Prolog

Nättingan var till en del fångade vid kraftverksdammen. Karl-Erik använder ”lippo”, för det har ju en viss charm att sitta en kväll och ”lippa”.
    Jag använder små kräftkassar med ingång från båda ändar och jag lägger dem vid strandkanten några meter från turbinväggen. En bra natt kan man få upp till 50 stycken i en kasse. Men det varierar stort.
     Men de flesta av dem vi tillredde med Åke hade Rolf Boman fiskat.
     Kunskapen om nättingsfiske har jag fört vidare till mina yngsta barn. Theo är 6 år men kan tvätta och rensa nättingar, men kniven ska vara rakbladsvass.
     Åke har praktiserat fiskande vi Ragnörn, men det är ganska krävande där för forsen är som bekant inte som förr.
     Kl. 23.03 är det 5 grader varmt, stjärnklart och lätt vind.

Karl-Gustav Blom
14/11 2012

 


Nättingtillredning


Sedan medeltiden, ja långt förrän Nykarleby grundlagts, har nättingar fångats i älven. Med början i augusti till närmare jul söker sig nättingar upp i älven. Efter Ragnöforsens upprensning, den traditionellt bästa fångstplatsen, har nättingtillgången inte varit den bästa, fastän nedgången redan fortgått i över hundra år.



På stranden strax till höger om den högra bropelaren ligger en nättingmjärde. Foto från 1903. Förstoring. (Inf. 2018-09-18.)


2012, den 21 oktober sammankom ett gäng ”nättingpytare” vid Källbackgatan 3, för att tillreda cirka tjugo tjog nättingar som fångats i älven den senaste veckan.


På morgonen hade nättingarna satts i två såar med kalk och 1 timme senare har ...


Förstoring.

... omrörningen påbörjats då vatten redan tillsatts i två omgångar, men ännu skummar det tjockt med kalkskum i såarna, när Karl-Gustav Blom med kraftfulla drag rör om med skaftborsten.
[Förstoring: klicka på bilderna!]

 

Åke Björklund, i bakgrunden förbereder upphinkning av mera vatten ur brunnen.
 

Nu har Karl-Erik Blom ryckt in vid den andra sån, som han tömmer på nättingar och sätter i sumpen för avrinning av kalk och slem som lossnat från nättingarna, för att sen fylla på nytt vatten i sån dit nättingarna på nytt placeras.
 

Karl-Gustav fortsätter röra om bland nättingarna.
 

Nu tar Åke över, för det tar på krafterna att röra om.
 

Karl-Erik kämpar vidare.
 

Och Åke tömmer i sin tur i sumpen för en ny sköljningsomgång.
 

”Klottigt” så det räcker.
 

Och det tar tid.
 

Nättingarna i sumpen sköljs av.
 

Mindre och mindre kalkskum för varje gång. Inget av nättingens slem får bli kvar för då fördärvas smaken!
 

Det närmar sig, Åke hämtar mera vatten än en gång.
 

Kanske nästsista omgången?
 

Nu känns nättingarna så sträva i skinnet som de ska när allt slem avlägsnats med kalken.
 

Här ligger en vitmagad nätting och visar tänderna efter att blivit färdigsköljd.
 

Rensningen tar vid, nu skärs nättingen upp en bit vid analen och ett annat snitt framtill efter gälarna, där levern vänds ut med knivspetsen. Sen dras den trådsmala tarmen ut.
 

Trådsmal är tarmen för efter en månad utan mat är tarmen tom. Tarmen avsätts mot tidningspappret på golvet.
 

Knappt synliga är några tarmtrådar på pappret mellan Karl-Eriks tåspetsar.
 

Äntligen – de rensade nättingarna, lite blodiga och med levern utstickande, skall sköljas än en gång.
 

Innan det är dags för stekning/halstring, kontrollerar Åke glödbädden i den gamla bakugnen från 1925. Halstren bränns rena förrän första satsen nättingar radas på.
 

Cirka ett tjog nättingar, radade turvis med huvud och stjärtända, klara att skjutas in i ugnen, som eldats i 3 timmar med långved av björk.
 

Andra halstret redo.
 

Åke avvaktar rätt tidpunkt.
 

Karl-Erik plockar upp en ny sats ur sån.
 

De två första satserna ligger på smörpapper på bordet, klara att provsmakas.
 

Pianissimo.
 

Nu kan Karl-Erik rada på den nya satsen.
 

Jämna, fina exemplar.
 

Karl-Erik kan pusta ett ögonblick.
 

Mängden växer.
 

Den första provsmakningen börjar.
 

Jan Sundqvist, själv med ett förflutet som nättingpytare, filmar för NY-TV medan nostalgin griper honom.
 

Karl-Erik provbryter – nättingen brister som en knackkorv – precis som den ska – perfekt!
 

Provsmakar – utmärkt!
 

Ytterligare en provbrytning.
 

Och en provsmakning igen.
 

Mums!
 

Nu är det Karl-Gustavs tur.
 

I avmätt tempo.
 

Yes!
 

Yes – perfekt!
 

Över 5 timmar har proceduren tagit att få nättingarna tillredda. Varma nättingar är delikata. Många föredrar dem inlagda i lag, som tillretts enligt olika, delvis hemliga recept och även individuella.

För Nykarlebybon har nättingen utgjort en eftertraktad delikatess men även en inkomstkälla. Den har sålts till Helsingfors och andra orter. Den har medförts, både som vägkost och som gåva. Topelius utbrister i sina anteckningar: ”ack, om jag hade här en kagge nättingar”.

Den generation, som kunde tillverka äkta ”språtakassar” har gått hädan, de några som än i dag fångar nättingar i Nykarleby älv och tillreder dem, faller småningom från ålderspyramiden.

De gamla fångstjåporna är inte längre, men ännu kommer endel nättingar upp i älven för att leka på hösten. Kanske det trots allt finns en möjlighet, att engång denna form av fångstkultur skall få en renässans, den kultur som funnits här i många hundra år.


Lars Pensar, oktober 2012. Lyckad dokumentation; av 42 bilder var det endast två som inte kom med!




Epilog

Hej!

Nättingarna sjunger på sista versen, snart är burken tom och nya lär inte komma mer i år. Det har varit en dålig nättinghöst med alldeles för lite vatten i ån p.g.a. avsaknad av regn. I Ragnörn endast en mikroskopisk rännil.


(Inf. 2013-10-27.)


Läs mer:
Innehållsförteckning till kapitlet Nejonögon.
Herrarna figurerar även i andra sammanhang:
- Karl-Erik
- Karl-Gustav
- Åke.
Smakprov av ”skörden” 2015.
(Inf. 2012-10-24, rev. 2018-09-18 .)