Kovjoki skola i Nykarleby 100 år 1886—1986 av Karl Viktor Lundqvist

 

Lärare Hanna Sjöblom går i pension

Den 1 augusti 1955 avgick lärarinnan Ida Johanna Sjöblom från lärartjänsten, efter att ha verkat i skolans tjänst i 45 år. Hon började sin lärargärning år 1910 som ambulerande lärarinna i den kyrkliga skolan och fortsatte så småningom i läropliktsskolan från år 1921 då läroplikt infördes.

Ett samkväm anordnades för den avgående Hanna Sjöblom, där hon avtackades för en lång och trogen lärargärning med tal, blommor och kaffeservering. Porträttförstoringar av lärare Ellen Blomberg och Hanna Sjöblom uppsattes i respektive lärares klassrum.

[Tackannons. Julhälsning. Instruktris.]

Ny lärare i lägre skolan anställs

Efter lärare Hanna Sjöblom valdes på prov från den 1 aug. 1955 bland två sökande lärare Valborg Lita Mårtens från Nykarleby.

Man kompletterade inventarierna med en klasstavla av glas och två hyvelbänkar.

 

Lärare Rakel Karp anställs

1958 lediganslogs lärartjänsten som andra lärare vid Kovjoki folkskola. Tjänsten hade sökts av två personer. Efter ingående jämförelse av deras meriter stannade direktionen för lärarinnan Rakel Karp, som äger tillträda tjänsten den 1 augusti 1958.

 

Lärare Heimer Knutar tjänstledighet och död

Så gick då några rofyllda goda år, men den 11 augusti 1959 begärde lärare Heimer Knutar tjänstledighet på grund av sjukdom. Till hans vikarie kallades stud. Gun Märta Linnea Nygård att tjänstgöra under höstterminen. Men lärare Heimer Knutar kom inte tillbaka till tjänsten. Han avled den 23 november 1959.

Heimer Knutars begravning ägde rum den 29 november. Skoldirektionen stod för kostnaderna för begravningen. Jordfästningen försiggick i Nykarleby kyrka. Vid graven sjöng lärarparet Meri och Ture Granqvist psalmen Vad är vårt liv? en hastigt flyktad dröm, en rök som skingras och för vinden svinner, ett vilset löv på tidens snabba ström, en liten låga, vilken snart förbrinner. En minnesstund hölls i Kovjoki folkskola med tal bl.a. av lär. Alfred Fågelström, Ture Granqvist och bonden William Hermansson.

För att sköta skolarbetet under vårterminen antogs hans son stud. Folke Knutar.

Våren 1960 lediganslogs tjänsten som t.f. för läsåret och söktes av två personer. Av dem valdes lärare Nils Göran Lindell som t.f. lär för läsåret 1960—61.

Följande år lediganslogs tjänsten nu som ordinarie och valdes bland fem sökande Kurt Sven Granvik från Socklot. Han valdes också till skolans föreståndare.

 

Lärare Rakel Karp tjänstledig

Lärare Rakel Karp begärde tjänstledighet på grund av sjukdom. Till vikarie Agneta Sjöholm.

 


Markby sammanslås med Kovjoki

År 1970 återförenades Markby med Kovjoki och cirkeln är sluten i och med att de två byarna återigen blir ett skoldistrikt.

 

Kurt Granvik begär avsked från tjänsten

Den 1 augusti 1971 begärde lärare Kurt Granvik befrielse från lärartjänsten, för att ägna sig åt annan verksamhet. Direktionen beslöt bifalla hans anhållan.

Till lärare efter Kurt Granvik valdes Yngve Johannes Svarvar, som samtidigt också valdes till skolans föreståndare.



År 1967—68.
År 1967—68. [Förstoring.]

 

Problem med dricksvattnet

Det visade sig svårt att få en godtagbar brunn på skolans tomt. Man grävde på flera ställen, men friskt, gott dricksvatten fann man inte. Ja, man sökte vatten t.o.m. på andra sidan byvägen, men med samma negativa resultat. Detta letande pågick nästan oavbrutet ända tills den kommunala vattenledningen drogs genom byn. Först då kunde vattenfrågan avföras från dagordningen.



Översta raden från vänster: John Lundqvist, Sten Blomkvist, Bengt Åman, Ralf Bränn, Torsten Mattsson, Karl-Erik Åman.
     Andra raden från vänster: Marita Åman, Britta Åström, Inge-Britt Granbäck Astrid Andersson, Steve Liljedahl, Jan-Erik Bäckström, Runar Kecklund, Jan-Erik Högdahl, Regis Bränn, Bengt Hägg, Erik Salo, lärare Lita Mårtens, lär. Helmer Knuts
     Tredje raden från vänster: Ulla Nordström, Benita Hägg, Vivan Åström, Mona Lundqvist, Siv Lindskog, Anita Ekblom, Guy Bränn, Harry Åman
     Fjärde raden från vänster: Sverre Sjöblom, Ingmar Åman, Leif Dahl, Ulf Knutar, Jan Lind
     Femte raden nederst: Marita Sjöholm, Rut Andersson, Christina Heselius, Ulla-Maj Nikonen, Majlen Åman, Ann-Mari Vesterlund, Kristina Nylund, Gunn-Britt Åström, Arne Nordström, Tore Bränn, Magnus Blom, Leif Granbäck. [Förstoring.]

 

För mera trivsel i skolan

Beslöt direktionen år 1971 att skolan skulle snyggas upp, golven och panelen på väggarna skulle lackeras, gårdsplanen skulle jämnas och nysås. Vidare beslöt direktionen att en idrottsplan söder om skolbyggnaden skulle iordningställas. Direktionen beslöt också vid samma tillfälle att Markby folkskolas blomsterfond skulle överföras till Astrid Holstius stipendiefond.

 

Lärare Yngve Svarvars kom och for

1971 valdes Yngve Svarvars till lärare vid Kovjoki-Markby folkskola. Men efter ett år anhöll han om befrielse från tjänsten räknat från den 1 augusti 1972. Direktionen biföll hans anhållan.

 

Till ny lärare valdes Gustav Slotte

Till ny lärare efter Yngve Svarvars valde direktionen vid sitt sammanträde den 1 juni 1972 lärare Asser Gustav Slotte, som tillträdde tjänsten den 1 augusti samma år.

