Tvenne jubileer.

DRÄTSELKAMMAREN 50 år.

STADSFULLMÄKTIGE 40 år.

Stadsfullmäktige.

Genom förordningen om kommunalförvaltningen för stad, given den 8 dec. 1873, infördes stadsfullmäktiginstitutionen i våra städer att träda i verksamhet fr. o. m. 1875. Städer med tvåtusen innevånare eller därunder kunde dock, om se då önskade, låta det bli vid det gamla representationssättet: rådhusstämma och borgarskapets »äldste».

Sedan stadens röstberättigade medlemmar i denna stad blivit sammankallade till allmän rådhusstämma den 15 december 1874 för att »rådgöra och besluta, huruvida de från nästa års början vilja överlåta sin beslutanderätt åt stadsfullmäktige eller utöva densamma vid rådhusstämma», hade en talrik menighet infunnit sig och beslöts, att allt skulle förbli vid det gamla representationssättet, emedan »allmänt den åsikt hystes, att till stadsfullmäktige lämpliga personer icke funnos, som ville påtaga sig detta maktpåliggande värv och stadens angelägenheter härtills blivit väl handhavda».

Den 4 juni 1879 föredrogs inför magistraten en inlaga, undertecknad av doktor Kr. Fr. Forsius och seminariedirektor F. W. Sundwall, i vilken bl. a. framhölls: »Under den tid av snart fem år, som kommunalförvaltningen i enlighet med nådiga förordningen av den 8 dec. 1873 varit i denna stad införd, under vilken tid staden å rådhusstämma behandlat samtliga under kommunalförvaltningen lydande ärenden, hava undertecknade tyckt sig finna, att åt stadens angelägenheter icke alltid egnats den uppmärksamhet, som den varit i behov av och med stadens sanna intressen varit förenligt!» Av denna orsak anhölls om utlysande av rådhusstämma för att besluta tillsättande av stadsfullmäktige.

Vid den till den 1 juni utlysta rådhusstämman hade en talrik mängd av stadens borgarskap infunnit sig och utspann sig en livlig diskussion både för och mot förslaget. Vid omröstningen visade det sig att   f ö r  förslaget röstat 27 personer med 280 röster,  m o t  detsamma åter 21 personer med 221 röster. Frågan om tillsättande av stadsfullmäktige fick sålunda åter för fem år framåt förfalla, då för frågans godkännande erfordrades 2/3 av alla avgivna röster.

Den 26 nov. 1884 var frågan åter under behandling vid rådhusstämma och nu syntes tiden mogen för tillsättande av stadsfullmäktige också i Nykarleby, ty frågan blev utan misshälligheter avgjord i positiv riktning. De första stadsfullmäktige, tolv till antal, som sålunda från och med 1885 skulle vidtaga med sin verksamhet, voro i ordningsföljd efter erhållet röstetal följande:

Magistraten utsåg till ordförande efter omröstning och lottning doktor Kr. Fr. Forsius och till viceordf. tullförvaltar O. Lundbohm.

Av ovanstående personer torde i detta nu endast tvenne vara i livet: direktor F. W. Sundwall och f. d. handlanden Alfred Gyllenberg. Det första stadsfullmäktigesammanträdet ägde rum den 8 jan. 1885.

Såsom ordförande har under stadsfullmäktiges 40-åriga tillvaro fungerat följande personer:

Drätselkammaren.

Vid sammanträde den 5 dec. 1874 tillsatte magistraten en kommitté, bestående av d:r Kr. Fr. Forsius, lektor V. Heikel, handlanden G. M. Hedström, handl. A. Westlin, fabrikör A. J. Thulin samt färgaren T. Vahlberg med uppdrag att skyndsamt utarbeta förslag till stadgar för drätselkammaren, som från nästa år skulle inrättas i staden.

Efter slutfört värv var rådhusstämma sammankallad till 6 febr. 1875 för att granska och eventuellt godkänna det av kommittén utarbetade förslaget. Det synes dock icke ha varit någon lätt sak, att få drätselkammarreglementet till stånd. Så meddelade genast vid rådhusstämmans öppnande magistratens ordförande, att han icke kunde framlägga nämnda förslag, emedan detsamma i väsentliga delar stod i strid med förordningen om kommunalförvaltningen och andra gällande författningar, utan förelade stämman ett av magistraten utarbetat förslag rådmännen meddelade dock att de intet hade att skaffa med förslaget i fråga. Frågan ajournerades till den 17 februari, då ytterligare ett tredje förslag inlämnades av rådmännen. Efter diskussion av dessa tre förslag, kom man slutligen efter diverse jämkningar till ett beslut i frågan. Men ännu vid justeringen den 24 februari gjordes särskilda tillägg och ändringar. Mot dess slutliga form anförde magistratens ordförande reservation beträffande tvenne punkter i förslaget.

