Att det funnits planer på ett tuberkulossjukhus i Kovjoki var en nyhet för mig.


INNEHÅLL

1928    
8/6   Platsen för det föreslagna tub sjukhuset.
- Sex  platser undersöktes på söndagen.
29/6   Det blivande tuberkulossjukhuset.
29/6   Tuberkulossjukhuset för svenska Österbotten beslutes.
- Platsfrågan dock tillsvidareöppen
6/7  

Från allmänheten.
- Tuberkulossjukhuset.

1929    
8/1   Besvär anföres över beslutet om tuberkulossjukhuset.
7/6   Striden om det blivande tuberkulossjukhuset.
14/6   Frågan om tuberkulossjukhuset avgjord. Platsen blir Östanpå.
21/9  

Platsen för det blivande interkommunala Tuberkulos sjukhuset.
- Ger byggnadsstyrelsen grå hår.

     
    Östanlid i Uppslagsverket Finland.
Ca 1950   Vykort.

Österbotten.

NYKARLEBY


Platsen för det föreslagna
tub sjukhuset.

S e x   p l a t s e r  u n d e r s ö k t e s   
p å  s ö n d a g e n.

Som tidigare nämnts, hade styrelsen för Svenska Österbottens Distriktssinnessjukhus fått i uppdrag att bl. a. avgiva utlåtande om de platser, som i norra svenska Österbotten föreslagits såsom lämpliga för ett blivande tuberkulossjukhus för Österbottens svenska kommuner. Senaste söndag företogs en undersökning av dessa platser. Såsom experter voro tillkallade dr A. von Bonsdorff från Nummela och Tuberkulosföreningens sekr. dr Severi Savonen. Följande platser besöktes:

En skogsbacke ett stycke från Jeppo station: Keppo gård i Jeppo;

En tall- och sandmo invid Kovjoki station;

Sandåsen invid landsvägen Nykarleby—Jakobstad, ca 6 km från sistnämnda ort.

Kronoby sanatorieområde och en tall- och sandmo på par km avstånd från Kvikant by i Karleby socken.

 


Tall- och sandmon i Kovjoki variant 1. Förstoring.
Foto: Leif Sjöholm.



Tall- och sandmon i Kovjoki variant 2. Förstoring.
Foto: Leif Sjöholm.


Experterna skola avgiva sitt utlåtande om platserna till den 20 dns. Att detta utlåtande emotses med största intresse är givet. Med sjukhusets förläggning till en ort följa ju även förmåner av olika art. Sjukhuset komme att öka konsumentkretsen med minst 200 personer och bereda ökad avsättning för produkter, och sjukhuspersonalen vore även att taga i betraktande som skatteobjekt. En del kommuner äro därför även beredda på avsevärda utfästelser till sjukhusets förmån, ifall detta förlades inom kommunen. Så t. ex. torde från Karleby gratis mark utlovas jämte förbindelse om teckning av 10 platser i sjukhuset, och från Kronoby likaså gratis mark och 10 platser jämte dagsverken för 100,000 mk. Även från andra kommuner torde utfästelser i enahanda syfte kunna emotse.


På sidan fanns även:

En minnestavla över stupade elever vid realläroverket i Jakobstad avtäcktes förra torsdags i samband med läroverkets avslutning. Tavlan, av grå marmor, bär namnen på sex stupade ynglingar. Av dem äro hälvten Nykarleby-bor, nämligen Karl Björklund, Rafael Heikel och Väinö Kisor.


PRO·PATRIA
 

KARL·JOSEF·BJÖRKLUND   *

18 18/XI  94

† 19 22/IV 18
VILHELM·RAFAEL·HEIKEL *

18  6/IV  97

† 19 12/II  18
KARL·VÄINÖ·KISOR *

18 29/XII  96

† 19 9/IV  18
FRANS·FELIX·PETTERSSON *

18  27/III  01

† 19 26/III  18
OSKAR·MARTIN·SÖDERLUND   *

18  16/IX 99

† 19 3/II   18
KARL·HUGO·WAHLBERG *

18  12/V  87

† 19 5/IV  18

Foto: Eva Wenelius. Realläroverket heter numera Jakobstads gymnasium. Notera att Frans Felix Pettersson stupade dagen innan 17-årsdagen.
(Inf. 2018-03-13.)


Österbottniska Posten, den 8 juni 1928, nr 23, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Fler minnestavlor.

*     *     *

Österbotten.

NYKARLEBY.