 

Tanken på en ny skola väcks

Vid sammanträdet den 10 maj 1972 väckte direktionen tanken på en ny skola. Man beslöt att ingå med en skrivelse till kommunalstyrelsen om planeringen av en ny skola i Kovjoki bör inledas snarast möjligt.

 

Skolbespisningen infördes 1932

Året 1932 beslöt direktionen att elevbespisning skulle vidtaga med vårterminens början 1933. Till köksa och städerska valdes Edit Åström och Aina Hermansson. De fördelade uppgifterna så att Edit Åström blev köksa och Aina Hermansson städerska.

1936 valdes Edit Åström att sköta både köksans och städerskans uppgifter.

1947 valdes Maria Nygård till ny städerska och köksa.

1948 utsågs Else Knutar att sköta sysslan.

1949 valdes Astrid Backlund

1950 valdes Anna Vedin.

1953 valdes Mildred Backlund

1954 valdes Maria Bärklar.

1956 valdes Ulla Högdahl.

1959 valdes Anita Blomqvist.

1963 valdes Elna Åström.

1981 valdes Vivan Andersson.

 

Slöjdlärare

1940 beslöt direktionen eftersom det då icke fanns någon manlig lärare på skolan utse Erik Lassander att sköta slöjdlärarens uppgifter. Han innehade tjänsten som slöjdlärare till 1945.

1959—60 sköttes slöjdlärartjänsten av Sven Lundqvist.

1967—69 sköttes slöjdlärartjänsten av Alf Ekblom.

 

Lärare i handarbete

1899—1920 sköttes handarbetstjänsten av Senna Öhman-Kjellberg.

1920—1922 sköttes handarbetstjänsten av Hanna Sjöblom.

1922—1924 sköttes handarbetstjänsten av Senna Kjellberg.

1924—1925 sköttes handarbetstjänsten av Hanna Sjöblom.

1925—1952 sköttes handarbetstjänsten av Senna Kjellberg.

1952—1955 sköttes handarbetstjänsten av Hanna Sjöblom.

Före år 1899 sköttes handarbetstjänsten av respektive lärares fruar samt Maria Hermansson och Ida Westerlund-Åman.

 

Ordinarie lärare 1886—1986

Karl Julius Sundell
Karl Julius Sundell
1886—1891


Johan Ahlnäs
1893—1896

   
Alexander Björklund
Alexander Björklund
1892—1893
Emil Alex. Kjellberg
Emil Alex. Kjellberg
1899—1940
   

Ida Johanna Sjöblom
Ida Johanna Sjöblom
1910—1955

Ellen Blomberg
Ellen Blomberg
1940—1949

   

Ture Heimer Knutar
Ture Heimer Knutar
1946—1959

Valborg Lita Mårtens
Valborg Lita Mårtens Broo
1955—1958

   
Rakel Karp
Rakel Karp
1958—fortfarande
Kurt Granvik
Kurt Granvik
1961—1971
   

Yngve Svarvar
Yngve Svarvar
1971—1972

Gustav Slotte
Gustav Slotte
1972—fortfarande

 

Donation

Den 15 november 1928 donerade lärare Alexander Fellman, tjänstgörande lärare i Nordanå folkskola i Purmo 1000 mark att förvaltas som en stipendiefond bärande givarens namn.

Han skriver:

 

Till Kovjoki svenska folkskola i Nykarleby landskommun överlämnas härmed 1000 Fmk att av direktionen insättas på bank och förvaltas som en särskild fond, bärande undertecknads namn. Hälften av räntan läggs alltid till kapitalet, medan den andra hälften årligen före skolans avslutning överlämnas åt skolans föreståndare, att av denne på examen utdelas åt elev, som då blir dimitterad och som i skolans flesta undervisningsämnen visat sig besitta största kunskap. Fattigdom utgör inget privilegium. Finns bland de avgående eleverna ingen särskilt framstående elev ges pengarna åt en eller två elever, som visat färdighet i praktiska ämnen, såsom handarbete, trädgårds- och jordbrukslära även teckning kan tas i beaktande. Gosse har företräde. Detta stipendium utges oberoende av avdelning och kan tilldelas elev flere gånger. Sedan de för utdelning avsedda räntemedlen börjat överstiga 50 mk, kan det överskjutande beloppet om så önskas utdelas enligt sistanförda bestämmelser eller i vissa trängande fall ges åt någon fattig elev.

Purmo, Nordanå den 15 november 1928

Alex Fellman


Kurt Granvik
Österbottens ambulerande Lantmanna- och Fiskareskola i Kovjoki 1935.
     Sittande från vänster: Else Nylund, Elma Hermansson, Elna Dahl, lär. Karin Andersson, lär. K. A. Pellfolk och Greta Åman.
     Stående från vänster: Bernhard Åman, Valdemar Sjöblom, Einar Blomqvist, Emil Dahl, Gunnar Åman, Valter Sjöblom och Gunnar Åström.
     Översta raden från vänster: Rafael Nylund, Alfred Lind, Karl Åman och Sven Lundqvist. [Förstoring.]

 

Fortsättningskurser av olika slag

Redan 1899 eller samma år som lär. Emil Kjellberg valdes till lärare för skolan, anordnades en kurs för byns 50—70-åriga ”gubbar”. Kjellberg ansåg att det var högst nödvändigt för dem att åtminstone kunna skriva sitt namn och inte bomärke vid undertecknandet av skrivelser. År 1900 hade lärare Kjellberg anhållit hos direktionen att få använda skolans lokaliteter och undervisningsmateriel för av honom startade fortsättningskursen. Kursen skulle omfatta 7 timmar per vecka, onsdagar mellan klockan 6—8 em och söndagar mellan kl 1—6 em, högst 100 timmar per år.

Följande år utökades timantalet i fortsättningskursen från 100 till 150 timmar och skulle undervisningen ske varje måndag och fredag mellan kl 7—10 em. Varje nytt läsår måste läraren hos direktionen anhålla om tillstånd att få hålla kursen.

År 1903 beslöt direktionen att fortsättningskursen skulle hållas onsdagar mellan kl 6—8 em och söndagar mellan kl 1—5 em.

År 1907 beslöt direktionen att en allmän, en kompletteringskurs skulle hållas för dem som inte genomgått folkskolan och nu önskade komplettera sina kunskaper. Till lärare för kursen utsågs Emil och Senna Kjellberg. Kursen skulle hållas i folkskolans lokaliteter och skolans undervisningsmateriel skulle få användas.

