8. Siffrorna talar

Statistik bedöms olika. För somliga är statistiken dödande tråkig, för andra åter en spännande tankelek. Inom varje företag är det emellertid en nödvändighet att med siffrornas hjälp försöka skapa en bild av utvecklingen. Härigenom kan man lättare planera för framtiden. Statistiken blir någonting meningsfullt. Juthbacka semesterhems tioåriga verksamhet erbjuder både intressanta och viktiga perspektiv, om man försöker se utvecklingen i sifferbelysning. I årsberättelsen för 1960 ges några grundläggande siffror, värda att återge.


Vem äger Juthbacka?
Juthbacka semesterhem ägs formellt av ett andelslag. Medlemmar i detta är både enskilda personer och sammanslutningar. Andelens pris är 1.000 mk. Vid årsskiftet 1960/61 hade 3.184 andelar placerats. Dessa andelar fördelade sig på följande sätt:

Marthaorganisationerna — marthaföreningarna och de olika distriktsförbunden — äger således de flesta andelarna, därnäst kommer andra sammanslutningar, andra föreningar som är med i samarbetet på Juthbacka. De enskilda medlemmarna bildar dock även en stor medlemsgrupp, större än t. ex. andelslagen, aktiebolagen och andra ekonomiska företag tillsammans.


Huru många kommer till Juthbacka?
Sedan 1955 har en utförlig besöksstatistik förts på Juthbacka. För tiden före 1955 är siffrorna däremot inte jämförbara.

För åren 1955—1960 var antalet gäster, kurser och kursdeltagare per år följande:

Juthbackas kapacitet är, trots dessa siffror inte ännu på långt när fullt utnyttjad. Det finns ännu plats för flera gäster och möjligheter för intensifierad kursverksamhet.

Hur förhåller det sig med ekonomin?
Semesterhemmets skuld till olika penninginrättningar uppgick den 31 december 1960 till 5.230.000 mk, medan hemmets eget kapital (andelskapitalet, fonderna) uppgick till 4.183.921 mk. Dessutom finns en värderegleringsfond om 381.000 mk.

Utsikten är ljus och rofylld, var man än öppnar ett fönster på Juthbacka. [På skylten ovanför dörren till vänster står ”Nedervetil”.]

Det första bokslutet 1952 uppvisade på passiva sidan främmande kapital (inteckningslån) 4 miljoner mk och eget kapital (andelskapital) 2.329.000 mk. Semesterhemmets skulder motsvarade då ca 64 % av de bokförda tillgångarna.

Det ekonomiska läget för semesterhemmet har sedan dess förbättrats, och skulderna utgör nu (bokslutet 1960) 55 % av tillgångarna. Det egna kapitalet har således ökat från 36 % år 1952 till 45 % 1960. Fastighetens värde överstiger dessutom avsevärt bokföringsvärdet.

Från starten 1951 till utgången av 1960 har semesterhemmet genom stödföreningen Juthbacka Vänner eller direkt erhållit kontanta understöd och donationer enligt följande sammandrag:

I detta belopp ingår inte värdet av de otaliga större och mindre donationer och gåvor i form av inventarier eller annan inredning, varor m. m., som semesterhemmet fått motta av ett stort antal givare varje år ända från hemmets grundläggning.

Att donationerna och understöden varit välkomna framgår med all önskvärd tydlighet, då man tar del av utgifterna för byggnadsarbetena på Juthbacka under tioårsperioden.

Flaggan går i topp på Juthbacka. Främmande nationsfanor vittnar ofta om rara gäster — denna gång Runebergsordens kör sommaren 1956, då Juthbacka kunde förklara sin tacksamhetsskuld till finlandssvenskarna i Amerika.

Om man närmare granskar dessa tabeller samt boksluten för de särskilda åren, kommer man till den slutsatsen, att semesterhemmets rörelse i stort sett varit självbärande. Detta innebär, att intäkterna från rörelsen under åren 1951—60 motsvarar kostnaderna för densamma. Rörelsen har således ej lämnat överskott, d. v. s kapital för investering i byggnader, men intäkterna har räckt till att täcka alla egentliga kostnader för hemmets rörelse samt räntor och betydande årliga avskrivningar.