Karleborg

Före storstrejken — ”nästan revolutionen” 1905, bildades också i Nykarleby en arbetarförening — devisen ”Proletärer i alla länder, förenen Eder!”. Föreningen köpte in en liten gård i hörnet Topeliusgatan-Karleborgsgatan och kallade den ”Talon”. I norra ändan tillbyggdes en festsal. Nykarleby aktiebank med dir. Lönneström finansierade det hela, men efter Lönneströms självmord och bankens konkurs och en del andra svårigheter, var föreningen tvungen att på auktion sälja stället. Två jeppobor lär ha ropat in den men sålt den snart igen åt Normalskolans vaktmästare Henrik Österlund. När Nykarleby skyddskår fick behov av lokal för sin verksamhet köpte de den i sin tur 1934. Stället började kallas ”skyddskårsgården” tillika med Karleborg. Talon-benämningen levde kvar i någon mån.

Kåren uppförde nu en tvåvåningsflygel i södra ändan med hall, kök och serveringsrum. I övre våningen inreddes två kanslirum och vaktmästarbostad. Man installerade värmeledning och renoverade festsalen grundligt. Efter skyddskårens upplösning 1944 överläts huset till staden som hyrde ut den för föreningsfester och privata tillställningar som bröllop etc.



Skyddskårister 1942 framför Karleborg.
Skyddskårister 1942 framför Karleborg. Förstoring.
Foto: Holger Haglund, Helena Haglund tillhandahöll.


Enligt en kutym som uppstått inom vapenstilleståndsklausuler, kunde Nykarleby arbetarförening inom DFFF (Demokratiska förbundet för Finlands folk; kommunisterna) 1948 genom statsrådsbeslut bli ägare till gården. Under drygt tio års tid var gården den enda lokalen i staden för allmänna nöjestillställningar, danser men också barnfester och scoutfester. NIK var en återkommande dansarrangör men även grannstadens DROTT arrangerade dans här.

[Lars Markkula skrev om dans på facebook i juni 2019:

Arbetarrörelsen och DFFF hade i början på sextiotalet dans på torsdagar för att få in lite stålar till rörelsen. Det fanns ett överskott av män på grund av att seminariet var endast manligt på den tiden. För att få mera flickor började man bjuda på gratis buss åt flickor från Jakobstad, vilket var ett lyckat drag. Torsdagsdanserna blev så populär att dåvarande direktorn på seminariet Hans von Schantz förbjöd lärareleverna att besöka ”Kommunisttillställningen”. Detta medförde att det tog slut på dom danserna. Men idrottsföreningen hade några tillställningar så som Luciabalen och även dans, icke att förglömma idrottstillställningarna. Det var synd att det gick som det gick med ”Talon”. Jag kände många av eldsjälarna som försökte på många viss rädda huset. men förgäves.
(Inf. 2019-06-02.)]

Lokalen förföll och när MT-tehdas Elof Lindblom behövde utrymmen för sin fabrikation kunde han förvärva den. Då hade redan den nya Idrottsgården blivit stadens nöjeslokal.

Gården brann den 8 april 1970. Stig Hglund kollade upp datumet med Jakobstads Tidning.



Karleborg efter branden. Per Villmans Pikku-Jussi till höger.
Skrivet på baksidan: 8 april 1970. Karleborg brinner. Kortet togs förrän brandkåren kom till platsen. Förstoring.
Foto: Troligen Erik Fagerholm, Elof Broman tillhandahöll.
(Inf. 2013-09-08.)


Karleborg brinner den 8 april 1970.
Karleborg brinner den 8 april 1970.
Foto: Kurt Solvin, Lars Pensar tillhandahöll.


Karleborg efter branden. Per Villmans Pikku-Jussi till höger.
Karleborg efter branden. Per-Erik Willmans Pikku-Jussi till höger. Från sydost.
Foto: Erik Fagerholm, Stig Haglund tillhandahöll.


