Red. har med tacksamhet mottagit ett inlägg i diskussionen om nytt namn åt Nykarleby landskommun, av vår frejdade [högt värderade, berömda] svenskösterbottniska historie och hembygdsforskare K.V. Åkerblom i Kvevlax. Hans grundligt motiverade och tungt vägande förslag har följande lydelse.

Kfge [kommunalfullmäktige] i Nykarleby landskommun behandlade den 4 december [1944] åter frågan om ändring av kommunens namn och beslöt »invänta nya förslag och uttalanden i frågan.»

Undert. tager sig då friheten att komma med en erinring. Kunde icke kommunen och församlingen återupptaga det historiska namnet Carleborg? Även detta namn bevarar i förra delen av namnet Nykarleby. Det har varit namn på hela grevskapet, som omfattade Nykarleby, Lappo och Ilmola socknar jämte en del av Vörå socken, men det har samtidigt brukats som namn på Nykarleby socken och stundom även som namn på Nykarleby stad. Här i Nykarleby socken och stad hade grevskapet sin överhet, sitt centrum. Därför benämndes socknen ibland även Carleborg. Säkra exempel på att så varit fallet äro följande:

Den 12 mars 1653 skriver grevskapets t.f. hauptman Lorentz Freese: Lappo och Ilmola socknar gifva mest tjära, i Carleborgs socken gifver (bönderna) ock halfparten persedlar, ty de är mestadels skärbönder» (Sv. Lskpts Förhandl. o. uppsatser 8 s. 38)

År 1653 den 4 och 5 mars hölls häradsvinterting med allmogen i Carleborg, varvid bl.a. »Pålades Sochne men att dee förfärdiga Sochnes Fängsle — — — (Finlands Riksarkiv volym rr 8 Pagina 50)

År 1654 den 23 och 24 februari hölls häradsvinterting med allmogen i Carleborg, varvid allmogen bl.a. besvärade sig »Om Törwedz blekande» (F.R.A. volym 8 pag. 322.)

Det gamla Namnet Ny Carleby begagnades oftast om socknen även under grevskapets tid. Namnet Carleborg var i varje fall i bruk om grevskapet under tiden 1653—1674, kanske även en tid därefter.

Namnet Carleborg var närmast fäst vid residenset. Hösten 1655 ålades Ilmola socknemän att föra timmerstockar »till Carleborgz gårdz opbyggande», tree av varje gård, som några re[?]erade (F.R.A. rr 9:125) Residenset uppfördes efter hauptmannens förslag »vesten elfven gentemot staden litet bättre i norr än midt för torget» (Förh. o. upps. 8, s. 63) Seminariet uppfördes senare på Residenstomten.

Historiskt stöd finnes således för att socknen, d.v.s. kommunen och församlingen, har rätt att åter antaga namnet Karleborg.

Ett namn Södra Karleby skulle närmast minna om Karby, som på 1550 talet hette så. Men den byn ligger nu i Pedersöre socken. (Det var den byn, som på 1600-talet och senare även hade namnet Strömmen.) Det bleve f.ö. svårt att få allmänheten att skriva namnet Södra Karleby rätt. Det bleve Söder Karleby, Söderkarleby, Södra Karleby och Södrakarleby. Man för i Gamla Karleby en hopplös kamp för namnets skrivande i två ord. Södra Karleby bleve dessutom ett onödigt långt namn.

Lämpligare vore det av J. Rundt föreslagna Karlefors. Det skulle i senare delen erinra om Forsby. Men Forsby är ett mycket ungt namn. Redan 1624 har man övergivit byns gamla namn Lapo eller Läpu (1589) och kallade byn Kyrkiebyen, vilket sedan varit det vanliga. Gårdarna öster om älven ha någon gång på 1800 talet [1830-talet enligt R. Olson.] givits namnet Forsby.

Namnet Karleborg skulle för all framtid bli en underrättelse för in och utsocknebor, var grevskapet Carleborg hade sitt centrum. Man har ju icke funnit namn på borg olämpligt. Kyrkoherdebolet här bär namnet Jeansborg. Vid hänvändningen till myndigheterna om namnändringen skulle sockenborna, ifall de stannade vid namnet Karleborg, kunna åberopa historiskt stöd för för sin anhållan. Bleve det allvar härav, så bör man från början i genitiv skriva Karleborgs kommun, socken eller församling, icke Karleborg kommun o.s.v., som stöter språkörat.

I namnfrågan.

Inför en så viktig fråga, som en förändring av en sockens namn otvivelaktigt utgör, är en fortsatt diskussion i ortspressen icke utan betydelse. Som ortsbo ber jag få deltaga i denna diskussion. Då min åsikt i stort sammanfaller med tidigare uttalanden av sign. E.H. och Joel Rundt, kan jag fatta mig kort.

I frågan huruvida en namnförändring över huvud är nödvändig, kan jag naturligtvis ej uttala mig.

"Det är närmast om förslaget om namnet Jutas som sockennamn, jag vill uttala min mening. Som ägare till det nuvarande hemmanet Jutas nämnes omkring mitten av 1500 talet Erich Juthe. Efter honom (eller någon av hans efterkommande) får hemmanet sedan efteråt namn. Det Juut eller som det också skrevs Jut, som i början av 1800 talet ändrades till Jutas. Denna ändelse på as, tillfogad ett personnamn, gör det till ett specifikt hemmansnamn, som vi här och var påträffar i Österbotten. Jag nämner endast Isakas, Petas, Biggas, Bössas, Nissas, Hansas. Liksom man i dagligt tal ofta hör Erikas, Emilias efter husbonden. Det kan ej hjälpas, att det känns motbjudande — liksom också stridande mot tradition — att överföra ett dylikt hemmansnamn på en hel socken. Finnes dessutom tillräckligt skäl att på detta sätt hugfästa minnet av släkten Jute? Jag tror det knappast.

De föreslagna namnen Söderkarleby, Karlefors ha åtminstone den fördelen, att delar av det gamla namnet ingå i detsamma. Kanske komma vidare förslag att se dagen.