om klasserna V och VI även kommunens övriga delar.
Komm.fullm. 27 aug. 1970
79 §.
Val av medlemmar i direktionen för Kovjoki-Markby folkskoldistrikt.
Sedan skolstyrelsen den 16 juli 1970 fastställt av kommunalfullmäktige den 14 maj 1970 fattat beslut om godkännande av en reviderad folkskolstadga för kommunens svenskspråkiga folkskolor beslöt fullmäktige enhälligt till medlemmar i direktionen för Kovjoki-Markby folkskola för den återstående tiden av mandatperioden 1969—72 utse följande personer: Guy Lassander, Sven Heselius, Guy Forsblom, Gurli Nyblom, Börje Dahl och Bjarne Broo.
I enlighet med kommunalstyrelsens förslag beslöt fullmäktige enhälligt att till de medlemmar i direktionen, vilka är hemmahörande i det tidigare Markbydistriktet, skall erläggas reseersättning enligt tidigare för kommunens organ fastställda grunder.
Den ihärdiga dragkampen kring distriktsindelningen hade fått ett för alla parter gott slut genom denna kompromisslösning. Den blev möjlig bl.a. tack vare de nya bestämmelser skolstyrelsen gett angående s.k. överlappande skoldistrikt.
Kovjoki-Markby folkskola med sina lärare Rakel Karp och Gustav Slotte. 1972—73. Förstoring.
[Inf. 2009-02-16.]
|
Den gamla skolans sista årskurs 1985—86. 