Lindblom uppförde istället en tvåvåningsbyggnad på platsen. Efter en tid säljs den åt staden som inrättade brandstation men även ett litet utrymme för NY-TV, Nykarleby lokal-TV. Efter att den nya brandstationen byggts vid Munsalavägen har staden hyrt ut ”Karleborg” (om man nu skall kalla det för det) till några privata företagare.


Lars Pensar
, februari 2003, med några tillägg av mig.


*     *     *

Nkby-småindustri totalförstördes

(Öb) Förra föreningshuset Karleborg i Nykarleby förstördes helt vid en eldsvåda på onsdagsmorgonen. Huset användes på senare tid av en Jakobstadsföretagare som drev en småindustri i detta.

När arbetarna kom till platsen vid 7-tiden på morgonen stod en del av huset redan i ljusan låga, och brandkåren kunde sedan inte hindra att huset totalförstördes. Karleborg var uppfört av trä i två våningar, och man kunde inte ännu på onsdagskvällen fastslå hur stora värden som gick till spillo vid eldsvådan.


Österbottningen den 9 april 1970.
Dage Byggmästars publicerade på facebook.
(Inf. 2016-02-22.)

*     *     *


”Jag kommer aldrig att glömma när jag på väg till barnträdgården såg hela den brinnande södra fasaden av stock rasa till marken”, hade jag skrivit. Men minnet tycks ha svikit eftersom fasaden fanns kvar.



Läs mer:
Arbetarföreningen av Erik Birck. 1988
Biografavslag. 1905
Ritning till tillbyggnad. 1911
Ritning till uthus. 1911
Om finska skolan i Suomen pienin kaupunki.
Strejken 1928—29 av Paavo Hauta-aho.
Hus med historia – Skyddskårsgården i Österbottniska Posten 1935.
Skyddskårskorrespondens. 1935 och 1936.
Lottornas automat i Österbottniska Posten 1940.
Krigsmånaderna i Nykarleby. Staden och dess närmaste landsbygds insatser II av Rolf Herler. 1940
Minnestavlor över stupade 1918 och 1939–40 avtäcktes i K. 1941.
Karleborg i nya händer Österbottniska Posten 1948.
Vandaler i Farten i Källbacken ur Österbottniska Posten. 1948
Lottor framför gården. 1940-talet
En skymt av byggnaden i augusti 1963.
Lindblom satsar på släpvagn av Håkan Anttila. 1970
Karleborg brinner. 1970
Souveniraskkopp.
Grannhuset.
Två byggnader från 1935 i Nykarleby av Lars Pensar.
... mitt i skocken av snaggade pojkspolingar ... av Anita Wikman.
Ett bröllop på Karleborg av Anita Wikman.
Själaspegeln av Leo Ågren utspelade sig kanske på Karleborg.
Lokalen var uppkallad efter gatan som den låg vid och som i sin tur hade fått sitt namn av grevskapet Karleborg.
Fler bränder.
Folkets hus i Uppslagsverket Finland.

Olika tillställningar:
Ungdomsföreningsmöten, 1917.
Sonja Loofts vinterturné., 1928
Självständighetsdagen, 1936.
Lottornas påskautomat, 1940.
Barnfest, 1941.
Barnfest och kaffekonsert, 1944.
Hemförlovningsfest. 1944
Kaffeauktion, 1945.
Fadderortskommitténs auktion på godsaker, 1945.
Vattenledningsfrågan, 1948.
Långfredagsdans, 1950
Istävlingssoaré, 1950.
Luciafest, 1950.
När Rock and Roll kom till Nykarleby!
Karusellafton, 1957.
Nykarleby handelslags vårstämma, 1957.
Karleborg som skidtävlingscentrum av Folke Holmström.
Soldatgossar vid Karleborg.
Yrkesblisterna Valborgsmässohippa.
Några ord av Börje Wilkman.
(Rev. 2019-11-24 .)