Stadsplanekarta från 1841 av C. W. Gyldén i faksimiltryck från Lantmäteristyrelsens karttryckeri 1984, beskuren utanför ramen. Originalmått 660x510 mm. Skalan nedanför stadsplanen är uppdelad i sex sträckor à 100 alnar (1 aln motsvarar ca 593 mm), vilket motsvarar sammanlagt ca 356 m). Vid tiden fanns gator och gårdar på älvens västra sida, men av någon anledning redovisades de ej.

När jag tog bilden ur ramen för att skanna hittade jag till min stor glädje på baksidan:
- Lantmäteristyrelsens beskrivning av Gyldén och kartutgivning i Finland.
- Beskrivningstexten som hörde till stadsplanekartan.

Klicka på:
- stadsplanen eller omgivningskartan för förstoring.
- texten till höger för förstoring.
- Jämförelse mellan stadens utsträckning 1841 och på 1990-talet.
- Jämförelse mellan stadens utsträckning 1841, stadsplanen 1858 och på 1990-talet.
För pekaren över texten till vänster eller skalan för att se vad som står skrivet.

C. W. Gyldén och historiska kartor
Claes Wilhelm Gyldén (1802—1872) var överdirektör vid överstyrelsen för lantmäteriet och forstväsendet i Finland åren 1854—1872. Vid sidan av skogsvården och skiftesförrättningarna ägnade Gyldén även mycket av sin tid åt kartverksarbete.

Redan innan Gyldén blev överdirektör hade man i det dåtida huvudlantmäterikontoret påbörjat utgivningen av en fullständig karta över Finland i skala 1:400 000. Detta arbete fortsattes synnerligen intensivt under Gyldéns tid. De sk. Sockenkartorna i 1:20 000 och de därifrån sk. härledda häradskartorna 1:100 000 utgjorde en god grund för arbetet. Båda kartorna hade uppgjorts utgående från skifteskartor.

År 1853 utgav Gyldén en ”Höjd-karta öfver Finland” 1:1 200 000, som är en av världens första höjdsskiktskartor. Den publicerades ursprungligen i ett sexbladigt stentryck. År 1972 utgav lantmäteristyrelsen en faksimilupplaga av kartan monterad på ett enda blad. Gyldéns karta har till stor del uppgjorts på basen av S.G. Hermelins landskapskartor.

Åren 1837—43 då Gyldén var tjänsteman vid lantmäteristyrelsen uppgjorde han och publicerade en samling stadsplanekartor över Finlands alla 31 städer i skalorna 1:3 200—1:10 000 samt år 1844 en textbok innehållande historik och statistik i anslutning till kartsamlingen. En av impulserna till arbetet torde ha varit den omfattande anläggningen av nya städer som inleddes i Ryssland i slutet av 1700-talet i samband med förvaltningsreformen. För detta ändamål hade kommissionen för reform av städerna som verkat i S:t Petersburg krävt kartor över de olika städerna för övervakningen av stadsplanearbetet. Gyldéns kartor innehåller jämte stadsplanen även en översiktskarta och en förteckning över offentliga byggnader och deras läge.

Lantmäteristyrelsen publicerade i samband med lantmäteriverkets 350 årsjubileum 14.11.1983 14 st och 14.11.1984 de resterande 17 kartorna. Nu kan man alltså få C. W. Gyldéns alla stadsplanekartor över Finlands dåtida städer som en intressant faksimilkartserie.

       Ny-Carleby, Fin. Joensuu, är belägen under
63°, 31' 38” lat. Vid Lappo elf, 3/8 mil från dess utlopp, i
Ny-Carleby Socken af Wasa Län: anlades af Konung Gu-
staf den II Adolf 1617, samt undfick privilegier år 1620
den 7 September. Landshöfdingesätet i Österbotten blef
hitförlagdt år 1648, men flyttades härifrån kort derpå,
äfvensom här inrättad Trivialskola år 1641 flyttades till
Wasa. Fem afhyste hemman, utgörande 5 ½ ¼ mantal, äro
härtill donerade, och tillyda 201 tunnland åker, 446 tunn-
land äng samt 2395 tunnland utmark. Tjerhofvet, eller
upplagsplatsen för tjära och utskeppnings-virke, är belägen
3 verst från staden vid elfmynningen, och skeppshamnen
samt varfvet 5 verst derifrån, å Djupstens holme.

