På 18401850-talet flyttade skeppsbyggeriet från Djupsten
till Alörn. Många Nykarlebyfartyg byggdes emellertid på
andra orter eller köptes därifrån. Skeppsbyggeriet i skärgården
längs österbottniska kusten hade som bekant gamla anor. De på
landsbygden byggda fartygen var oftast mindre till storleken och ansågs
ej ha samma kvalitet som de på stadens varv byggda, där edsvurna
skeppsbyggmästare och skeppsmätare samt redarna själva noga
kontrollerade byggena. Följande exempel visar, att fartygsbyggena på
landsorten ej alltid lyckades så bra.
Den 8 aug. 1814 stämde handl. Johan Jakob Kerrman bönderna
Eric, Johan Jacobsson och Anders Andersson Nybond samt Eric och Pehr Pehrsöner
Froste från Soklot by för fordran.
Av stämningen framgick, att bönderna Eric, Johan och Anders
Nybond samt Eric och Matts Frost den 27 okt. 1813 hade åtagit sig
att mot ett arvode om 1580 riksdaler rgs-sedlar åt Kerrman bygga
ett skonertfartyg. Fartyget skulle vara bol- och bilfärdigt inom
juni månad 1814. Det skulle byggas i furu och gran med 60 fots längd,
21 fots bredd och 13 1/2 fots djup enligt kontrakt.
Som förskott erhöll bönderna 1082 rd 8 d. riksgälds,
men försummade likväl att fullgöra sitt åliggande
”ej mindre till Smide än Timmermans arbete”. Först
den 14 juli sistnämnda år framfördes skonerten i fullständigt
skick till Djupsten. Kerrman fick nu själv låta förfärdiga
det de eftersatt och begärde i ersättning för kostnaderna
296 rdr 12 d. och för sitt övriga lidande samt en månads
dröjsmål minst 25 rdr om dagen eller tillsammans 750 rdr.
Som vittnen bad Kerrman, att byggmästarna Josef Werfving och Eric
Johan Skutnabba, smeden Jonas Holmström samt bönderna Jacob
Bryggare och Simon Björn skulle inkallas. Han anhöll även
att svarandena skulle åläggas ställa borgen för omkostnaderna.
Rättegången uppsköts till den 10 aug. 38) Huruvida
Kerrman fick sitt skadestånd är obekant, emedan protokollsboken
är defekt till den 29 aug. s.å. 38) Skonertens namn är
obekant.
Många av de fartyg, som byggdes på landsortsvarven, var emellertid
välbyggda och vackra. Två av dem var som bekant fregattskeppen Ellida, byggt på Sandnabba i Vexala och Emelie, byggt i Vörå,
Oxkangar.
Utländska fartyg inköptes även. År 1838 inköpte
handl. Gabriel Wilhelm Aspegren sålunda skonerten Patrioten om 53 läster från Sverige. För att få införa
fartyget till Finland och där åtnjuta fri- och rättigheter
som finländska fartyg erfordrades Kejs. resolution, vilken utverkades
den 31 jan. 1839. Den 6 maj s.å. befäste Aspegren inför
magistraten med livlig ed sin äganderätt till fartyget och att
ingen ”främmande eller utländsk man” ägde del
däri. Skeppsmätarna, rådman Lithén och stadsfiskal
Federley uppmätte fartyget, beviset granskades sedan i magistraten
och sedan uträkningen befunnits riktig, biföll magistraten till
utfärdande av mätebrev för skonerten. 39)
Följande förteckning upptar de fartyg, som byggts på
andra orter för Nykarlebyredares räkning eller inköpts
före Krimkriget och ej närmare behandlats i det föregående.
Förteckningen gör på grund av luckorna i materialet ej
anspråk på fullständighet:
Byggnadsår eller första omnämnande: |
1797 |
Brigantinen Fri Svensk om 63 läster,
byggd ”i Finland”, ägare J. J. Kempe. |
1799 |
Brigantinen Neptunus om 72 läster,
ägare Chr. och Carl Backman, byggd i Kronoby. |
1814 |
Briggen Fri Bonde, ägare Joh.