Det blivande tuberkulossjukhuset. Fullmäktige i Nykarleby landskommun ha beslutit att, i händelse det blivande tuberkulossjukhuset förlägges i Kovjoki, teckna 10 platser i detsamma samt bidraga med 50,000 mk.

TUBERKULOSSJUKHUSET

FÖR SVENSKA ÖSTER-

BOTTEN BESLUTES.

Platsfrågan dock
tillsvidare öppen

I onsdags sammanträdde i Vasa representanter för svenska Österbottens kommuner för att fatta definitivt beslut i frågan om ett interkommunalt tuberkulossjukhus. Representerade voro samtliga kommuner utom Vasa stad, Bergö, Pörtom, Tjöck och Sideby, inalles 88 representanter. Ordf. Nix meddelade, att minimiantalet platser 75 numera tecknats, varför företaget nu kan realiseras.


P l a t s f r å g a n

Angående platsfrågan för det tilltänkta sjukhuset må anföras följande: Efter det de antal platser, som på grund av sina kommunikationsförhållanden ansetts kunna ifrågakomma, till först preliminärt undersökts av medlemmar inom distriktssinnessjukhusets styrelser med biträde av läkare och privata personer förtrogna med respektive orter, anställdes den slutliga besiktningen av dessa platser den 3 och 4 juni av docenten och överläkaren vid Nummela sanatorium Axel von Bonsdorff och ombudsmannen för tuberkulosföreningen d:r Severi Savonen. Experterna ha i dagarna avgivit ett utförligt, motiverat utlåtande, som tryckts och utdelades vid det gemensamma sammanträdet. Såsom redan tidigare i denna tidning omnämnts voro de av experterna besökta platserna 7, nämligen:

1) invid Kvikant by i Karleby socken;
2) i Kronoby;
3) Sandåsen i Pedersö;
4) Kovjoki i Nykarleby landskommun, nära stationen;
5) ett område, nära Jeppo station;
6) Keppo gård i Jeppo samt
7) ett område, 3 1/2 km. norr om Vasa nära Bodviken samt beläget mitt emot distriktssinnessjukhuset.

Av dessa platser utmönstra experterna platserna 2, 3 och 5, emedan de icke kunna tävla med de övriga. Om de andra fyra platserna yttra experterna i sitt slutomdöme följande:

„Under den förutsättning att de i planen på åstadkommandet av en tuberkulosvårdsanstalt för svenska Österbotten intresserade kommunerna anse en inlösen av Keppo gård ur finansiell synpunkt vara möjlig, vilja vi därför obetingat ge första rummet bland de föreslagna platserna åt Keppo gård. I andra rummet skulle vi då ställa området nära Kovjoki station, helst den på norra sidan om landsvägen belägna delen härav. I tredje och fjärde rummet ställa vi, med viss reservation, området sydväst om Bodviken nära Vasa stad och det i Kvikant.”

Angående Keppo gård, vars fördelar i antytt syfte ingående beröras, säges bl.a.; »Gentemot de i idel skogstrakt bygda sanatorierna skulle en här förlagd anstalt erbjuda alla de för sinnet uppfriskande fördelarna av en omväxlande natur i omgivningen och åsynen av det intresseväckande livet på en större egendom.»

Dessutom framhålles att utvecklingsmöjligheterna här äro helt andra än på de övriga platser för tillämpning av s. k arbetsterapi, som allt mera vinner terräng i den allmänna planen för de lungsotssjukas vård. Angående områdena i Kovjoki yttras bl. a. följande: »Orten uppfyller med sina skogbevuxna och tillräckligt vidsträckta sandmarker och övriga förhållanden alla de anspråk man plägar ställa på en för ett lungsotsanatorium avsedd plats. De förnämsta anmärkningar man kan göra äro att skogen är något klen samt att landskapet saknar alla livande och för ögat behagliga omväxlingar och därigenom kan värka nedslående på deras sinne, gäller det personal eller patienter, som äro hänvisade att en längre tid vistas på anstalten.»


B e s l u t.

På förslag av distriktssinnessjukhusets styrelse beslöt stämman bl. a.:

att bygga en gemensam anstalt för vård av lungsotssjuka i Svenska Österbotten under förutsättning,

att staten betalar 3/4 av anläggningskostnaderna och bidrager med 2/8 av underhållskostnaderna, dock högst med 20 mk per sjukvårdsdag.

att anstalten skall uppföras för 150 sjukvårdsplatser;

att tillsätta en byggnadskommitté vilken äger rätt att anlita experter;

att giva byggnadskommittén i uppdrag bl. a.;

att antaga arkitekt för ritningarnas utarbetande och uppgörande av kostnadsförslag;

att verkställa ekonomisk och övrig utredning över platser;

att ajournera stämman till dag, som av byggnadskommittén bestämmes.