År 1935 hölls en Lantmanna-Fiskarskolkurs i Kovjoki folkskola. Kursen varade ända till maj månads utgång 1936. Kursen hölls av lärare Karl Alfred Pellfolk och lärarinnan ?

1947—1948 hölls en Lantmanna-Fiskarskola i Kovjoki. Kursen hölls alla vardagar mellan kl 15—19. Kursen var anordnad av Svenska Österbottens Lantbrukssällskap och varade hela läsåret.

Grundskolrådet beslöt att undervisning i pianospel ges åt 11—12 hugade elever under läsåret 1984—1985 med två veckotimmar.

 

Sammanträden i kyrkan

Så länge prästerna fungerade som ordförande för Kovjoki-Markby skoldistrikt och skolans direktion hölls de flesta sammanträden i sockenkyrkan eller kyrkans sakristia, förutom den tid pastor Johannes Bäck fungerade som ordf. Det första protokollförda sammanträdet hölls hos bonden Johan Johansson Lukus d.y. i Kovjoki den 22 april 1883. Sedan följde ytterligare två sammanträden hos samma Johan Johansson Lukus d.y., 30 juli och 17 december samma år.

Följande sammanträde hölls på Hannula hemman 26 oktober 1884, och sedan ett sammanträde på Biggas hemman.

Så följde en lång rad sammanträden med kyrkan som samlingsplats:

2 oktober 1885 på prostgården

2 november 1885 i sakristian

13 december 1885 i sakristian

5 september 1886 i kyrkan med skoldistriktets medlemmar

3 oktober 1886 efter högmässans slut

11 december 1887 i kyrkan med skoldistriktets medlemmar

4 mars 1887 i kyrkan med skoldistriktets medlemmar

14 april 1889 efter slutad högmässa

? 1890 efter slutad högmässa

3 maj 1891 efter slutad högmässa

Ordförande under denna tid var:

Johannes Bäck 1883—1884

W. Wallin 1884—1885

J. F. Hellman 1885—1891

[Inf. 2009-01-28.]

 



Direktionsordförande under åren

Pastor Johannes Bäck 1883 22.4—26.10 1884

Kyrkoherde W. Wallin 1884 26.10—2.3 1885

Pastor J. F. Hellman 1885 2.3—30.3 1890

Lektor Gustav Hedström 1890 3.5—26.4 1896

Bonden Johan Westerlund 1896 26.6—26.5 1898

Bonden Jakob Hermansson 1898 1.8—20.12 1903

Bonden August Högdahl 1904 24.1—6.11 1905

Bonden Johan Westerlund 1905 6.11—14.5 1918

Bonden Johan Åman 1918 14.5—4.3 1934

Bonden William Lundqvist 1934 4.3—19.2 1946

Bonden William Hermansson 1946 19.2—24.11 1951

Bonden Axel Liljedahl 1951 24.11—20.2 1957

Bonden Sven Lundqvist 1957 20.2—8.2 1961

Bonden Karl M. Åman 1961 8.2—3.2 1965

Bonden Axel Liljedahl 1965 3.2—6.2 1969

Bonden Sven Heselius 1969 6.2—1.8 1973


Johannes Bäck
Johannes Bäck


W. Wallin
W. Wallin

   


J. F. Hedman
J.  F. Hedman


Gustav Hedström
Gustav Hedström

   


Johan Westerlund
Johan Westerlund


Jakob Hermansson
Jakob Hermansson

   


August Högdahl
August Högdahl


Johan Åman
Johan Åman

   


William Lundqvist
William Lundqvist


William Hermansson
William Hermansson

   


Axel Liljedahl
Axel Liljedahl


Sven Lundqvist
Sven Lundqvist

   


Karl M. Åhman
Karl M. Åhman

 

 


Grundskolråds ordförande

Bonden Sven Heselius 1973 1.8—1974

Bonden Guy Forsblom 1975—1979

Fru Anne-May Salo 1980—

   


Sven Heselius
Sven Heselius

Guy Forsblom
Guy Forsblom

   
Anne-May Salo
Anne-May Salo

 



Vikarierande lärare 1886—1986

Frans Oskar Vestberg ht 1891
Artur Ingman vt 1896—1897
Anders Löfstrand   1897—1898
F. Lindroos   1898—1899
Helmer Andersson   1916—1917
Johannes Rydström   1917—1918
Nils Manner   1920—1921
Inez Bäckroos   1921—1922
Daga Kjellberg   1923—1924
Gunnar Berlin   1924—1925
Lars Kjellberg   1931—1935
Lars Kjellberg   1937—1940
Anna Wikström 11.9—20.12 1944
Regina Lindén   1949—1950
Ragne Karv   1950—1951
Karin Tujulin   1951—1952
Lita Mårtens   1955—1957
Gerda Backman   1957—1958
Gun Märta Linnea Nygård vt 1959
Folke Knutar vt 1960
Göran Lindell   1960—1961
Denice Nygård   1967—1969
Bengt Silén   1969—1970
Agneta Sjöholm 28.9—9.11 1970
Agneta Sjöholm 6—20.2 1971
Karin Silén 5—7.1 1970
  16.4 1971




Hågkomster från skollivet

Pelle i lågklassen

Han, Pelle gick i den ambulerande småskolan tillsammans med många andra kamrater. Hans intresse för skolan och dess arbete föll honom inte i smaken, Pelle kom inte in till följande lektion utan sökte sig istället ner till kvarnen, som låg ett litet stycke därifrån. Lärarinnan väntade en liten stund och undrade var Pelle kunde hålla hus, men ingen Pelle kom. Då sände lärarinnan en av hans klasskamrater för att leta efter honom, och mycket riktigt, den utsände fann Pelle nere vid kvarnen pysslande med det som intresserade honom. Pelle följde genast med och båda vandrade iväg upp till skolan och infann sig hos lärarinnan och när han kom in ställde han sig bredbent framför lärarinnan och sa: ”He jöytas no ti koma in hii”, varpå han gick och satte sig och så talade man inte mer om den saken.


Skolans lovdagar

Min far berättade ibland små episoder från sin skoltid. Bland annat talade han om hur det gick till när skolan (skolbarnen) ville ha skollov. Jag har förstått att det var barnen själva som begärde lov. Barnen uppvaktade direktionens ordförande och begärde lov, och för det mesta så kom det. Följande dag när barnen kom till skolan kunde det stå på anslagstavlan i tamburen: Lov i morgon, Westerlund har lovat!



