Avskrift av avskrift.
Nykarleby stads
Privilegie-Bok.
Upprättad
År 1757. |
|
I denna kolumn finns privilegierna lite mer i klartext beskrivna av Paul Werner Lybeck i Blad ur Nykarleby stads historia. |
|
Wij Gustaf Adolph medh Gudz nådeh, Swärges Göthes och Wändes Konungh, storfursteh till Finlandh, Hertigh vthi Estlandh och Careelen, Herre vthöfuer Ingermannelandh. Giöre wetterligitt, att efter dedh een godh deell af wåre trogne vndersåther som ythi Nykarleby Sochn boendes ähre hafue igenom deres vthskicadhe vthi Vnderdånigheett latedh oss förnimme, huruleedes dhe efter wår nådige willie och gifne förslagh sigh hafue föresatt, att dhe wille boflytte till Lapo Kyrcke, och där een Stadh begynne, att byggie, den dhe af oss medh Stadz privilegier kunde benådde och försörgde blifue: Så hafue wij oss sådantt deres wpsåått, nådeligen icke allenast latedtt behaga; Vthan och på ded att och någre ifrå andre Ortter, måtte warde benägne sigh där att nedsättia och boandes blifua, så att där framdeeles een Stadh afblifua kunnde. Därför hafue wij däm i förstonne, medh efterskrifne privilegier och frijheeter benådedh. |
|
|
| |
|
|
|
| 1. |
Först gifue wij allem dem som sigh på förbe:te ställe wele nedersättia och boande blifua, machtt och tilståndh, att dhe effter Borgmästare och Rådmän wällja, så och andre ämbeter efter tarfwen tilsättia, Såsom och vthi alle förefallande saker efter Stadz Lag ransaka, dömma exsequera; Handell och wandell sin emellem, och medh andre Städer drijfua, doch altijdh wår handels Ordinantie oförkräncktt. |
|
De som sig i Nykarleby nedsätta, tillförsäkras
rätt att stadslag njuta, borgmästare och råd att välja
och övriga ämbeten tillsätta samt handel drifva. |
| |
|
|
|
| 2. |
Därnäst efter dhe framdeeles, såsom vthi andre Städher brukeligit är, deres fältte domar, Contracter, Fulmachter, pass och andre Cerificatier, der så behöfues, måste medh Stadsens insign bekreftes: Därföre gifue wij dem till Stadzmercke vthi deres Stadz signete att bruke Een brinnandhe Tiära tunna, medth tre elds flammår vthur dän öfre botnen och på bådhe Sijdhor, efter som sjelfwe afrijtningen vthwijser, der med wij och wele att Staden efter dänne dhagh Nykarleby skall nämbdhas och kalladh bliffua.
[L. S. trodde jag betydde lacksigill, men Erik Norberg
visste att det betyder Loco sigilli, ”i sigillets plats”.]
|
|
Stadens namn fastställes jämte dess vapen: »en
brinnande tjärutunna med tre eldsflammor uthur den öfre
bottnen och på bådhe sijdhor». |
|
|
|
|
| 3. |
Wij hafue och nådigest efterlatedh Stadhen till vtrymme och Mulebeete heele Lapå by, medh alle des omliggiande ägår i Aker Engh och Mulebeeteete, Fiskewattn, medh samt twå Hålmar, som utan för åmunen liggie, som ähr Frösön och Torsön medh fiske och all anne[?] där till lijdande lägenheett, däraf de oss, när deres frijheetts åhr vthe ärhe och vtgöre Hundra fyreti och Siw Rijckzdaler så och af Fiskedh med Holmarna wår tillbörlige rättigheett och Tijendh; Och efter för:te Byijar och Holmer Sielfue ägor och Arfweiordh är, som där nu opå boo och byggie, därföre wele wij ägandom förbe:te byijar och Holmer afhandle och nöijachteligen betale latte, på deth deh sedanh ewärdeligen vnder Staden oklandrade blifue måge. Och skole fördenskull förbe:te lägenheter, icke som mångenstädes härtill I Rijkett skett är, till någre personers privat nytta anwände och häfdade blifwa, vthan till Stadzenns gemeene bästa och förkofringh i så måtto, att dhe som willja nyttija Stadzens uvtjmarck och ägor, medh Fäbeete wedehygge, Fiskerij och Åkerbruuk. Åhrligen gifwe för deras fää och boskap eenwisst lego i peninger, så och accordera medh Staden. om eett wist att gifwa af all annor bruuk, efter som dhe nyttige ware kune så att altt dedh, af sådantt göres, kommer menige Stadhen till gagn och godo.
|
|
Till utrymme och muhlbete [betesmarker] tilldelas staden
hela Leppo by med alla dess ägor och fiskevatten jämte holmarna
Frösö och Torsö. Och emedan holmarna äro arfvegods,
inlösas de, för att evärdligen förblifva under
staden, och skall denna efter frihetsårens slut för dem
årligen betala 147 riksdaler. Slutligen påpekas att stadens
ägor böra begagnas till det allmännas bästa och ej till den enskildes fördel fördel,
och böra innehafvarna för dem betala årligt arrende.