I byggnadskommittén valdes: professor V. Backman. O. Nix, Aug. Granholm, A. Ahlström och J. Starke.


Österbottniska Posten, den 29 juni 1928, nr 26, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-03-11.)


*     *     *

 

Från allmänheten.

Tuberkulossjukhuset.

 

Platsen för det blivande interkommunala lungsotssjukhuset i Svenska Österbotten tyckes bliva alltmera en brännande och aktuell fråga inom denna landsdel. Styrelsen jämte experterna för den blivande tuberkulosanstalten har nu givit sitt utlåtande angående platsen för detsamma. De ha nu i första förslagsrummet satt Keppo gård i Jeppo och i andra förslagsrummet platsen vid Kovjoki station. Men låtom oss göra en jämförelse mellan dessa två ställen, utan att taga parti varken för personliga eller lokala intressen, så skola vi snart inse vilken plats är lämpligare.

Keppo gård i Jeppo kommun är belägen på en holme uti Lappo eller Nykarleby älv. Den har ett naturskönt läge med sina vackra planteringar och belägen 5 à 6 km från Jeppo station. Men huruvida stället skulle kunna anses lämpligt för en tuberkulossjukvårdsanstalt kan man sätta inom parentes med ett stort frågetecken efter. Ty först och främst är skogsmarken där omkring merendels sumpig om man undantager en liten rullstensås nära gården, och dessutom uppstiga fuktiga dimmor den kalla årstiden från de på vardera sidan om holmen ledande älvgrenarna vilka troligen förorsaka, enligt statistiken, att dödlighetssiffran i lungsot i Jeppo är bland de högsta, och kan man icke fördenskull anse Keppo gård stå framom andra ställen i sanitärt och hygieniskt avseende. Vad den ekonomiska sidan anbelangar, så kommer Keppo gård att bli flere miljoner mark dyrare än vid Kovjoki. Inlösen av en så stor lantegendom med sina dyra uthusbyggnader och anläggningar måste ju givetvis kosta enorma summor. Och vad skulle en tuberkulossjukvårdsanstalt använda ett sådant stort jordbruk till, ty icke kan man tänka sig att tuberkulossjuka patienter skola sköta något jordbruk av någon betydelse, ej heller kan man tänka sig ett annat »Svenska småbruk», som köper och förmedlar jord, och icke heller kan man kombinera ett tuberkulossjukhus med en arbetsinrättning. Ty så snart en lungsotspatient blir så frisk, att han kan börja arbeta, så stannar han icke länge på en sjukvårdsinrättning och ingalunda kan han heller tvingas att vara längre än vad som an ses nödvändigt. Tänker man åter vilka summor släpningskostnaderna stiga till från Silvast station till Keppo gård och dessutom att bygga en eller tvenne broar, på vardera sidan om holmen, vilket allt man bör taga i beräkningen, ty huru många tiotalstusen lass byggnadsmaterial går icke till ett sådant företag, det är svårt att beräkna, men ett veta vi, att allt kommer att förhöja byggnadskostnaderna i oberäknelig grad, vilket också för all framtid kommer att inverka på skötseln och underhållet av ifrågavarande anstalt.

Vill nu i det följande citera vad Styrelsen och experterna sade om Kovjoki platsen:

»Områdena i närheten av Kovjoki station och belägna västerom stationen, det ena söder och det andra norr om landsvägen mellan Nykarleby och Kovjoki station, utgöra jämna, torra och barrskogbevuxna sandmarker, vardera av ungefär en kvadrat kilometers storlek. Å området norr om landsvägen är skogen högre och bättre. Detta område har även därigenom företräde, att avloppsledning på kortare väg, uppskattningsvis ungefär 500 meter, kan ledas till Kovjoki å. Nära stationen finnes brunn med rikligt och gott vatten, varför svårigheter med hänsyn till vattenanskaffning ej torde förefinnas. [På området pumpas Lepo-vatten.] I den närbelägna Kovjoki byn finnas 40 à 50 hemman med sammanlagt ungefär 250 kor och eget litet mejeri. Dessutom två andra byar (Markby och Soklot) på ca 5—6 kilometers avstånd. Elektrisk kraft från Nykarleby Central är tillgänglig. Orten uppfyller med sina skogbevuxna och tillräckligt vidsträckta sandmarker och övriga förhållanden alla de anspråk man plägar ställa på en för ett lungsotssanatorium avsedd plats. Den förnämsta anmärkningen man kan göra är, att skogen är något klen samt att landskapet saknar alla livande och för ögat behagliga omväxlingar och därigenom kan verka nedslående på deras sinne, gälle det personal eller patienter, som äro hänvisade till att en längre tid vistas på anstalten».