Antalet inskrivna elever i Kovjoki folkskola under åren 1886—1986

1886

45

 

1920

15

 

1954

5

1887

13

 

1921

9

 

1955

5

1888

5

 

1922

13

 

1956

8

1889

13

 

1923

12

 

1957

3

1890

10

 

1924

9

 

1958

5

1891

12

 

1925

12

 

1959

4

1892

10

 

1926

8

 

1960

3

1893

14

 

1927

10

 

1961

5

1894

15

 

1928

6

 

1962

3

1895

9

 

1929

11

 

1963

2

1896

10

 

1930

7

 

1964

6

1897

12

 

1931

7

 

1965

6

1898

7

 

1932

8

 

1966

4

1899

10

 

1933

11

 

1967

3

1900

17

 

1934

5

 

1968

4

1901

5

 

1935

7

 

1969

3

1902

8

 

1936

6

 

1970

6

1903

8

 

1937

6

 

1971

7

1904

13

 

1938

7

 

1972

8

1905

11

 

1939

10

 

1973

9

1906

12

 

1940

9

 

1974

6

1907

8

 

1941

8

 

1975

4

1908

12

 

1942

12

 

1976

6

1909

10

 

1943

10

 

1977

6

1910

10

 

1944

7

 

1978

6

1911

10

 

1945

9

 

1979

2

1912

18

 

1946

3

 

1980

6

1913

11

 

1947

5

 

981

8

1914

10

 

1948

4

 

1982

3

1915

13

 

1949

5

 

1983

8

1916

7

 

1950

6

 

1984

5

1917

12

 

1951

6

 

1985

3

1918

11

 

1952

5

 

1986

8

1919

6

 

1953

9

 

 

 

[Inf. 2009-02-04.]



Elevernas vidare utbildning

 

Elever

Studentexamen

17

Lärarexamen

15

Sjuksköterskeexamen

4

Handelshögskoleexamen

4

Socialskolexamen

4

Kantorsexamen

4

Byggmästarexamen

4

Tekniska examen

2

Yrkesskolexamen

2

Handelsskolexamen

2

Barnskötarexamen

2

Slöjdexamen

2

Lantbruksskolexamen

4

Ingenjörsexamen

4

Maskinmästarexamen

1

Prästexamen

1

Teologiexamen

1

Läkarexamen

1

Hushållslärarexamen

1

Diplomingenjörexamen

1

De två senaste åren har några till avlagt studentexamen. Frej Högdahl har också avlagt lärarexamen (om det inte meddelats tid.) (+studentex.)  A.L.
 [Detta verkar vara en korrekturanteckning som kommit med i misstag.]

 

Skolan år 1960—61 med lärare Rakel Karp och Göran Lindell.
Skolan år 1960—61 med lärare Rakel Karp och Göran Lindell. Förstoring.


Några data

År

Tomt [?]

1884

Skolbyggnadens storlek: 60 fot lång, 30 fot bred, 16 fot hög

 

Kostnader: timrån, 265 mk, fönster, dörrar 204 mk

1885

Virket anskaffas

1886

Skolan färdig. Invigning 15 jan. 1886

 

Inskrivna elever 23 gossar och 22 flickor, sammanlagt 45

 

Terminsavg. l mk i terminen, utom skoldistrikt 3 mk

 

Frielever 4 st

 

Uthus byggs, storlek 9 famnar långt, 8 alnar bredt

1900

Manfors överförs

1901

Fortsättningskurs i skolan

1902

Markby bildar eget distrikt

1908

Lanthandel i lärarbostaden

 

Jultidning och bulle till eleverna

 

Brädfordring av skolhuset

1910

Bagarstuga-bastu byggs

1921

Läropliktslagens tillkomst

1925

Elevbespisning införs

 

Skolan tillbyggs med flere klassrum

 

Invigning

 

Småbarnsskolan flyttar in

 

Småskollärarinnan flyttar in i skollägenhet

1927

Skolan föreslås få nytt namn

1936

50-årsjubileum

1939—45

Krigsåren

1940

Emil Kjellberg avgår med pension

1948

En VII klass inrättas

1949

Ellen Blomberg går i pension

1953

Vatten och avlopp till skolan

1954

Skolan målas utvändigt

 

Inköp av knivar och gafflar till eleverna

1955

Skolförsäkring

 

Hanna Sjöblom går i pension

 

Huslig ekonomi införs

1956

Porträttförstoringar av Blomberg och Sjöblom

1957

Klasstavla av glas anskaffas

1959

Lärare Helmer Knutar död

1970

Markby sammanslås med Kovjoki

1972

Tanken på en ny skola väcks

1973

Grundskola planeras

1985

Staten beviljar byggtillstånd

 

EPILOG

Liv är strid också,
det fick man ren som barn sig lära.
Icke blott i hemmet
men fast mer i lärosalar.
Lärarns visdomsord och tuktan
har ej givit ärr blott
utan vägkost även
för en kunskapstörstig skara.

När man nu tillbaka blickar
på den tid som varit,
skall man kanske finna
något frö, som grott därinne.
kanske någon hågkomst dyker
i ens minne upp,
och man måste blygsamt rodna
inför tanken på det mått
av kunskap man ådagalade.

De som bygga, bo och leva här,
är män och kvinnor,
vilka här sin bildning fått.
Män som stå i värvet, bakom plog,
i verkstadshall, fabrik,
kontor och i affärer.
Kvinnans lott ej endast är
att i hemmet vara, utan ock
i värvet liksom mannen gå.

Vem vill ge upp, om ren han satt
sin hand till verket?
Vem skådar dock tillbaka blott
om väl han börjat färden?
Nej, framåt, framåt må vi sträva
mot löftets tider
och högre mognad nå omsider.




Gårdarnas bomärken, vilka också användes som namnteckning

Johan Johanson Lukus d.y.

Gårdarnas bomärken, vilka också användes som namnteckning.

Anders Pettersson Lukus 

Jakob Högdahl

Erik Hansson Rundt 

Anders Lukus

Johan Westerlund 

August Lundqvist

Johan Mattsson Lassila

Gustav Andersson Mannfors 

Erik Lukus 

Johan Lukus

Matts Eriksson Finne

Jakob Björkqvist 

Anders Andersson Biggas

Jakob Hannula

[Inf. 2009-02-11.]

