En intressant namnfråga.

Nykarleby landskommuns namn.

Förslaget att ändra Nykarleby landskommuns namn till Jutas har — som väntat var — tilldragit sig ett stort intresse. Vi införa här nedan tvenne inlägg i diskussionen, det enda av den bekanta signaturen E. H. och det andra av författaren Joel Rundt, som bekant en son av landskommunen. Det skulle säkert helt säkert intressera våra läsare att få höra flera nya uttalanden.

[Einar Hedströms debattinlägg]

I senaste nummer av denna tidning omnämndes ett förslag, som inom landskommunens fullmäktige väckts om förändring av kommunens namn, och varvid som nytt namn föreslogs Jutas på grund av dess historiska klang.

I detta sammanhang kan det måhända vara av intresse att kasta en kort återblick på tidigare namnförhållanden.

Det bosättningsområde, som med tiden skulle bli Nykarleby sockens kyrkby, bar tidigast namn efter älven Lappo, som för övrigt är ett gammalt å-namn. I skrift förekommer det första gången år 1375 under formen Lappabi i samband med att tre personer därifrån företogo en vallfärd till Vadstena kloster i Sverige för att genom åkallan av den heliga Birgitta söka bot för sjukdom. I folkmålet har av Lappo blivit Lapo, Lapu (varifrån finskans Lapua) eller också Läpo (Lepo), liksom av trana blivit träno. Ännu länge efter det Nykarleby socken bildats bibehölls detta Lapo namn som namn på kyrkbyn. Som Jordeboksform förekommer det ännu år 1665, Lapå by. Formen Läpo by har i mycket sen tid använts i lokalt bruk som benämning på kyrkbyn och fortlever i vår tid i holmnamnet Läppogubben vid åmynningen.

Så bildades år 1607 Nykarleby socken, främst av de södra delarna av Pedersöre socken. Namnet Ny Karleby är enligt gängse uppfattning givet efter socknens grundläggare Karl IX. I kyrkan fanns också före Stora ofreden en tavla med verser av okänd person, där det om kyrkan bl. a. heter: »av samma christlige konungh stark fick hon ock namn och sochnemark. Av Carl den nionde är Nie Carleby.«

Denna uppfattning om namnets härledning är emellertid minst sagt osäker. T. ex. prof. Karsten hävdar med bestämdhet, att namnet alls intet har att göra med Karl IX, utan givits med tanke på den sedan 1300 talet bekanta Karleby (senare Gamlakarleby och nu åter Karleby) socken. För resten fanns det redan på 1500 talet i Pedersöre socken ett Söder Karleby, vars namn påtagligen givits till motsats mot det äldre Karleby i norr. Bland byar, som år 1558 hörde till Pedersöre, uppräknas bl. a. Söder-Karleby, Epuo (Jeppo) och Modensal (Munsala). Ännu år 1810 hörde Söder Karleby ihop med »Kovjoki och Strömmen«, men i vilken grad byn för övrigt omfattade Nykarleby sockens nuvarande område är jag ej i tillfälle att uppgiva. Namnet är numera avfört ur jordeböckerna, men har återuppstått i Karby och det därifrån härledda Karviken.

Vad namnet Karleby beträffar, innehåller det ordet karl i dess fornsvenska betydelse av vuxen mansperson, fri man, bonde. Namnet förekommer i minst tolv landskap i Sverige från Skåne upp till Västerbotten. Karleby är liktydigt med karlarnas, de fria männens böndernas by, och den rikssvenske forskaren Hellqvist anmärker om detta namn, att det är det mest demokratiska av alla bynamn.

Jag avser icke härmed att såsom stadsbo blanda mig i den nu uppkomna namnfrågan, ehuru jag å andra sidan anser den vara av den betydelse, att den berättigade varje för denna sin hembygd intresserad person att uttala sig. Den kommitté, som valts för att närmare bereda frågan, skall naturligtvis taga under allsidig prövning, huruvida fullgoda skäl förefinas för kommunen att för alltid avsäga sig det historiska sockennamnet till förmån för det föreslagna hemmansnamnet, eller om det på anor rika Karls-namnet möjligen i lämplig sammansättning kunde ingå i ett nytt namn, om ett sådant nödvändigt vis måste anses erforderligt.

E. H.

[Joel Rundts debattinlägg]

Enligt ett referat i Österbottniska Posten för den 17 november har inom kommunalfullmäktige i Nykarleby landskommun väckts förslag att utbyta socknens gamla namn mot ett annat. Som motiv härför hat framförts, att förväxlingar med Nykarleby stad ofta uppstår, då staden och landskommunen har samma namn. Då frågan är av särskilt intresse och ej alldeles betydelselös, må det kanske tillåtas att en f. d. sockenbo att uttala sig i saken.

Undertecknad har ingen möjlighet att bedöma, om de anförda olägenheterna äro så stora, att de krävde en namnförändring. Men jag känner mig böjd att betvivla detta.