Av det ovan citerade synes vederbörande sakkunniga givit sitt förord för Kovjoki platsen med undantag av några smärre anmärkningar; nämligen att skogen är något för klen. Den som känner ifrågavarande skogsområde, som är i full växtkraft, är fullt övertygad om att denna skog är efter 10 års förlopp en tillräckligt stor skog. Den andra platsen på norra sidan av landsvägen består däremot av en hög och stor furuskog. »Att landskapet saknar alla livande och för ögat behagliga omväxlingar och därigenom kan verka nedslående på deras sinne». Att en obruten och obebyggd skog saknar alla livande och för ögat behagliga omväxlingar kan man lätt förstå, i synnerhet då man nyss varit och besett det vackra Keppo med sina behagliga omväxlingar, som tjusar ögat. Kovjokiplatsen kan också under tidens lopp göras till en fin och vacker plats med skogs- och promenadparker och trädgårdsanläggningar, detta för billigt pris så framt de arbetsvilliga patienterna vill göra besked.

En bättre plats för en tuberkulosinrättning i såväl ekonomiskt som i sanitärt och hygieniskt hänseende kan knappast finnas, som kan tävla med Kovjoki. Den är den mest centrala ort man kan tänka sig. Järnväg i norr och söder, landsväg i öster och väster. Ingen besökande behöver anlita skjuts från stationen, släpkostnaden från stationen av byggnadsmaterial på en 4 à 500 meter kostar stort ingenting jämförd med andra platser. Kemiskt undersökt cementgrus finnes ymnigt invid platsen, vägar, broar och trummor behöva ej byggas, grundning för byggnader torde knappast komma i fråga. Odlade och oodlade marker finnas till salu i omedelbar närhet, ved finnes alltid till salu och är vanligen 20 à 25 mk billigare per famn än på andra orter, genom att det finnes så stora skogsarealer i omnejden. Telefoncentral finnes i byn nära intill, elektrisk ström fås genom en kort ledning. Kan man önska sig en lämpligare plats; där äro patienterna aldrig utsatta för vindar, ej heller för fuktiga dimmor, som skulle besvära tuberkulospatienten; utan en frisk och doftande barrskogsluft, som aldrig kommer att saknas på ifrågavarande plats. Alltså: Kovjoki en lämplig sanatorieplats och Keppo lämplig för en jordbruksskola, då är allt som sig bör.

R u d. [Rudolf Holmström?]


Österbottniska Posten, den 6 juli 1928, nr 27, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *


Nästan ett år senare hade man inte tagit beslut om var sjukhuset skulle byggas. Det nya alternativet Östanpå hade dock dykt upp, men Kovjoki var inte helt ur spelet.


Striden om det blivande tuberkulossjukhuset.
Som bekant har Vasa stadsstyrelse vänt sig till doktor von Bonsdorff med anhållan om ett nytt utlåtande beträffande den av Vasa erbjudna platsen vid Schäferiviken. [Nordväst om Sunnanvik.] D:r Bonsdorff har förklarat, att den omständigheten, att området i själva verket är större än vad tidigare uppgivits eller 35 ha, visserligen i någon mån inverkar på hans uppfattning om platsens lämplighet, men att han, beträffande lämpligheten av platserna Keppo gård, Östanpå och Vasa fortfarande ställer dem i ovanangivna ordning och anser därjämte, att den erbjudna platsen vid Kovjoki är lämplig som plats för tuberkulossjukhuset. Som bekant har Vasa stad beslutit teckna 40 platser i sjukhuset, under det förbehåll, att det förlägges till Schäferiviken. Jakobstads representanter ha inbjudit representanter för andra kommuner att i övermorgon söndag taga platsen vid Östanpå i närmare skärskådande.

Stadsstyrelsen i Vasa åter har inbjudit representanterna vid måndagens möte i Vasa att på f. m. samma dag besöka platsen vid Schäferiviken.


