Målarminnen från Kuddnäs


Kuddnäs har varit på tapeten ett tag, så jag tänkte bidra med något. 

I ungdomen då jag jobbade med målarmästare Birger Ringvall var vi en höst och renoverade vid Kuddnäs. Hans far ”Hannes” var också med. Han målade mest fönster, för då kunde han sitta och arbeta. Att Hannes var en sträng lärare fick jag känna av då jag började i firman. Vi jobbade då på folkhögskolan och jag blev satt att måla slöjdsalens golv. Det var inte lätt att hålla penseln som en målare ska, alltså som en penna mellan pek- och långfinger med tummen som stöd. Ganska fort nöttes skinnet bort på långfingret där ”målarvalken” så småningom kommer. Hannes kom ibland och kollade hur det gick. Han hade tungt att andas så han hördes gott. Men en gång hörde jag inte att han kom när jag höll penseln med hela handen, eftersom skinnet på ”lången” var uppnött. Han påpekade rätt strängt att om jag tänkt på att bli målare, skulle jag åtminstone hålla penseln rätt: ”Tåll fast in fingri me tiiningspapri men hald pensiln som en målar å it som ti mjölk en koddo!”.

Tillbaka till Kuddnäs. Vi gick nu igenom alla rum, det blev en hel del. Jag minns att Birger spände papp i ett av dem. Det var han skicklig på. Det är nog inga av dagens målare som behärskar den konsten numera. Som en god lärare lät han mej pröva på ”skvättmålning”, vet inte om den väggen fortfarande är som den blev. Man borde kanske besöka stället, har inte varit dit en enda gång sedan dess.  Lusthuset har jag också målat utvändigt en gång, men det olyckades lite. Det allmänna skämtet då Birger och jag arbetade ihop var ”hande bihöver itt na stega”. Birger var mera kort och satt, så det skämtet var ju givet. Välan, man blir aldrig så lång att man inte behöver stege eller så kort att man inte behöver böja sej. Stegen som jag var nödd att använda slant på berget som lusthuset är byggt på. Inga brutna ben, men en hel del färg skvätte ut. Undrar om det fortfarande syns?

Som sagt, ett återbesök efter c:a 50 år, kanske med Bosse K som guide? 



Kuddnäs i augusti 2010. Förstoring.
Foto: Leif Söderlund.


Leif Söderlund berättade och tillhandahöll tillhandahöll.


*        *       *

Birger var med mammas kusin och barnbarn till Lina Ringvall. I samband med att han målade vårt hus yttrade han de inom familjen bevingade orden ”He gaar it ti laga en häxo til en prinsesso” då mamma hade synpunkter på hur han målat vid entrén.


Läs mer:
Kuddnäs i kapitlet Fakta.
(Inf. 2014-01-02, rev. 2014-01-02 .)