[Vår donationsjordsfråga av Woldemar Backman.] |
| |
|
|
|
| 4. |
Skåle de hafue machtt lijka som andre Köp stadzmän har vthi Rijckett att handla och wandla, medh så förord att dhe sigh wår handlingz Ordinantia lijkmätigtt förhålla, doch måge dhe särdeeles på Åbo och Stockholm handla och sägla.
|
|
Påpekas att Nykarleby bör bedrifva handel särskildt
på Åbo och Stockholm. |
| |
|
|
|
| 5. |
Så skall och Almogen vthi efterskrifne Sochner, som ähre Pedersöre, Woro och Lapå Sochner ware förplichtade, fhöra deres Wharur in i Stadhen, och dem där medh borgerskapedh föryttre, och ingelundhe tilstedtt warde, att borgare af andre Städer måge medh dem där vthi Sochnerne Handle, Vndantagandes dhe Almenne Marknadzplatter, i samme Sochnar vprättes kunne, där måge dhe /: så länge Marcknaderna wharar och opåstår :/ medh dem skäligenn köpslaga och sedhan huadh dhe icke föryttra fhöra medh sigh där ifrånn. Ändoch däm icke här medh skall ware förbudedh andre Städher att besökie. Eij skall heller någonn bondhe å landedh boendes hafua låf att bruuka Seglation här till skeett ähr, vthan han skall sigh medh sitt godz till nästa Stadh begifwe och där föryttredh. Såsom icke heller Wintterliggiarom, som hijtt till Swerige öfuerdraga, skall efter lathett ware, att dedan medh sigh hijtt öfuerfhöra Köpmanna wharur, vpå huilke fall och händelser dhe sigh efter handels Ordinantien skåle förhålle och rätte.
|
|
Allmogen i Lappo, Vörå och Pedersöre socknar
ålägges att främst handla i Nykarleby. Borgare från
andra städer må endast vid marknader besöka dessa
socknar, ty denna rättighet för öfrigt vare Nykarleby
förbehållen. |
| |
|
|
|
| 6. |
Wij gifue och Stadenn dän rättigheett obehindradh att niutha och behålla som wij Vlo och Waasa Städer, vthi dedh mötedh i Helsingefors skedde Anno 1616 medbenådedh hafue, angående Förlhäningz Fougdernes otilbörlighett, i dedh dhe Köpmanna Wharur i deres husbönders förlhäninger af almogen twinga, icke lattandes sigh benöija dhe parttzeler, bonden whan ähr att vthgöre, vthan vpköpa ändå sedhan, huadh bonden hafuer att aflatta, afstyrliandes honom ifrån borgarens handell, der medhe bådhe handelen förswages, och wår tillbörlige Tull försnilles. Derföre skall Stadenn niutha samma wårt vthgångne Mandat tilgodo: och tilse huem dhe der medh beslå och öfuertyga kunne och efter Ordinantien medh dem producera.
|
|
Nykarleby erhåller samma rättigheter gentemot
förläningsfogdarnas landtköp som Åbo och Vasa
erhållit vid mötet i Helsingfors år 1616. |
| |
|
|
|
| 7. |
Så hafue wij och nådiges vnndtt och efter latedh, att vthaff Saakörerne, som vthi Stadehenn faller skall Stadhen hafue halfwa parten till Kyrckions, Skolars och andre Stadzens Almenne bygningers befordran och vppehälle.
|
|
Halfparten af sakören [böter] inom staden erhåller
Nykarleby till kyrkans, skolans och andra allmänna byggnaders
uppförande.
