XI. SJÖFARTEN EFTER KRIGET

Sjöfarten kommer åter i gång


I motsats till övriga österbottniska städer hade Nykarleby som vi sett ej lidit några omedelbara krigsförluster i form av nedbrända magasin och övriga fastigheter, tjärhov och varulager. 1)

Förlusten i fartyg var såsom tidigare framhållits även små. År 1853 hade staden följande fartyg: 2)

Barkskeppet NyCarleby 248 läster, byggt 1839, förbyggt 1853, skeppare E. Idman, redare C. J. Berger m.fl.
Fregattskeppet Emelie 245 läster, byggt 1837, förbyggt 1852, skeppare C. Wennerholm, redare A. Dyhr m.fl.
Barkskeppet Juno 159 läster, byggt 1835, förbyggt 1849, skeppare A. Svahn, redare A. Hammarin
Galeasen Najaden 64 läster, byggd 1836, förbyggd 1852, skeppare E. Lundgren, redare C. J. Berger m.fl.
Skonerten Ceres 50 läster, byggd 1849, ägare A. Dyhr
Skonerten Wänskapen 41 läster, byggd 1839, förbyggd 1851, skeppare A. J. Dyhr, redare A. Dyhr m.fl.
Karavellen Örn 14 läster, byggd 1851, skeppare C. A. Sjöberg, redare M. Sandström
Karavellen Dufvan 14 läster, byggd 1849, skeppare och redare A. Söderlund
Slupen Försöket 12 läster, byggd 1844, skeppare J. J. Westerholm, redare C. W. Sundström.

Det sammanlagda lästetalet för dessa 9 fartyg var 847, ett blygsamt lästetal mot Uleåborgs 5183 på 43 fartyg, Björneborgs 4528 läster på 28, Nystads 4472 läster på 61, Wasas 4306 läster på 29, Kristinestads 4253 läster på 29, Brahestads 4249 läster på 32, Jakobstads 3453 läster på 19, Raumos 2997 på 42 och Gamlakarlebys 2939 läster på 21 fartyg. Endast Kaskö och Torneå hade lägre lästetal av de Bottniska städerna med respektive 552 på 4 och 139 på 2 fartyg.

I maj 1856 räknade de övriga städerna i Vasa län enligt uppgift följande enheter: 3)

Vasa 15 fartyg om 1847 läster
Gamlakarleby    10 fartyg om 849 läster. Flottan hade minskats genom försäljningar med 1715 läster och genom uppbringningar med 404 läster.
Jakobstad 10 fartyg om 1108 läster. Hade sedan krigets början minskats genom försäljningar med 2333 och genom uppbringningar med 243 läster.
Kristinestad 16 fartyg om 1601 läster. Minskning sedan krigets början med 3406 läster genom försäljning och 864 läster genom uppbringningar.
Kaskö 2 fartyg om 38 läster, minskning genom försäljning sedan krigets början med 876 läster och genom uppbringningar med 45 läster.

Kristinestads handelsflotta ökade under sommaren med 4 skepp, 2 skonerter och 5 slupar om tillsammans 1406 läster. I Kaskö låg ett skepp om c:a 400 läster på stapeln.

I maj månad 1856 utgjordes Nykarleby handelsflotta enligt Wasa Tidnings på Skeppskalendern grundade uppgifter av följande enheter:

Redare Fartygets namn Befälhavare Tackling Läster
C. J. Berger Najden J. E. Jessberg Skonert 64
A. Dyhr Wänskapen A. Dyhr Skonert 40
P. A. Lybeck Wikingen Abraham Svahn 7) Skonert 39
C. E. Ekholm Magdalena E. A. Henelius Karavell 27
E. L. J. Gellin Solid C. J. Blomberg 8) Karavell 18
Sundström & Sandström Kiirus C. A. Sjöberg Skonert 92
E. W. Sundström Nahebe C. J. Lundqvist 9) Slup 19
Rob. Ahlqvist Försöket C. Pettersson Slup 12
      Summa 311


De tidigare nämnda karavellen Fendrik Stål, däckade båtarna Pöllö och Friheten samt slupen Två Bröder om sammanlagt c:a 44 läster har ej medtagits, ej heller skonerten Ceres och de nedannämnda skonerten Delfin, karavellerna Kotka, Rego och Rauha, sluparna Toivo och Svahn, jakten Iris och båtarna Kotka och Snäll, varför förteckningen bör utökas med dem, varvid lästetalet blir c:a 530 och antalet fartyg 22. Eftersom Pöllö , Rego, Kotka och Snäll var och en understeg 10 läster och således ej upptogs i Skeppskalendern, bör lästetalet minskas med c:a 21 och fartygen med 4 vid jämförelse med andra städer.

Bristen på fraktfartyg efter kriget åstadkom en uppblomstring för skeppsbyggeriet även på Alörn. Mitt under kriget byggdes från hösten 1855 ett stort fartyg på det upprustade Hammarinska varvet. