Juthas
1860-talet?
| 2004-02-04 Juthas, som kommer bifogat, är intressant för den skiljer sig med några påfallande detaljer. Här kan man fundera vad som ligger bakom. Plagiatgardering? Någon som tyckte Knutson var alltför livlös? Men klart är att Knutson är förebild. Eller om nu Knutson gjorde sin bild efter Emilie Lindqvists teckning. Varför skulle han ha kutat till Juthas och rita av slagfältet, men nöjt sig med Emilis stadsvy. Eller är det så att Emilie också gjort förlagan till Juthas? 2004-02-07 Eftersom du inte skrev något om skillnaderna på Juthaslitografierna så pekar jag då ut dem. Människorna! Precis som Peter Englund, han med bl.a. Poltava, Ofärdsår och Brev från nollpunkten, spekulerar över pärmbilden till sin bok ”Förflutenhetens landskap” är denna litografi ”förflutenhetens landskap” i högsta grad. Den böjda mannen med käpp på väg söderut, snart skall han möta de två männen som kommer söderifrån och den ena piskar på hästen med en stångpiska. De tre personerna i båt, ingen vanlig ”åsmacko” utan av längden att döma nästan en färja, en sån som t.o.m. kunde ta en ko över ån. Och sen den där liftaren bakpå den ståtliga resevagnen, over there, diligensen. Han kan vara en liftare som smugit sig på och nu tjuvåker på väg söderut. Annars är Förflutenhetens landskap läsvärd för en historieintresserad i högsta grad. Finns i pocket! [Återställ bildens övre del.] 2004-02-08 Hej! Jo ännu om Juthas-litografin Du ser en lada ett par hundra meter nedåt längs älven o vägen. Den ladan fick under slaget åtskilliga skott och druvhagel i stockarna och betraktades som ett minnesmärke över slaget. År 1919 revs den oomtänksamt av markägarna, som tydligen efter påstötar timrade upp den igen på samma plats med de stockar som var användbara. Idag när jag kollade står ingen stocklada med kulhål där, utan en sentida, simpel brädlada. Så nu vet du det. 2004-02-20 Juthas litografin förbryllar. Kolla Juthasfotot i ”sångfestbroschyren 1914” Är fotot förebild för litografin eller är fotot arrangerat enligt litografin? |
Storlek 267x222, beskuren ett par centimeter runtom.
Lars Pensar filosoferade.
Läs mer:
Ladan
omnämnd i Österbottniska Posten.
(Inf. 2004-02-22.)