|
| |
|
|
|
| 8. |
Efterlathe wij och dem, som där boo wele att niutha Tålff Åhrs frijheeter, för alle Stadzens tunga och besvär, såsom eliest på altt ded som vthi föregångne puncter för mähles. |
|
Staden erhåller 12 års frihet från allt
slags tunga och besvär [skatter]. |
| |
|
|
|
| 9. |
Wij efterlathe Stadenn och till des bygningh och förbättringh dän Tijonde peningh, af altt dedh Arf i Stadhen faller, och där vthur skall ärfwas. Så att huar någonn vthan Stadz bodde dän något Arff antingen löst eller fast i Stadhen tilfölle, och han icke sielf wille boo i Stadhenn vthan på Landett, och fhöra lössörenn af Stadenn, han skall bådhe af löst och fast gifwa som förbe:tt står till Stadhen huar Tijonde peningh, och ändå icke hafua machtt att sällia någon annan vthom Stadenn boendes, annten Hws, Jordh eller Tomptt, som han i Stadhenn ärfft hafuer, Vthann Stadhenn löse och behålle dedh efter mättzmanna ordom. |
|
Till staden byggnad skänkes tiondelen af allt arf,
som i staden faller. |
| |
|
|
|
| 10. |
Skall vthi förbe:de Stadh ingen Prästman, Fougde, Ryttare eller Knechtt, hafua machtt att köpa någon gårdh, Tomptt eller Jordh eller af dedh till Staden ligger, vthan dedh skall allena borgarna emellom köpas och sällias, medh mindre dhe sigh där nedsättia, och borgare rätt winna wele. Så skall och icke heller ware efterlatedh någonn borgare att hafua fleere Tomptar, ähn där han opå boo, medh mindre ähn han barn hafuer, som borgare i Stadhenn bliffua wele. Ähr dedh och så, att någon dör och ingen af ätten ähr, som tompten will bygia och besittia, dhå skall dänn vpbiudas Stadhen, och löse så sedhan efter mättzmanna ordom hwem som will och i Stadhenn burskap wunnett hafuer. Will då eij heller Stadhen lösa, eij heller Arfwinger byggia, då ähre wij och Stadhenn Arfwinger, och de peninger därföre gifwes, lydhe half partten oss till och dän andre halfpartten Stadhenn. |
|
Präst, fogde, ryttare eller knekt må ej köpa
gård eller tomt inom staden eller dess underlydande jord, om
de ej vilja nedsätta sig i staden och där vinna burskap.
En borgare må ej besitta flera tomter än den han bebor,
ifall han ej har barn, som vilja bli borgare i staden. |
| |
|
|
|
| 11. |
Hafue wij och nådigeste vunndt och efterlathet Stadhenn och des Inbyggiere, att dhe här efter skole ware frije för Almänne Skiudzfärder och omlägningzgästninger, doch medh den beskeed att dhe efter Lagh, tilsättia wisse Gästgifware och Tafwern [---] huilke skole ware förplichtade att hysa och härbärgera dhe wägfharande, försöria dem medh Ööll och maatt, såsom och förskaffa dem Skiudzhästar, wagnar och Bhåtar, och all annan fodenskap, som dänn vägfarande kann behöfua doch för peninger och skäligh betalningh. |
|
Staden vare befriad från alla skjutsfärders och gästningar, men hålle i stället visse gästgifvare och kosthållare. |
| |
|
|
|
| 12. |
Efter åfta skee pläger, att månge sättia sigh nedh i Städernne och göra deeres borgare Eeder, bruuka och deeres handell och wandell, emedan frijheeten räcker, och när dän vthe ähr, draga dhe sedann af igen, Derföre då skall huar och een som borgare warda will, först för ähn han till borgare antagz, eller någonn borgare Eedg gör, vthlåfwat att wele bliffua där boendes, i alle sine Lijfzdagar: Huar han deh icke göre, vthan tilbiuder sigh, medhan han där handell och wandell efter frijheetens förlop drijfwa will, borgare rätt göra och hålla, då skall honom dedh inthett ware förbudedh, allenest att han sedhan frijheeten vthe ähr, ändå efter lagh Sex åhr sitter qwar för ähn han sin borgare Eedh vpsäger. Och när han sedanh will, sin borgare Eedh vpseija då skall han först hembiuda Stadhen, eller någon besetten borgare och ingenn annen hus och grundh. Hwar ingen wore som sådant köpa wille, då skall Stadhenn efter Mätzmanna ordom deh till sigh lösa, och tridingen af hans lösöre i hws och gömo hans skall ware förfallenn vnder Stadhen. Om nu innan Stadsens Råå eij finnes någon lösöre, vthan han hafuer dem hembligenn, vthur Stadhen vndanstunget och vthfördt, haffue då förgiordtt vnder Stadhen, hus och grundh, vthan någon wärderingh, och hafue hwarken han eller hans Arfwinger någonsin machtt dedh att qwälia. |
|
För att förekomma bortflyttning, stadgas, att
hvar och en, som vill vinna burskap, måste förbinda sig
att stanna 6 år efter frihetstidens utgång. Och flyttar
någon då, skall staden erhålla tredjedelen af hans
lösören, och fastigheterna, måste hembjudas staden
till inlösen.
