Haraldsforsen
har slutat brusa

 

Börje Byfeld
Kvarnfåran, ”jåpon”, finns kvar efter kvarnen vid Haralds samt den lilla holmen, där det fanns en kvarn redan på 1700-talet.


Vid Haralds forsen fanns i slutet av 1700-talet det s.k. regalbränneriet. Där brändes brännvin och ett 50-tal personer fick där arbete. En av brännerimästarna hette Anders Abr. Gröndal, och han bodde åren 1786—1817 i Vilhelm Nyströms gård på Lojlax.

Vid samma fors har även funnits kvarnar i århundraden, såväl före bränneriets uppkomst som efter dess nedläggelse. Det äldsta protokoll jag funnit, i vilket kvarnar nämns, är från ar 1660. Men troligen fanns kvarnar där redan tidigare.

Ett protokoll frän den 8 mars 1679 talar om en tvist om äganderätten till kvarnen. De tvistande är Matz Ericksson Levälä och Thomas Matzson i Kyrkoby. Då hade ärendet varit uppe till behandling både vid Häradsrätten år 1672 och vid Lagmansrätten 1673. Men vid ett nytt häradsting 1692 avgjordes den långa tvisten så, att Matz tilldömdes holmen (till höger om strömfåran på bilden) men kvarnen skulle tillkomma Erick Thomasson (son till Thomas Matzson).

År 1771 hade Haralds kvarn brunnit och saken kommer upp vid tinget på Domarbacka i Vexala. Ägarna var då flera och den nedbrunna kvarnen värderades till 300 dr krm [daler kopparmynt]. 1777 beviljades Erik Kärr rätt att bygga en ny kvarn på platsen. Sedan fanns en kvarn på vardera sidan om den smala faran, så att avståndet mellan dem var endast 4 1/2 aln [2,7 m]. De kunde använda samma vatten i fåran.

Sedan dess har kvarnar och sågar arbetat här långt in på vart århundrade. En originell mjölnare vid namn Joel minns säkert äldre personer. Men nu är all industri borta.



Runar Nyholm, Nykarleby Posten någon gång efter 1984 när dammen byggdes.
Ilpo Tolppi delade på Nykarlebyvyer.


Läs mer:
Kvarnen som brann tre gånger av Vilhelm Nyby.
Fler artiklar ur Nykarleby Posten.
(Inf. 2024-02-11, rev. 2024-02-11 .)