Luciatraditionen i Nykarleby
Ines Östman.
Detalj ur skolfoto från klass 3 1948. |
Luciafirandet i Nykarleby, som dittills varit ett inslag vid skolfester,
fick år 1950 en mera officiell form, när Ines Östman, då
elev i samskolans femte klass, utsågs att bli den första lucian vid
ett evenemang, som av idrottsföreningen NIK hade arrangerats på torget
i Nykarleby. I kortege genom den av få gatlampor upplysta staden, anlände
lucian i släde. Först i tåget gick polis Väinö Hauta-aho
med sin imponerade gestalt, följd av förridarna Börje Söderlund
och Hilding Wiklund, den senare på en haltande häst. I dragonuniform
red sedan Fjalar Zittra och polis Torsten Snellman med dinglande värjor.
Sedan följde luciasläden, eskorterad av lyktgubbar och fackelbärare
i mängd. Ett imponerande skådespel i ett på glans och ståt
fattigt Nykarleby.
Tyvärr var det på ett i mörker liggande
torg endast luciakronans ljus och Lucias upplysta hår som syntes för
publiken, något som skulle återkomma i decennier.
Manskören uppträdde, stjärngossarna skramlade med sina träsablar och Judas
med pungen, Lennart Blomström, biträdd av assistenter, hade kunnat göra
betydligt bättre affärer om de kunnat se sina offer i ögonen, när
de skrek "Här är Judas med pungen men pungen är tooom".
NIK med Eliel Eng och Bjarne Lundqvist kunde i alla fall
känna sig nöjda med arrangemanget i övrigt och den enda teaterkikaren
bland publiken riktades ständigt av Märta Nessler mot den "ståtliga
unge mannen på häst", Hilding Wiklund.
Efteråt
följde luciabal på Karleborg, programinslag
av Josef Herler, en sångkvartett förhöjde stämningen och
en då ung borgmästare, Holger Stenbäck, kunde efter att ha överräckt
minnessmycket till Lucia, öppna luciabalen med henne på det slitna
balgolvet.
Polis Hauta-aho kunde avsluta sitt uppdrag och härolder
och förridare kunde på Wiks hotell,
inbjudna av föreståndarinnan Margaretha Schauman, med kaffe och något
värmande innanför västen, kanske ana att en luciatradition i Nykarleby
hade fått sin början.
Med andra agerande lever traditionen
kvar ännu i dag. |