Att ändra ett urgammalt sockennamn borde man i det längsta draga sig för, likasom för att överhuvud ändra namn, om ej synnerligen styrka skäl därtill föreligga. För några år tillbalka ändrades Gamlakarleby landsförsamlings och kommuns namn till Karleby. Men härvid hade man att återgå till det ursprungliga namnet, som förekom redan på 1300 talet och utgjorde socknens namn ända in på 1600 talet. En sådan möjlighet föreligger inte beträffande Nykarleby sockens namn. Det nuvarande namnet är nämligen socknens äldsta, det som den erhöll då den år 1607 bildades av byar av Vörå och Pedersöre socknar. Som stadsnamn är namnet 10 år yngre. Den tilldelades den inom socknen i dåvarande Lapu (Lapo) by uppkomna staden, då denna grundlades år 1617.

Om det anses nödigt att förändra socknens (resp. kommunens och församlingens) namn, borde man enligt undertecknads mening återgå till eller bygga på ett tidigare namn och helst på ett så gammalt som möjligt. Tyvärr kan det ovannämnda gamla namnet på socknens centralaste by ej ifrågakomma.

Att ge kommunen namnet Jutas synes mig ej tillräckligt motiverat. för Kristinestads landsförsamling har man antagit namnet Tjöck som är ett  b y a n a m n.  Här skulle man ge en socken namn efter ett hemmansnummer, låt vara att detta namn kommit att bli känt i vår historia genom slaget vid Jutas. Som av Runeberg glorifierats i hans storslagna dikt. Namnet Jutas i all ära, men jag tror, att många med mig skola inlägga en bestämd reservation mot att detta namn upphöjes till sockennamn. Det är historiskt, men dess historiska betydelse är ej så gammal och icke av den art, att den utgör motiv för den föreslagna namnförändringen.

Men ha vi då något gammalt namn att bygga på? Professor T. E. Karsten nämner i sitt arbete svensk bygd i Österbotten II, att i denna trakt förkommit ett Södra (Söder) Karleby, så benämnt till skillnad från Karleby i norr. Detta Södra Karleby lever kvar i namnet Karby, som tidigare utgjort en del av Kovjoki och Strömmens by (som då bestod av Karby, Kovjoki och Markby). Kanske kunde man utbyta namnet Nykarleby mot detta Södra Karleby (eller Söder-Karleby). Då skulle det vackra och historiska Karl-namnet leva kvar, och ändringen vore endast obetydlig. I Sverige förekomma utom Karleby och Älvkarleby socknarna Västra och Östra Karleby.

Med tanke på att Nykarleby älv inom socknen och staden bildar åtskilliga forsar samt med hänvisning till namnen Forsby och Forsbacka kunde man tänka sig en namnbildning sådan som t. ex. Karlefors socken. Namn på -fors förekomma både hos oss och i Sverige, och en sådan namnform skulle ej verka sökt.

Här har alltså gjorts ett par försök att komma fram med namnförslag. Då i namnkommittén invalts en sådan kapacitet som professor Woldemar Backman, kan man hoppas, att kommittén skall framställa ett förslag, som med framgång skall kunna tävla med det föreslagna namnet Jutas, om en gång ett utbyte av det gamla sockennamnet anses nödigt.

[Samtidigt pågick diskussion om att ändra Ytterjeppos namn:]

Namnet Ytterjeppo.

     I Ytterjeppo är diskussionen av förslaget att ändra byns namn i full gång man och man emellan. I kommunalfullmäktige ha namnen Åby och Älvby nämnts, men bland byns invånare ha namnen  Söderby  och  Ytterby  lanserats och vunnit gillande. För att allsidigt kunna ventilera frågan har man utlyst ett ett diskussionstillfälle till byns folkskola i morgon lördag kl. 7 e. m. Det blir intressant att se, vad ytterjeppoborna själva ha för en åsikt i namnändringsfrågan.

*   *   *

[Man kan fråga sig vad som gjorde att man under brinnande Lapplandskrig hade tid, lust och ork att engagera sig i dylika frågor, när vardagen utan dem inte var så lätt. Namnändringsproblematiken löste sig så att säga av sig själv 30 år senare: Kommunsammanslagningen 1975 av Erik Birck.]

Mera kött.

     Folkförsörjningsministeriet meddelar, att under tiden 21—30 november utdelas mot R 1 köttkortets specialkuponger R 116, av vilka det finnes två stycken på varje kort, och R 117 kött till ett värde av 4 mark per kupong eller således för sammanlagt 12 mark.
      Köttförädlingsprodukter och svinkött få icke överlåtas mot dessa kuponger.      Restaurangkunder kunna utbyta dessa kuponger mot restaurangkort.

*   *   *

[Kött kunde man även få på annat sätt:]

Älgjakten.

     På jakttidens sista dag den 16 nov. kröntes älgjägarnas i Frida jaktförening ansträngningar att få in dödande skott på den tillåtna älgtjuren med framgång. Den ståtliga älgtjuren mötte sitt öde i skogarna mellan Kovjoki och Markby. Brist på spårsnö har försvårat jakten.
     Jägarna i Munsala ha haft sämre tur. De lyckades en dag få in skott på en älgtjur, men skotten voro tyvärr icke dödande.