Skola i omvandling

Av skoldir. Pehr Tonberg


Allmän läroplikt

I den tidigare framställningen framkommer det väsentligaste kring problemen vid folkskolans början i Nykarleby landskommun. Närkontakt med Svedbergs skola, Nykarleby seminarium och stadens övriga skolväsen gav helt säkert impulser för utveckling. Det väsentligaste påverkningsmedlet var dock lagstiftningen, som uppmuntrade kommunerna till satsningar.

Först under den tidiga självständighetstiden mognade tanken på en allmän läroplikt. En lag därom trädde i kraft 1921 och skulle förverkligas under en övergångstid. En plan om läropliktens genomförande i landskommunen godkändes av kommunalfullmäktige den 21 november 1925. Skolstyrelsen fastställde planen den 7 juli 1926. Enligt planen ansågs läroplikten kunna bli genomförd från den 1 augusti 1926 utom i Ytterjeppo distrikt, där den skulle genomföras senast 1929.

Förslaget till verkställighetsplanen för läropliktens genomförande upptog följande skoldistrikt.

1) Markby distrikt har en färdigbyggd högre folkskola, som förestås av en lärare. Lägre folkskolan, som förestås av en lärarinna, arbetar i hyrd lokal, men skall till hösten 1926 få egen lokal, som uppföres som tillbyggnad till högre skolan. Skola från 1902.

2) Strömmens distrikt har en nyss färdigbyggd högre och lägre folkskola. Högre skolan förestås av en lärare och lägre skolan av en lärarinna. Skola från 1886.

3) Socklot distrikt har en dubbel högre folkskola med en lärare och en biträdande lärarinna. Inom distriktet arbetar tvenne fasta lägre folkskolor med var sin lärarinna. För lägre skolorna har kommunen inlöst lokaler. Skola från 1883.

4) Ytterjeppo distrikt har en högre folkskola, som förestås av en lärare. För närvarande är på grund av det höga elevantalet en biträdande lärarinna anställd på två år. Skulle även framdeles en biträdande lärarinna erfordras ombygges skolan till dubbelskola senast till hösten 1929. Distriktet har en egen av kommunen inlöst fast lägre folkskola, som förestås av en lärarinna. Skola från 1916.

5) Kyrkoby distrikt har en sammanbyggd högre och lägre folkskola. Högre folkskolan förestås av en lärare och lägre folkskolan av en lärarinna. Skola från 1923.

6) Forsby distrikt har en förenad högre och lägre folkskola. Högre folkskolan förestås av en lärare och lägre folkskolan av en lärarinna. Skola från 1893.

7) Åvist distrikt i Purmo har en färdigbyggd folkskola, som förestås av en lärarinna. Enär antalet barn, som har finska till modersmål, endast är 4, meddelas undervisning i kommunens skolor endast på svenska.


Kovjoki skola 1921.
Kovjoki skola 1921. Förstoring.


Skolan år 1986.
Skolan år 1986

 


Kovjoki skola indragningshotad

Kommunens folkskolnämnd hade av kommunalfullmäktige den 31 maj 1968 givits i uppdrag att uppgöra förslag till ny skoldistriktsindelning i kommunen. Förslaget gick ut på att i kommunen skulle bildas ett enda hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt. Detta förslag aktualiserades av att bl.a. Markby skola hotades av indragning på grund av skolans låga elevantal.

Frågan behandlades i många olika omgångar av kommunens beslutande organ. En del utdrag i det följande ger en viss uppfattning av den svåra problematiken.





Komm.fullm. 9 maj 1969

74 §.

Frågan om bildande av ett hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt.

Kommunens folkskolnämnd, som av kommunalfullmäktige den 31 maj 1968 givits i uppdrag att uppgöra förslag till ny skoldistriktsindelning i kommunen, har nu färdigställt sitt förslag, vilket går ut på, att i kommunen bildas ett enda hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt. Detta förslag med hänsyn till, att Markby folkskola p.g.a. skolans låga elevantal likväl måste indragas räknat från inkommande läsårs början och då kommunen även enligt nämndens förmenande kommer att erhålla en förbättrad undervisning för kommunens samtliga elever, då genom centraliseringen erhålles en skola med klasslärarsystem i stället för de nuvarande fyra tvålärarskolorna.

Nämnden föreslår vidare, att till dess att en centralfolkskola kan uppföras i Kyrkoby förlägges undervisningen till Ytterjeppo och Socklot skolor sålunda, att klasserna I—III undervisas i Ytterjeppo skola och klasserna IV—VI i Socklot skola. Under övergångstiden arbetar vardera skolan som självständig och under ledning av var sin direktion.

I fråga om elever från nuvarande Kyrkoby distrikt, vilka går i Nykarleby seminariums övningsskola, föreslår folkskolnämnden, att tillsvidare endast för lärartjänsternas upprätthållande nödigt antal elever överföras till kommunens egna skolor.

Mot folkskolnämndens förslag har ledamoten Axel Liljedahl anfört avvikande mening.

Kommunalstyrelsen har enhälligt förordat att folkskolnämndens förslag godkännes.

Under den diskussion av frågan som nu i fullmäktige följde, understöddes kommunalstyrelsens förslag i ett flertal uttalanden medan fge Liljedahl understödd av fge Lassander föreslog, att beslut i detta skede endast skulle fattas därom, att eleverna från Markby distrikt överföras till Ytterjeppo folkskola och att frågan i övrigt bordlägges till dess att Nykarleby seminarium upphört med sin verksamhet.

Vid den efterföljande omröstningen avgavs för kommunalstyrelsens förslag 14 röster och för fge Liljedahls förslag 2 röster, medan en fullmäktig avstod från att rösta. (Bilaga no 2).

Ordföranden kunde konstatera, att fullmäktige efter omröstning godkänt kommunalstyrelsens förslag samt beslutat bilda ett enda hela kommunen omfattande svenskspråkigt centralfolkskoldistrikt, för vilket byggnader skall uppföras på kommunens mark vid Juthbacka, och att så länge distriktet skall ordnas så, att eleverna i klasserna I—III erhåller undervisning i Ytterjeppo skola och eleverna i klasserna IV—VI i Socklot skola. Båda dessa skolor skall under övergångstiden arbeta som självständiga under ledning av var sin direktion. I fråga om de elever från nuvarande Kyrkoby distrikt, vilka går i Nykarleby seminariums övningsskola, överlämnades åt kommunalstyrelsen att i enlighet med 47 § 3 mom. folkskollagen bestämma, vilka elever tillsvidare får fortsätta sin skolgång vid övningsskolan sedan tillräckligt antal elever för upprätthållande av lärartjänsterna inom det egna distriktet erhållits.