Österbottniska Posten, den 7 juni 1929, nr 26, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-03-11.)

 

*     *     *


Frågan om tuberkulossjukhuset avgjord.

Platsen blir Östanpå.


På måndagen samlades i Vasa ett 90 tal ombud för svenska Österbottens kommuner och städer för att åter besluta om upp rättandet av ett interkommunalt tuberkulossjukhus. På sammanträdet den 17 sistlidna december beslöts, som bekant, förlägga sjukhuset till Östanpå invid Jakobstad. Detta beslut hade upphävts genom de besvär, som anfört av borgmästaren i Nykarleby, Carl Stenfors, på grund av att Vasa representanter tillåtits deltaga i omröstningen, ehuru Wasa stad tecknat sina andelar i det blivande sjukhuset blott under förbehåll, att det förlades till Schäferiviken invid Vasa.

Mötet öppnades av ordf. i byggnadskommittén Oskar Nix. Ordföranden frågade mötet, huruvida det ville överklaga länsstyrelsens utslag hos högsta förvaltningsdomstolen. I närmare 1½ timme ägnades detta detaljspörsmål en intensiv och ofta juridiskt spetsfundig knivkastning, varpå mötet svarade nej. Sammanträdet hade alltså att dryfta platsfrågan från grunden igen som om det 17-decembermötet aldrig skulle ha hållits. I enlighet med länsstyrelsens utslag frånkändes Vasa och Jeppo representanterna, vilka tecknat sina andelar villkorligt, beslutanderätt vid mötet, tills detta eventuellt beslutat att förlägga sjukhuset till Vasa. Sedan riksdagens beslut angående statsunderstöd åt tuberkulossjukhus för deras underhållskostnader (16 mk per vårddag) delgivits, diskuterades frågan om, huruvida detta riksdagsbeslut kunde inverka på fjolårets beslut att bygga ett sjukhus eller icke. Endel talare ansågo det nödvändigt att återremittera ärendet till respektive kommunalfullmäktige med motiveringen, att sjukhuset nu blir dyrare än beräknat, och att kommunerna kanske icke vilja stå för sin teckning. Då direkta förslag emellertid icke gjordes resolverade ordföranden, att grunderna för representantmötets beslut att bygga ett tuberkulossjukhus icke ändrats genom riksdagens beslut angående statens understöd i underhållskostnaderna för tuberkulossjukhus.

Omröstningen.

Till slut upptogs frågan om platsen för sjukhuset. Sedan Östanpå och Schäferiviken först föreslagits, föreslogs även Kovjoki, och inom kort var diskussionen i full gång rörande de olika platsernas för- och nackdelar, syftet med sjukhuset, asyl eller sanatorium, m. m. m. m.

Strax efter kl. 6,30 på aftonen var sammanträdet emellertid moget för omröstningarna. Förslagen om Wasa, Jakobstad och Kovjoki såsom eventuella platser för sjukhuset hade blivit understödda.

I första omröstningen ställdes Kovjoki mot Wasa, varpå det segrande förslaget skulle ställas mot Jakobstad. Kovjoki vann över Wasa med 46 röster mot 45.

Därpå omröstades mellan Kovjoki och Östanpå, varvid Östanpå vann över Kovjoki med 53 röster mot 36.

Det blivande sjukhuset skall alltså byggas i Jakobstad.


Österbottniska Posten, 14 juni 1929, nr 24, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-02-14.)

*     *     *

 

PLATSEN FÖR DET BLIVANDE INTERKOMMUNALA
TUBERKULOS SJUKHUSET.

Ger byggnadsstyrelsen grå hår.

Frågan om det blivande tuberkulossjukhuset i svenska Österbotten är som känt klar, vad de ekonomiska förutsättningarna beträffar. Det erforderliga minimiantalet 75 platser är tecknat, och man emotser ytterligare anslutning från kommunernas sida. Redan nu räknar man med 80—85 platser, däri icke inräknad Vasa stad, som ännu ej fattat definitivt beslut. Vad som däremot icke blivit klarare är frågan om platsen för det blivande sjukhuset. Som känt hade byggnadskommittén ej mindre än 7 platser på förslag, vilka kommittén jämte tillkallade experter inspekterat och däröver avgivit utlåtande. Härvid stannade man som bekant vid att i främsta rummet förorda Keppo gård i Jeppo samt området invid Kovjoki järnvägsstation. Vi ha tidigare återgivit det väsentligare i kommitténs utlåtande.