|
| |
|
|
|
| 13. |
Efter och dänn platz där Stadhenn skall funderas ähr när belägenn in till Sochne Kyrckian, Derföre tilstå wij dem, att dhe samma Kyrckia samptt medh bönderne, så här efter som här till nyttie och bruuke, doch så att dhe samptt medh Sochnen, hielpe till att hålle Kyrckiones bygningh wedh machtt och Kyrkeheerden försörie.
|
|
Staden äger rätt att bruka kyrkan tillsammans
med socknen, men måste med en tredjedel deltaga i underhållet.
|
| |
|
|
|
| 14. |
Så wele wij och här medh hafua efterlatedh demm, att dhe medh lijka frijheett och wilkor, måge bruuka sin fordeell och nytte, vthi alle Marcknader vthi Österbottn, lijka som dhe andre Städher, som på förbe:te Marcknader priviligierade ähre. |
|
Staden tillförsäkras rätt att i likhet
med andra städer få besöka marknader i Österbotten.
|
| |
|
|
|
| 15. |
Effter wij och wele, att ingen Embetzman, närmare ähn på fyra mijll när, stadhen, sitt ämbete skall idka och drijfwa, derföre wele wij, att alle sådane sigh i Stadhen skole nedsättia och borgare bliffua. Befinnes någon som här emott gör, skall Stadhenn mechtigh wara, honom medh wår Befalningzmans tilhielp fängzla latta, och huadh dhe för arbeethe hoos honom kunne finna, såsom förbruutrdh antaga, och än där till bötha lattha. |
|
Ingen ämbetsman må utöfva sitt ämbete
inom 4 mils omkrets från staden vid äfventyr att blifva
fängslad och bötfälld.
|
| |
|
|
|
| 16. |
Till dedh sidste, så wele wij och medh desse Konungzlige privilegier tage och anamme förbe:te Nykarleby Stadz Inbyggere alle, medh hustru och barnn godz och ägodeelar, rörligitt och orörligitt, innan Stadz och vthan, vthi wårt konungzlige hägn, fridh och förswar, för alles öfuerwåldh och orätt, säärdeeles till Lagh och Rätte Alle föreskrifne privilegier och frijheeter, wele wij oss nu och altijdh förbehålledh hafue, efter som tijderna, wårt wälbehagh och förbe:te wåre vndersåters tarfuer och lägenheeter kunne behöfue och medgifue, till att förandra, förbättra eller förminska. Förbuudhe fördenskuldh alle vthi huadh ståndh dhe hälst ähre, och för wåre skuld wele och skole göre och latthe, att tilfoga förbe:te wår Stadz Inbyggere här emott hinder eller förfångh i någon måtte, wedh wår nådhe och tilbörligitt straff tilgörandes. I synnerheet befale wij wår Stadtthållare och Befalningzmän där sammestädes, att dhe hålle huadh där öfwer, att desse wåre privilegier af ingen öfwerträdes. Gifuedh på wårtt Konungzlige Slott Stockholm dänn 7 Septembris 1620
Gustavus Adolphus
Wij Gustaf Adolph medh Gudz nåde, Sweriges Göthes och Wändes Konung, Storfurste till Finlandh, Hertig Vthi Estlandh och Carelen, Herre Vthöfuer Ingermannelandh, Göre witterligitt, Att wij af gunst och nåde, så och vpå wijdhere Privilegiers confirmation nådeligen hafue Vndt wåre Vndersåther som sigh i Nykarleby nedsättia wele, at de för allt det godz de medh handlandes warde, Vthi Säll och inköp på Tw åhrs Tijdh skole aldeles befrijade ware. Förbiude för den skull wåre Tullnärer och alle andre som öfwer wår Handlingz ordinantzia handh hålle skola, at göre dem här emot hinder eller förfångh i någre måtto. Datum Stockholm den 7 Septembris Åhr 1620.
Gustavus Adolphus.
Avskriftens riktighet bestyrker, Helsingfors, av Finlands stadsarkiv, den 22 februari 1928.
Ragnar Rosén.
t.f. Arkivarie |
|
Konungen förbehåller sig rätt att efter
sitt välbehag och efter tid och omständigheter ändra
dessa privilegier.
|