Fge Axel Liljedahl och Guy Lassander anhöll om att till protokollet få antecknat sin avvikande mening rörande detta beslut och kommer de senast i samband med protokolljusteringen att inlämna skriftlig motivering.

Reservation till kommunalfullmäktige i Nykarleby landskommun beslut den 9 maj 1969.

Undertecknade reserverar oss emot det beslut som kommunalfullmäktige i Nykarleby landskommun fattade enligt § 74 i protokollet av den 9 maj 1969. Vi anser att inga andra reformer för närvarande borde vidtagas i skolreformfrågan, än att Markby distrikts elever överföres till Ytterjeppo skola, som då blir en trelärarskola.

Att nu vidtaga en så omfattande centralisering att Kovjoki skola indragas är att gå händelserna i förväg. Enligt nu tillgänglig elevstatistik kommer Kovjoki skola att ha 24—26 elever för sju år framåt. Man kan för närvarande inte överblicka hur situationen blir om något år med de elever, som Nykarleby landskommun har i seminariets övningsskola.

Ytterligare vill vi framhålla att eleverna i Nykarleby landskommun från endel hem måste skjutsas till tre olika skolor, eventuellt till fyra skolor, ifall omorganiseringen sker nu.

Nykarleby landskommun, den 10 maj 1969.

Guy Lassander Axel Liljedahl



76 §.

Godkännande av reviderad folkskolstadga för kommunen.

I enlighet med kommunalstyrelsens förslag beslöt fullmäktige enhälligt att till övriga delar än de, vilka berör distriktsindelningen och framgår av 74 och 75 §§ i detta protokoll, godkänna det av folkskolnämnden i samråd med distriktets folkskolinspektör uppgjorda förslaget till reviderad folkskolstadga för kommunen.

Den reviderade på nytt utskrivna folkskolstadgan framgår av bilaga No 3.

I fråga om stadgan ville fge Liljedahl och Lassander ytterligare anföra sin avvikande mening, då de anser, att Kovjoki folkskola borde bibehållas, och kommer de senast i samband med protokolljusteringen att inlämna skriftlig motivering.



77 §.

Frågor i anslutning till centraliseringen av kommunens folkskolväsende.

Fge Lassander hemställde om att beslutet om bildande av ett centralfolkskoldistrikt i kommunen inte skulle verkställas förrän folkskolstadgan är fastställd och ev. besvär i frågan avgjorda.

Fullmäktige beslöt efter omröstning med rösterna 11 mot 3 och 3 nedlagda att förkasta fge Haralds förslag om anordnande av ett eller flera informationsmöten för allmänheten rörande skolcentraliseringen i kommunen. Mot fullmäktigebeslut inlämnades även besvär till skolstyrelsen av Sven Heselius m.fl.





Komm.fullm. 4 juli 1969



102 §.

Anhållan om fastställande av delfolkskolstadga för kommunen.

Fullmäktige till kännedom meddelades, att kommunalstyrelsen vid sitt senaste sammanträde med anledning av den osäkerhet som uppstått, huruvida den av fullmäktige den 9 maj 1969 godkända reviderade folkskolstadgan i sin helhet kan fastställas av skolstyrelsen före innevarande juli månads utgång, har fattat beslut om att anhålla om fastställelse av stadgan till de delar, vilka berör centraliseringen av kommunens svenskspråkiga folkskoldistrikt.

Fge Axel Liljedahl och Guy Lassander anmälde avvikande mening med anledning av att detta ärende upptagits i kommunalfullmäktige enbart såsom anmälningsärende då de anser, att kommunalstyrelsens ifrågavarande beslut inte enbart innebär verkställighet av fullmäktiges den 9 maj fattade beslut. Liljedahl och Lassander kommer att senast i samband med protokolljusteringen inlämna skriftlig reservation i detta ärende.

I reservationen påpekas att styrelsen förfarit oriktigt, då den fattat sitt ovannämnda beslut, varför det bör förkastas.




Komm.fullm. 14 maj 1970

43 §.

Godkännande av delfolkskolstadga för kommunens svenskspråkiga folkskolor.

Med hänsyn till att skolstyrelsen inte har kunnat fastställa den av kommunalfullmäktige den 9 maj 1969 godkända folkskolstadgan bl.a. på grund av att stadgan till de delar, vilka berör samarbetet kring den finskspråkiga medborgarskolan och hjälpskolan i Jakobstad, är beroende av folkskolstadgarna för övriga i detta skolsamarbete deltagande kommuner, har kommunens folkskolnämnd efter att i ärendet ha kontaktat länsskolbyrån i Vasa i detta skede utelämnat ur stadgan de bestämmelser, vilka berör de finskspråkiga distrikten och föreslår, att för kommunens svenskspråkiga folkskoldistrikt antages en delfolkskolstadga.

Förutom det tidigare av fullmäktige godkända förslaget till folkskolstadga för kommunen har, sedan stadsstyrelsen i Nykarleby stad tagit initiativ i ärendet och frågan preliminärt behandlats vid kommunalfullmäktiges sammanträde den 26 mars 1970, av folkskolnämnden med representanter för Nykarleby stad och i samråd med länsskolbyrån i Vasa utarbetats ett alternativt förslag till folkskolstadga utgående på att ett samarbete etableras mellan Nykarleby stad och Nykarleby landskommun för ordnandet av undervisningen i den egentliga folkskolan. Såsom den för tillfället mest ändamålsenliga lösningen vid ett samarbete mellan kommunerna har ansetts vara, att i Nykarleby landskommun nuvarande Kovjoki och Markby distrikt sammanslås till ett, benämnt Kovjoki-Markby distrikt och att detta distrikt liksom nuvarande Socklot och Ytterjeppo distrikt omfattar enbart klasserna I—IV. För Kyrkoby by samt jämväl för kommunens övriga distrikt i fråga om klasserna V och VI bildar Nykarleby landskommun och Nykarleby stad ett gemensamt distrikt, kallat Nykarleby centralfolkskoldistrikt. Speciella skäl i enlighet med folkskolförordningens bestämmelser för bildande av distrikt omfattande endast klasserna I—IV kan anses föreligga med hänsyn till, att skolvägarna för kommunens yngsta elever genom en dylik distriktsindelning blir kortare och skjutsningskostnaderna även lägre. Dessutom kan kommunens skolväsende anses organisatoriskt mera ändamålsenligt än under övergångstiden med två särskilda skolor enligt det tidigare godkända förslaget till folkskolstadga.

