Nykarleby den 18 oktober 1876. Söndagen den 15 dennes sade kyrkoherden F. O. Appelberg efter slutad predikan Nykarleby moderkyrkoförsamling sitt farväl. Hr A. har i litet öfver sex år betjenat denna församling såsom ordinarie kapellan och derjemte under ledigheten efter prosten Kr. Kullman bestred kyrkoherdetjensten härstädes. Uti sitt sätt, sitt tal, sitt lärande och hela sitt väsende har hr A. ådagalagt en lugn värdighet förenad med saktmod, hvarföre han ock här, såsom annorstädes, der han förr varit själasörjare, vunnit allmänt förtroende, högaktning och vänskap. I sin ”lilla vrå bakom bergen” har hr A. med sin familj framlefvat de tider och stunder, han ej varit upptagen af tjenstgöring, och aldrig sökt att vilja blifva någon tongifvare inom några större sällskapskretsar. Hr A., som här efterlemnar allmän saknad, flyttar nu såsom kyrkoherde till Lappajärvi, beledsagad af hela församlingens välönskan och tacksamhet för troget arbete i ordets tjenst till sina åhörares andliga fostran.

Då jag är på tal om Nykarleby moderförsamling, kan jag ej underlåta att här afskrifva en i Nykarleby l.[ägre] elementarskolas bibliotek funnen versifierad berättelse om denna församlings uppkomst år 1607, författad på den tidens språk och skrifven enligt samma tids stafsätt, hvilket sistnämnda jag här frångått för att bespara Å. U:s läsare onödigt bråk. Berättelsen [som publicerats åtskilliga gånger] lyder.

När man skref ettusend sexhundrade sju,
Med flit märk detta läsare du,
Uti konung Karl den niondes tid,
Utgick mandat och befallning blid,
Att kyrkor skulle upprättas,
Och folket med flit underrättas;
Då blef denna kyrkan ny,
Först uppbyggd i Niekarleby.
Af samma kristliga konung stark
Fick hon namn och sockenmark,
Af Karl den nionde Niekarleby *)
En förgyld krona och C uti.
Jakobus Sigfridi Borgensis med nit
Dref uppå det arbetet med flit.
Den första Pastor Loci månde han vara,
omkostnad stor månde han ej spara;
Kyrkan, prestgården och storklockan skön,
Upprättade han först, Gud gifve honom lön.
Mycket kostade han af sitt det han ”åtte” (**)
Att hans efterkommande godt njuta måtte:
För sin lärdom och skickliga höga förstånd
Upphögdes till landsprost ***) öfver Österbottenland;
Men nu är han af döden omkullstött,
Själen fröjdar sig i Abrahams sköt.
Den andra pastor fadren succederade,
Kyrkan förlängde och mycket formerade,
Var Johannes Jacobi Nicarlus försann,
Skickelig, tålig också vällärd man:
Fadrens upprättade verk med magt
Förbättrade och upphöllt; ty gife honom tack.
Det lilla Södertornet uppbygga lät,
Med egen bekostnad, som hvar man vet.
Den tredje pastor i denna rad
Följde brödren Jacobus närmast g'rad,
Fadrens och brödrens arbete fina
Lät utstoffera och med målning skina:
Stadsens och socknens hjelp ej sparas,
Ty månde fort med verket faras.
Den andra storklockan gjöts då,
Efterkommandom till åminnelse också,
Guds hus prydde och stoffera
Gudi och sig sjelfvom till ära.
Den tredje klockan, om Gud vill,
Skall ock innan kort komma härtill.

*) Under Gustaf II Adolfs tid förändrades detta namn till likhet med den af honom anlagda staden Nykarleby.
**) åtte, = ätte fornsvenskft, önskade.
***) Motsvarande kontraktsprost.

Hösten har varit mycket stormig och regnig, så att vägarna till följd af den myckna nederbörden äro nära på inpraktikabla för fotgångare. Några starka nattfroster ha äfven redan inträffat och snö nu och då fallit; men sydliga vindar ha varit förherrskande, hvadan och regn tillfyllest mättat den under förlidet år vattentörstande jorden. — Rågbroddarne äro öfverallt vackra.