I elfte timmen har nu ett nytt förslag uppkommit. Det gäller en plats invid Jakobstad, det s. k. Östanpå, cirka 1 km från Malmska sjukhuset. Denna plats har dock ännu icke undersökts av experterna, vilka f. n. båda befinna sig utomlands. Däremot har byggnadskommittén i förra söndags tagit platsen i besiktigande. Ordföranden i byggnadskommittén, hr Oskar Nix från Närpes, har för Vbl. uttalat sig angående platsfrågan. Herr Nix förklarade, att det just är den frågan, som håller på att ge byggnadskommittén grå här. Har byggnadskommittén kanske redan sin uppfattning klar i platsfrågan, sporde intervjuaren. »Därom vill jag inte uttala mig», svarade hr Nix »men min personliga uppfattning behöver jag nu inte hemlighålla. Såvitt jag kan finna, skulle avgörandet komma att stå mellan Keppo gård och den nya platsen utanför Jakobstad. Att inköpa Keppo gård blir ett dyrt företag, och dessutom erbjuder Jakobstad flera mycket beaktansvärda fördelar. Den under byggnad varande vattenledningen kan komma sjukhuset till godo, elektrisk belysning kan fås från staden, järnvägsstationen ligger nära till, och så är ju Malmska sjukhusets närhet ett stort plus. För det blivande sjukhusets läkare och personal vore det ock så angenämt att få sin uppehållsort i närheten av ett större och livskraftigt samhälle. Mycket talar alltså för den nya platsen, men avgörandet blir som sagt i sista hand beroende på, vad experterna ur ren sjukhussynpunkt komma att säga.»

Enligt vad vi från annat håll erfarit, har någon egentlig diskussion i frågan tillsvidare icke ägt rum inom byggnadskommittén. Man torde dock få antaga, att herr Nix icke står ensam om sin åsikt i kommittén; i motsatt fall hade hans uttalande näppeligen sett dagen. Det kan i första hand förefalla överraskande att ett ställe, som under frågans tidigare skeden ej ens varit på tal, i sista stunden plötsligt rycker upp till en plats av högsta rang, som enl. hr Nix' uttalanden tävlar med Keppo gård och i varje fall lämnar den i andra rummet ställda platsen i Kovjoki helt och hållet uträkningen. [Meningar med 58 ord är inte så vanligt förekommande.] Ju verkligt fördelaktigare plats för det blivande sjukhuset kommittén dock finner, desto bättre för samtliga intressenter, och vi ha givetvis ingen anledning att jämföra de olika förslagen i en fråga, som omhänderhas av den av kommunerna valda byggnadskommittén, vare sig det gäller den nya platsens praktiska fördelar eller dess betydelse som angenäm vistelseort för läkare och sjukhuspersonal. [Och här kom en nästan lika präktig slutkläm med 57 ord.]


Österbottniska Posten, den 21 september 1929, nr 38, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-10-10.)


*     *     *


Efter att Riksåttan byggdes blev läget i Kovjoki än mer centralt eftersom de tilltänkta platserna ligger nära den. Det blev ingen jordbruksskola vid Keppo utan en minkfarm som en gång i tiden var världens största. Nu har Mirka representation på området.

Tuberkulossjukhuset började byggas 1938, alltså 9 år efter sista införda artikeln, öster om Jakobstad i Östanpå. Det stod färdigt 1940.


Östanlid,
f.d. tuberkulossjukhus i Jakobstad (Vasa tuberkulosdistrikt), invigdes 1941 i en sanatoriebyggnad uppförd enligt ritningar av Ragnar Wessman. Sedan tuberkulosen övervunnits blev Ö. 1970 en del av Vasa centralsjukhus, som monterade ned verksamheten på 1990-t. och tömde sjukhuset 2003. Sistnämnda år inköptes Ö. av Samfundet Folkhälsan, som inrättade det till ett centrum för vård, rehablitering, boende och hälsofrämjande i n. svenska Österbotten. De första långvårdspatienterna flyttade in 2004. (L. Brander, Östanlid 50 år: sjukvård på Ö. 1941-1990, 1990; B. Backholm, Älskad av livet, 2003)


Uppslagsverket Finland, webbutgåvan.



Sjukhuset byggdes i utpräglad funktionalism. Vykort.



Läs mer:
Mer om Kovjoki.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2018-03-04, rev. 2022-02-14 .)