Folkskolnämnden har vid behandling av ärendet efter omröstning beslutat föreslå att det tidigare uppgjorda och av kommunens fullmäktige den 9 maj 1969 behandlade förslaget till folkskolstadga behörigen justerat skulle godkännas.

Kommunalstyrelsen har efter omröstning beslutat för fullmäktige föreslå att det uppgjorda förslaget till folkskolstadga innebärande ett samarbete med Nykarleby stad godkännes och att fullmäktiges beslut i ärendet av den 9 maj 1969 upphäves.

Till inledning för ärendets behandling i kommunens fullmäktige redogjorde folkskolnämndens ordförande enligt önskemål av fullmäktiges ordförande för motiveringen för folkskolnämndens förslag.

Under den allmänna diskussionen av frågan som därefter följde understöddes kommunalstyrelsens förslag av ett flertal fullmäktige. Fge Nikonen understödd av fge Smeds m.fl. föreslog, att fullmäktige måtte vidhålla sitt tidigare i ärendet den 9 maj 1969 fattade beslut med justering av stadgan till de delar folkskolnämnden föreslagit.

Sedan den allmänna diskussionen avslutats och då två understödda förslag förelåg fastställde ordföranden att omröstning förrättas medelst namnupprop.

Vid den efterföljande omröstningen avgavs för kommunalstyrelsens förslag 11 röster och för fge Nikonens förslag 6 röster.

Ordföranden kunde sålunda fastslå, att fullmäktige efter omröstning godkänt kommunalstyrelsens förslag om upphävande av sitt i ärendet den 9 maj 1969 fattade beslut samt om godkännande av delfolkskolstadga för kommunens svenskspråkiga folkskoldistrikt utgående på att i kommunen bildas tre distrikt omfattande klasserna I—IV, nämligen Kovjoki-Markby distrikt, Socklot distrikt och Ytterjeppo distrikt, och att med Nykarleby stad dessutom bildas ett gemensamt distrikt omfattande Nykarleby stad och Kyrkoby samt i fråga om klasserna V och VI även kommunens övriga delar.





Komm.fullm. 27 aug. 1970

79 §.

Val av medlemmar i direktionen för Kovjoki-Markby folkskoldistrikt.

Sedan skolstyrelsen den 16 juli 1970 fastställt av kommunalfullmäktige den 14 maj 1970 fattat beslut om godkännande av en reviderad folkskolstadga för kommunens svenskspråkiga folkskolor beslöt fullmäktige enhälligt till medlemmar i direktionen för Kovjoki-Markby folkskola för den återstående tiden av mandatperioden 1969—72 utse följande personer: Guy Lassander, Sven Heselius, Guy Forsblom, Gurli Nyblom, Börje Dahl och Bjarne Broo.

I enlighet med kommunalstyrelsens förslag beslöt fullmäktige enhälligt att till de medlemmar i direktionen, vilka är hemmahörande i det tidigare Markbydistriktet, skall erläggas reseersättning enligt tidigare för kommunens organ fastställda grunder.

Den ihärdiga dragkampen kring distriktsindelningen hade fått ett för alla parter gott slut genom denna kompromisslösning. Den blev möjlig bl.a. tack vare de nya bestämmelser skolstyrelsen gett angående s.k. överlappande skoldistrikt.



Kovjoki-Markby folkskola med sina lärare Rakel Karp och Gustav Slotte. 1972—73.
Kovjoki-Markby folkskola med sina lärare Rakel Karp och Gustav Slotte. 1972—73. Förstoring.

[Inf. 2009-02-16.]




Ett nytt skolhus blir till

Kovjoki-Markby skoldistrikt upplevde året 1986 som ett verkligt jubelår. Det var i januari 1886 som skolarbetet kunde starta i gamla skolans ursprungliga del. 1 april hade det nya skolhuset nått takåshöjd och läsåret kunde inledas i helt nya utrymmen. Byggnadsarbetena blev något försenade till följd av olika strejker i branschen under våren. Men tack vare god vilja från entreprenörernas sida kunde utrymmena tas i bruk, då skolarbetet vidtog den 14 augusti.

Vägen från tanke till förverkligande förefaller ibland lång och onödigt slingrig. Tankar på genomgripande åtgärder med skolhuset fanns redan då kommunens myndigheter diskuterade distriktsfrågorna i slutet på 60-talet. Det stannade då vid att man satsade på uppvärmningssystemet, drog in vatten och avlopp. Småningom fick skolan även inne-WC-er. Tanken var närmast att skolan skulle fungera under de närmaste tio åren, i avvaktan på hur elevsituationen skulle bli.

I medlet på 70-talet stod skolnämnden inför den situationen att man måste grundrenovera skolan. En kalkyl visade att denna skulle ha blivit mycket kostsam och att en tillbyggnad hade varit nödvändig. Den 28 november 1978 gick nämnden in för ett nytt skolhus som det förnuftigaste alternativet. Samtidigt uppgjordes ett rumsprogram. Stadsfullmäktige godkände rumsprogrammet den 27 februari 1979. Det sändes till skolstyrelsen för fastställelse i april och kort därefter fördes diskussioner med de byggnadssakkunniga där. Senare kompletterades rumsprogrammet bl.a. med tillägg angående klubbutrymmena sedan ”byteshandeln” med byns samfällighet blivit klar angående skoltomten.

Den 31 oktober 1984 fastställde skolstyrelsen genomförandeprogrammets 1 fas (= rumsprogrammet). Då kunde vi förvänta oss ett snabbt avancemang i tillståndskön. Den första anhållan om byggnadstillstånd inlämnades 1979 och upprepades sedan de fem följande åren. Så äntligen kom beslutet den 11 mars 1985, men bundet vid principen för s.k. efterfinansiering enligt statsandelslagen § 24.

Planeringsarbetet påbörjades år 1983 med Oy Polyplan Ab som huvudplanerare. I den av stadsstyrelsen tillsatta planerings- och byggnadskommittén satt Alf Ekblom som ordförande, Pehr Tonberg som sekreterare och som övriga medlemmar Krister Backlund och Karl-Gustav Sandberg. Skolans föreståndare, Gustav Slotte, var ofta tillkallad som sakkunnig, liksom stadsingenjören Gustav Hofman.