Men därmed var ännu icke reglementet under tak. Medelst resolution av den 13 mars 1875 hade länets guvernör återsänt handlingarna till magistraten och därvid ålagt denna att förelägga det av magistraten (d. v. s. dess ordföranden) uppgjorda förslaget till drätselkammarreglemente till rådhusstämmans granskning och godkännande. Den till 31 mars sammankallade rådhusstämman svarar dock, att den icke finner skäl att frångå sitt engång fattade och justerade beslut. Reglementet fastställdes också av Senaten den 14 maj 1875.

Redan vid rådhusstämman 24 februari hade beslutits att välja medlemmar till drätselkammaren, som dock blev provisorisk, till dess reglementet hunnit fastställas. Till magistratens sammanträde den 1 mars hade de valda medlemmarna uppkallats och förständigats »att konstituera sig och omedelbart vidtaga med sin befattning». Denna dag kan förty anses som drätselkammarens födelsedag och infaller således dess 50-årsdag i övermorgon. De valda medlemmarna voro:

Lika mycket bråk som åstadkommandet av drätselkammarreglementet vållade, var också förenat med besättande av den viktiga drätselkamreraretjänsten. Vid rådhusstämman den 24 februari 1875 utsågs den dåvarande stadskassören, rådmannen M. Sandström att tillsvidare sköta drätselkamreraretjänsten. Vid rådhusstämman den 5 dec. 1875 skulle val ske av ordinarie kamrerare och valdes därtill rådman M. Sandström, vilket val dock av magistratens ordförande ansågs lagstridigt, så länge herr Sandström innehade rådmansbefattningen. Guvernörens utslag av den 16 mars 1876 lydde också på ett upphävande av valet. Den till den 5 april utsatta rådhusstämman väljer nu rådman Sandström att sköta kamreraretjänsten såsom vikarie, tilldess H. K. M. prövat och avgjort de besvär rådhusstämman beslutit anföra. Genom rådman Sandströms kort därpå timade frånfälle kom frågan i ett nytt skede. Magistraten uppdrog först åt kronolänsmannen A. Rydberg och, då han önskade avgå, åt dåvarande fiskalen E. O. Söderström att tillsvidare sköta tjänsten. Vid val av ordinarie kamrerare vid rådhusstämma den 12 dec. 1877 utsågs därtill den sistnämnde vikarien, vilket val dock av magistratens ordförande förklarades olagligt, emedan sökanden såsom fiskal icke var valbar. Den 16 augusti 1878 valdes handlanden M. Joël Hedström till ordinarie kamrerare efter att någon tid ha skött tjänsten interimistiskt. Efter fyra års trassel hade således drätselkammaren fått sin första ordinarie kamrerare. Såsom ordinarie kamrerare hava sedan dess tjänstgjort.

Såsom ordförande i drätselkammaren under de gångna 50 åren hava fungerat:

Apotekaren K. H. Ekroos

Handlanden P. A. Lybeck

Bankdirektören Anton Damstén

Häradshövdingen F. Barck

Bankdirektören K. F. Spolander

Konstförvanten Joel Nilsson

Direktorn Zachr. Schalin

Konsuln Alfred Häggblom

Direktorn F. W. Sundwall

Konsuln Karl Grundfeldt

Doktorn K. J. Hagfors

Lektorn Alex. Hellgren

Doktorn Kr. Fr. Forsius

Lektorn F. W. Sundwall

F. Handlanden Elias Roos

Lektorn Gustaf Hedström

F. stadsfogden Johan Lingonblad

Lektorn Max Strömberg

Fabrikören Fr. Wahlberg

Lektorn Alex. Hellgren

Fabrikören J. Thulin

Lektorn F. W. Sundwall

Fabrikören Johan Karlsson

Lektorn G. Hedström

Fröken Matilda Nylund

Lektorn Max Strömberg

Handlanden A. Westlin

Lektorn V. Heikel

Handlanden Axel Kisor

Normalskoleförest. K. F. Spolander 

Handlanden G. M. Hedström

Provisorn J. Sandström

Handlanden Victor Holmström

Skräddaren Lindberg

Handlanden Alfred Gyllenberg

Telegrafchefen K. Wegge

Handlanden Axel Kisor

Tullförvaltaren Oskar Lindbohm

Handlanden Elias Roos

Överläraren Hj. Björkvall

Handlanden M. Joël Hedström