En insändare om stadens tornur:

     Hvad har ett tornur att göra med järnvägen och skolorna. Sådant passar kanske för simpla klockor, men ett högt uppsatt tornur, som alla blicka upp till och lyssna till och som kostat flere tusen mark, skulle det befatta sig med småsaker! Ett tornur har sin tid för sig, står när det behagar, går stundom långsamt; men då hågen faller på går det så fort, att det slår alla rekord med glans. När så lördagen kommer går det helt plötsligt baklänges en 10 minuter eller så. När man är förnäm, följer man bara sina egna nycker.
     Ruckas? Hwad är det? Kom inte hit med några nymodiga konster! Ett tornur behöfwer inte ruckas, behöver inte rätta sig efter tiden. Tornuret är ju i tjockaste släkt med kyrktuppen, honom som är upphöjd öfwer alla wäderflöjlar och som wänder stjärten åt winden.


Nämnas bör att tornuret denna höst 2005 haft precis samma nycker som insändaren i nr 14/1908 påpekar. Som insändaren besjälar uret kan man faktiskt tänka sig att nån sitter däruppe med en pinne och stretar mot kuggarna!



Sänder den snart 300-åriga Stockholmstuppens vakande öga. Både smidesdetaljerna och den stränga övervakande blicken syns rätt rätt väl. Den skulle ha behövts då 15 fönster på Normen häromveckan sparkades in!
Foto: Lars Pensar, april 1992.


I samma nummer fanns även:



Mån om sin ära

     En 70 årig kwinna med något förswagad syn stod häromdagen och skuttade upp en trottoar, då en yngre man gick förbi. Kwinnan trodde att mannen war en bekant och frågade: »Har du blifwit hungrig nu?» — Den tillfrågade tog emellertid saken allwarsamt och förde den intet ont anande kwinnan till poliskammaren, där hennes namn upptecknades, hwarefter hon blef stämd för ärekränkning. Målet skulle i måndags förekomma till behandling, men hade kärande älskwärdheten att afstå från åtalet. — Saken skulle wara alltför obetydlig att tala om, om icke den »kränkte» tidigare warit polis på orten och sålunda bort ha bättre omdöme. Om en polis i tjänsteutöfning visade sig så kitslig, skulle han med skäl blifwa klandrad.



     Öfwerflödig prydnad på stadens torg är den luxlampa som senaste höst uppsattes i reklamsyfte härstädes. Stadsborna kunna blott wara tacksamma för denna under wintern lysande annons, men nu göra de ljusa nätterna den helt och hållet öfwerflödig, och det är att hoppas, att bolagets driftige agent skall i firmans intresse ombesörja lampans och stolpens flyttning till en mindre bemärkt plats. Ty stolpen ser inte prydlig ut i det starka vårljuset.


Vad synd att det tillsvidare inte dykt upp något foto av denna märkvärdiga lampa, tydligen rätt centralt på torget, som irriterade skribenten så att han vill att den skall bortflyttas.



Österbottniska Posten nr 14/1908.
Lars Pensar kommenterade och tillhandahöll.


Läs mer:
Hela tuppen.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2005-12-09.)