De övriga specialplanerarna utsågs först i januari 1985 och blev: Ingenjörsbyrå L&S för konstruktionsplanering, Löw & co för VVS- och Tekno El-affär för El-planering.

Innan arbetena kunde sättas igång skulle ännu skede II behandlas av skolstyrelsen. Det omfattar i princip ritningar och arbetsbeskrivning. Den 8 oktober gavs klarsignal angående dessa, fastän det dröjde till sommaren 1986 innan handlingarna kom staden tillhanda.

I samband med begäran om beräkning av anbud från en rad olika företag sändes inte mindre än 60 kg handlingar ut! I skarp konkurrens utsågs sedan Oy E. Ehrs Ab till huvudentreprenör, Bröderna Wikström för ventilationsarbetena, Huber för värme och sanitetsarbetena och Kb R. Westerlund för el-arbetena. Till kontrollant utsåg stadsstyrelsen stadsbyggmästare Nils Levlin.

Den nya skolan i Kovjoki har en volym av 3.500 m³. Den totala nyttoytan är 618,7 m². Inom denna ram finns utöver skolutrymmena en bostad om 79 m² och ett hobbyutrymme för byns behov om 69,4 m². Kostnaden är ca 4 milj. mark. Skolan har tre klassrum, en gymnastiksal om 97,3 m² jämte ett finurligt kombinat av scen-stolförråd och redskapsförråd. Vidare duschar och omklädningsrum, ett topputrustat kök samt slöjdutrymmen utrustade med maskiner, som kan tjäna även vuxenundervisningen. Om man ännu nämner att skolans arkitektur är synnerligen fantasifull och väl anpassad till naturen och närmiljön, så kan man konstatera att byn och staden begåvats med ett av länets modernaste skolhus. Satsningen på en levande landsbygd har här fått ett konkret uttryckt.


Den gamla skolans sista årskurs 1985—86. Den gamla skolans sista årskurs 1985—86. Förstoring.

 


[Fasadritningar]



Flaggan var i topp vid Kovjoki skola då taklagsfest firades på det nya skolhuset. Fr.v. byggets övervakare Nils Levlin, Krister Backlund, medlem i byggnadskommittén, skoldirektör Pehr Tonberg samt stadsstyrelsens representant i kommittén Karl-Gustav Sandberg.
Flaggan var i topp vid Kovjoki skola då taklagsfest firades på det nya skolhuset. Fr.v. byggets övervakare Nils Levlin, Krister Backlund, medlem i byggnadskommittén, skoldirektör Pehr Tonberg samt stadsstyrelsens representant i kommittén Karl-Gustav Sandberg.

 




Omvandlingens vindar

Skolväsendet i Nykarleby landskommun genomgick en anmärkningsvärd omstrukturering under 1960-talet. Främsta orsaken till detta var de minskade årsklasserna och delvis även en påtaglig emigration. Kyrkoby skola indrogs 1964. I samband därmed sammanslogs Forsby och Ytterjeppo skoldistrikt till ett. Även delar av Kyrkoby distrikt överfördes dit. Finska skolan, som under hela sin existens levat med improviserade utrymmen, flyttade in i Kyrkoby skola. Medborgarskolan verkade först som kursformig och senare som dagskola för år 7—8 i Forsby skolas gamla utrymmen fram till höstterminen 1970. Då sammanslogs nejdens medborgarskolor och den år 1968 grundade kommunala försöksmellanskolan till ett sammanhållet högstadium enligt FL 14 a paragraf.

Markby skoldistrikt upphävdes genom skolstadgan av den 16 juli 1970. Barnen fick skolvägen förlängd ända till Kovjoki. Lärare Svea Broman, den enda ordinarie läraren i Markby, flyttades genom skolstyrelsebeslut till centralfolkskolan i Nykarleby. Ragnar Dahlstedt vid Forsby skola gick i pension 1962 och Ture Granqvist vid Kyrkoby skola avgick 1964. De nya distriktsindelningarna medförde därför obetydliga personomställningar. I befolkningens sinnen innebar ändå omställningarna i många fall smärtsamma känslor, då ljuset ifrån skolsalarnas fönster slocknade. I många fall var det årtiondens traditioner och färdvägar som bröts.



Undervisningen i skolorna

genomgick en påtaglig förnyelse under förberedelsetiden inför grundskolan. Läroplanerna och timplanerna förnyades och finskundervisningen kom in på allvar även i folkskolan. Matematikundervisningen genomgick även en genomgripande förändring genom den s.k. mängdläraundervisningen. Lärarna genomgick kurser och instruerades i det nya. Lärarna utförde även frivilligt ett rätt omfattande projekt med läroplaneförnyelse. Entusiasmen var påtaglig. Folkskoleinspektören Johannes Åbonde utförde denna tid ett enormt arbete, då det gällde att förnya och entusiasmera. Likaså utgick starka impulser från seminariets övningsskola, där ett ungt garde av lärare höjde förnyelsens fana.

Från läsåret 1964—1965 erhöll skolorna en ny timplan.

Läroämne

1

2

3

4

5

6

7

Religion

2

2

2

2

2

2

2

Modersmålet läsning

3,5

4

3,5

3

3

2

2

Modersmålet skrivning

4

4

6,5

6

6

5

5

Räkning

3,5

4,5

6

5

5

5

5

Omgivningslära

2,5

2

1

Historia

2

2

2

2

Teckning

1

1,5

2

2

2

2

Gymnastik

1

2

2

2

2

2

2

Sång

1,5

1,5

1,5

2

2

2

2

Naturvet.ämnen

1

1

3

3

Handarbete

1

2

3

3

3

3

3

Finska

2

2

2

2

Geografi

2

2

2

3

3

Kl. gem. timme

1

1

1

Sammanlagt h/v

20

24

30

32

32

33

33

Denna timplan tillämpades vid Kovjoki skola. Skolorna hade möjlighet ännu denna tid att något justera antalet timmar per vecka så att det passade i olika förhållanden.

Folkskolorna hade denna tid ofta sjunde klassen med i högre folkskolan. Detta blev genomfört redan läsåret 1948—49. En ny lag tillämpades från den 1 augusti 1958.


[Inf. 2009-02-22.]



Karl Viktor Lundqvist (1986) Kovjoki skola i Nykarleby 100 år 1886—1986.
Stig Haglund digitaliserade.
(Inf. 2009-01-27, rev. 2020-11-09 .)