Schale, förlist i okt. 1814 vid Öland. |
1814 |
Fregattskeppet Superb om 162 läster,
byggt i Uleåborgs län 1814, ägare koff.kapten G. W.
Aspegren, som 14.4. 1845 köpt det av komm.rådet Anders
Kyntzell i Gamlakarleby. Förlist hösten 1845 i N. Kvarken. |
Före
1823 |
Brigantinen Amphion om 54 läster,
ägare Matts Forshaell (d. 1823), Isak Lindqvist och Joh. Turdin. |
1826 |
Briggen Enigheten om 100 35/56
läster, ägare Adolf Hammarin, byggd 1826 i Pedersöre
av furu på kravell, grundstött 1830 i Nykarleby skärgård,
ommätt med samma mätetal 1832, därefter såld. |
1828 |
Fregattskeppet Ellida om 148 1/2
läster, ägare Joh. Turdin, byggt 1828 på Sandnabba
i Vexala. Förlist 1838 vid Shields. |
Före
1833 |
Briggen Memoria, ägare G. A.
Lindqvist, byggd före 1833, förolyckad 1836. |
Före
1836 |
Briggen Paulina om 64 läster,
ägare Petter Lybeck, fr. 1837 M. Lithén, C. J. Collander,
C. J. Berger och senare J. A. Lybeck. Byggd i Vasa, förbyggd
på Djupsten 1836, förolyckad 12.10. 1838 utanför Norrtälje. |
Före
1836 |
Barkskeppet Wänskapen om 153 12/100
läster (låg i Wiborg 21.3. 1836, skeppare J. W. Snellman,
t.o.m. 1839; därefter uppges 18401841 142 7/10 och
18461850 åter 153 läster). Redare M. Lithén
2/5 C. J. Berger 1/5 och J. G. Lithén (Gamlakarleby)
2/5 Byggt i Vörå, trol. förbyggt där 1836. Efter
M. Lithéns konkurs 1843 hemmahörande i Gamlakarleby. |
1836 |
Fregattskeppet Amphion om 136 1/2
läster, ägare Matts Lithén m.fl., byggt 1836, förolyckats
samma år. |
1836 |
Briggen Enigheten om 102 54/100
läster (102 27/50 1831), tillhörig Adolf Hammarin,
byggd 1836 i Pedersöre av furu och gran på kravell. Såld
18 juli 1848 till handl. Wågman och Björkqvist i Vasa.
|
1836 |
Briggen Rhea om 86 läster, ägare G. W. Turdin
och G. W. Aspegren, från 1838 den sistnämnde. Byggd
i Vörå 1836. Såld i Köpenhamn sept. 1838. |
1836 |
Skonerten Activ, ägare J. A.
Lybeck och G. W. Turdin, senare M. Lithén, byggd 1836
i Oxkangar, Vörå, förlist 1837. |
1837 |
Fregattskeppet Emelie (Emeli)
om 189 läster, ägare okt. 1837 G. W. Turdin och J. A.
Lybeck, från 1838 den sistnämnde samt M. Lithén
och C. J. Collander, från 1849 C. J. Berger, A. Hammarin
och Alb. Dyhr. Byggt 1837 i Oxkangar i Vörå, ombyggt och
ånyo uppmätt 24 aug. 1843 till 245 läster. Ägare
då J. A. Lybeck och C. J. Collander. Sålt 1854. |
Före
1838
[1814?] |
Barkskeppet Hoppet om 118 läster,
ägare G. Turdin, fr. 1838 M. Lithén och Ad. Hammarin,
byggt i Vörå. Sålt i Göteborg sept. 1839.
