Einar Hedström
60 år.



Österbottniska Postens huvudredaktör, bankdirektör Einar Hedström, fyller om söndag den 28 juli 60 år. Visserligen handhar han icke längre redigeringen av tidningen, men med osvikligt intresse lämnar han dock fortfarande sin tidning ett stöd, som hans rika erfarenhet, kunskapsrikedom och initiativkraft gör så värdefullt.

Det är icke möjligt att i en kort tidningsspalt giva en allsidig och helgjuten bild av en så vaket intresserad och mångsidig person som Einar Hedström. Hans betydelse för hemstaden är alltför välkänd för att här behöva vidlyftigare framhållas. Hans förmåga har tagits i anspråk på de mest skilda områden och ständigt motsvarat förväntningarna. Som kommunalman har han gjort sig väl gällande. Han är för närvarande viceordförande i stadsfullmäktige. I otaliga kommittéer och kulturella sammanslutningar har han fullgjort ett gott arbete. I fosterlandets ödesstunder har han manligt tagit del i kampen för rätt och frihet. Särskilt gjorde han sin betydelsefulla insats i jägarrörelsens och ofärdsårens farofyllda transporter av material och levande kraft över Bottenhavet. Han innehar frihetskrigets minnesmedalj och frihetskorset samt värnplikts- och aktivistmedaljerna.

Einar Hedström är en god österbottning, som står fast rotad i hembygdens mark. Han känner med sin svenskösterbottniska landsdel, och han är väl känd av den. Sedan Svenska Folkpartiets tillkomst har han på olika orter tillhört styrelsen för lokalavdelningarna och gjort en intresserad insats i det svenska såväl politiska som kulturella livet, var han än vistats. I Svenska Finlands första folkting representerade han sin landsända, och vid partidagarna har han flerfaldiga gånger varit representant.

Som tidningsman handhade Einar Hedström några år redaktörskapet vid tidningen Sydösterbotten och senare vid Österbottniska Posten. Allt vad Hedström företar sig, utför han med samvetsgrannhet och grundlighet. Så var även fallet med hans verksamhet som tidningsman. Flykt och saklighet präglade ständigt alstren av hans penna.

Ett särskilt kapitel kunde skrivas om Hedström som folkhögskoleman. När Mellersta Österbottens vandrande folkhögskola 1908 grundades, blev han dess föreståndare och bröt upp odlingsbar mark i många kommuner i svenska Österbotten. Han vann framgång i detta arbete, vilket ledde till att han 1918 kallades till rektor för Vörå folkhögskola. Hedströms kunskapsrikedom och hans ingående kännedom om Österbotten och dess folkkynne gjorde honom lämplig som folkbildare. 1921 övertog han direktörsposten vid Helsingfors Aktiebanks filialkontor i hemstaden Nykarleby.

Einar Hedström är en mångsidig person med flera än en sträng på sitt väsens lyra. Hans musikaliska begåvning och vackra sångröst drev honom tidigt in i sångarkretsar, där han gjorde sig känd som en värdefull kraft, angenäm sångarkamrat och en uppskattad trubadur. Hans intresse för den svenska sången har bl. a. tagit sig uttryck i medverkan vid utgivandet av sångsamlingen »Sjung».

På få orter i vårt land ha historia, episoder och gestalter från gångna tider med sådan pietet och noggrannhet uppbevarats som i Nykarleby. Som vårdare och samlare av hembygdens minnen och traditioner står Einar Hedström i särklass, och man kan utan överdrift säga, att han på detta område utfört ett arbete, som icke lätt förbleknar. Den kulturella betydelse hans gärning i detta avseende har, kan understrykas av det faktum, att han är en av de få kvarlevande personer i Nykarleby, som intimt bevarat kontakten mellan fornt och nytt, mellan en tidigare generation och dagens Nykarleby. I hans barndomshem i Nykarleby rörde sig ofta Gånge Rolf, Mikael Lybeck och Paul Werner Lybeck. Av dessa och i synnerhet av fadern seminariedirektor Gustaf Hedström blev han tidigt invigd i de rika skatter av muntlig tradition, som ett av dessa bildat sällskap samlade. Trots kommunala och kulturella uppgifter har Einar Hedström, sedan intresset en gång väckts, funnit tid att fördjupa sig i, insamla och uppteckna minnen och traditioner från hemstadens gångna dagar och särskilt vårdat den för Nykarleby aktuella och kära Topelius-traditionen, för vilken han haft tillfälle att intressera sig som ortsrepresentant i styrelsen för Stiftelsen Zacharias Topelius barndomshem.

Alldeles särskilt har Hedström ägnat sin kärlek åt hemstadens skärgård och seglarlivet. Ända från barnaår van vid havet har han förvärvat sig en anmärkningsvärd skicklighet som båtförare, och otaliga äro de pokaler och pris han hemfört som rorsman på sina tävlande båtar, vilka ofta byggts enligt hans egna ritningar. Med liv och själ har han gått upp i seglarlivet och utgjort stöttepinnen i Segelsällskapet Ägir i Nykarleby, vars kommodor han varit sedan 27 år tillbaka. För sin förtjänstfulla verksamhet inom sällskapet har han kallats till hederskommodor. Det förtjänar antecknas, att när med dyrtidens inträdande segelsporten hotades av tillbakagång på grund av det höga pris segelyachterna betingade gick Einar Hedström med kraft och energi in för skapandet av den österbottniska småbåtsklassen, och även härigenom lyckades han frammana en renässans i segellivet på Bottenhavet. Trots nu uppnådd hög ålder är den spänstige kommodoren ännu ett föredöme i vitalitet och intresserad livaktighet, när det gäller segelsällskapets intressen och segling överhuvud. Titt och ofta får man se hans segerrika båt »Trollungen» lägga ut från villan på Långörn för att träna upp småpojkarna i seglingens svåra konst.



[Trollungen för fulla segel. Notera den höga pricken! Förstoring.
Elisabet Sund tillhandahöll.
(Inf. 2024-06-11.)]


I skärgårdsvillan på Långörn skola säkert på högtidsdagen samlas en talrik skara vänner och bekanta för att hylla den alltid gästfrie och urbane umgängesvännen, den trofaste och sanne kamraten, den noble och älskvärde personligheten, den goda människan Einar Hedström. Tidningen Österbottniska Posten hembär jubilaren sin vördsamma och tacksamma hyllning på bemärkelsedagen,


Österbottniska Posten, 26.07.1940, nr 30, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Einar Hedströms 60-årsdag i Österbottniska Posten.
Einar Hedström av Lars Pensar.
(Inf. 2024-06-09, rev. 2024-06-12 .)