       Stadsplanen, uppgående i vidd till 24 tunnland, är in-
delad i 136 byggnadstomter eller numror, derå 160 trädhus
eller gårdar finnas uppförde, hvilkas taxeringsvärde uppgår
till 85,000 Rub. S:r. År 1842 voro 21 gårdar brandför-
säkrade för 38,261 Rub. S:r.      

        Af publika hus förekomma: Kyrkan, uppförd 1708,
Rådhuset, med tornur uppfördt 1736, Skolhuset, med bo-
ningsrum och nödiga öfrige hus för Lärare, Pack- och
Våghus samt ett Spruthus, alla af träd. Byggnads-Ord-
ningen är gifven den 9 October 1838 och Brand-Ordningen
den 4 December 1800. Brandredskapen bestå af 3:ne st.
slangsprutor med tillbehör; hvarjemte 4 brandvakter,
som tillika besörja sotning, finnas antagna.

       Folkmängden utgöres af 1076 personer jemlikt sedna-
ste mantalsskrifning.

       Staden styres af Borgmästare och Magistrat, hvarutom
här finnes en lägre Elementar- och en Söndagsskola, Tull-
kammare, Postkontor, en Stads-Läkare, ett Apothek och
Helsobrunn.  

       Stadsförsamlingen hör till Ny-Carleby Pastorat samt
har dermed gemensam Kyrka och Presterskap. Från sta-
den utgående löne bidrag till Presterskapet och Kyrkobe-
tjente, anses utgöra ungefär 250 Rub. S:r. År 1842 un-
derhöll staden 4 fattighjon samt lemnade dessutom större
och mindre bidrag åt 27 fattige och mindre bemedlade per-
soner för inalles 120 Rub. S:r. Kostnaderna för vården
af endast 2:ne i fängsligt förvar tagne personer samt fång-
skjuts utgjorde 8 Rub.; underhållet af stadens andel i all-
män landsväg 4 och i byaväg 2½ verst, är fördeladt på
hvarje gårdsägare. För gästgifveri och skjutshållningen
erlades 14 Rub., utom någre ängslägenheter som äro for-
männen förbehållne. Någon Militär-inqvartering har staden
de sednaste åren ej behöft vidkännas.

       I staden finnes 17 köpmän samt 5 victualie-handlande
och borgare, som hafva 12 öppna salubodar. Enligt Tull-
specialerne för 1843, bestod exporten förnämligast i
tjära, beck och trädvaror isynnerhet plankor, samt jern
m. m. uppgående inalles i värde till 50,445 Rub. S:r, och
importen förnämligast af salt, samt kolonial och manufak-
tur-varor, värde 48, 664 Rub. S:r. Tulluppbörden utgjorde
7613 Rub. 58 kop. Påbudna årliga saltimporten är 1200
tunnor och ständiga nederlaget 240 tunnor. Medelpriset
derå utgjorde 1841 2 Rub. 23 kop. S:r per tunna.
       Frimarknad hålles i Juni månad.
       År 1842 funnos 13 fartyg tillsammans af 1887 lästers
drägt, samt 17 Skeppare och 202 Sjömän. Sjömans-kas-
san hade en behållning af 1704 Rub. S:r.
       Fabriker och manufakturer finnas icke.
       Handtverks-mästare finnas 31, som sysselsätta 17 ge-
säller och lärlingar; härutom äro 4 timmermän, 2 åkare
och 10 andra arbetskarlar antagna.
       Af näringsställen finnas ett värdshus eller källare och
tvenne krogar.
       Sistnämnda år underhöllos 38 hästar och 210 kor.

              Stadens inkomster utgjordes af:

                          Till Kronan

       Borgmästare hafva härstädes varit: Johan Jacob Roth,
Anders Georgi Bochmüller, Wilhelm Ross, Johan Isaac
Fahlander, Joseph Klowenisch, Samuel Brinck fr. 1727—
1753, Johan Brinck 1753—1782, Jean Christ. Gadd 1782
—1795, Carl Jacob Stenman 1796—1819, Fredr. Calam-
nius 1819—1836, J Hæggström 1837.”