[— Furu-skeppet Hoppet, om c:a 154 svåra läster, hemma i NyKarleby, som på resa från London anlöpt Götheborg, har köpts af ett rederi derstädes för Bko Rdr 10,000. Fartyget, som lärer vara 25 år gammalt, är förbygdt för 6 år sedan.
Åbo Tidningar nr 75, 21 september 1839. Från Digi.
(Inf. 2016-09-25.)]
*
[Hoppet, fregattskepp (alltså råsegel på alla master), 134 läster= 118 svåra läster. Fördes av kapten Brunström. Ägare 1/4 Hammarin, ½ Turdin, byggt på Sandnabba. Fördes som nytt av Olof Olson, far till Carl Oskar, som varje sommar (hur många?) företog en nöjsam resa till Lissabon och hämtade russin, fikon och mandlar. Men på returen styrde han självsvåldigt (?) upp mot Norge och låg där någon vecka och fiskade vinterfisk för egen del, men även för försäljning. Det var knappast sanktionerat av rederiet, men man fann sig tydligen i Oskars fiske.
Lars Pensar
(Inf. 2016-09-29.)]
|
Före
1838 |
Skonerten Patrioten om 53 läster,
ägare handl. G. W. Aspegren, som köpt den i sept. 1838
i Köpenhamn. |
1838 |
Skonerten Thetis om 70 läster,
ägd av J. A. Lybeck, byggd i Pedersöre 1838, såld
1839 till Borgå. |
1839 |
Galeasen Wänskapen om 26 läster
var byggd på ”Pirilö Byggningsplats” i Pedersöre
1839, ägare handl. Henrik Backman, som s.å. sålde
den till skepparen Per Niclas Engman, Jakobstad. Den mättes i
Nykarleby den 29 juni 1839 och ägdes åter av Backman i
aug. 1840. |
1839 |
Skonerten Wänskapen om 36
läster tillbytte sig handl. Henr. Backman i febr. 1841 av några
Mustasaaribönder mot sin galeas om 26 läster med samma namn.
Skonerten var byggd 1839 i Mustasaari på Österhankmo bys
strand. Köptes i juli 1842 av handl. Alb. Dyhr, förbyggd
1849 till 406 5/118 läster, ånyo förbyggd 1851
och avmätt 1862 till 43 läster. |
1839 |
Skonaren Mesach om 46 läster,
ägare J. Schjoman, byggd i Kronoby 1839, överlåten
för bodmeriskuld till sin
tidigare ägare G. Kankkonen, Gamlakarleby s.å. |
1844 |
Däckade båten Försöket om 9 103/122 läster, tillhörig vikt. handl. Johan Häggblom,
var byggd 1844 i Eugmo by i Pedersöre, och hade den 19 juni 1848
inköpts av Häggblom utav bonden Jacob Kass därstädes,
ett köp som den 18 okt. s.å. övergått till handl.
C. W. Sundström. Vid ommätning den 16 juli 1849 befanns
den räkna 12 läster. Strandad vid Gadden sept. 1855. |
1847 |
Skonerten Wikingen om 39 läster,
ägare G. G. Gottleben och P. Aug. Lybeck, byggd 1847 i Jakobstad.
Förliste 1869 vid Tufvan. |
Före
1848 |
Skonerten Marie, delägare
J. J. Kerrman. |
Före
1848 |
Skonerten Två Bröder om 44 144/230 läster, äg. J. J. Kerrman, som 21.9.
1848 köpt den av handl. C. J. Thodén i Jakobstad.
Byggd i Pedersöre. Såld i Helsingör okt. 1849. |
1849 |
Karavellen Dufvan om (17) 18 läster,
ägare skepparen A. Söderlund, senare brukspatron Eric Rechardt,
byggd 1849. |
1849 |
Skonerten Ceres om 50 läster,
ägare A. Dyhr, byggd på Granviks skeppsvarv, Soklot. |
1851 |
Karavellen Örn om 14 läster,
ägare M. Sandström, byggd 1851, uppbringad 1855. |
|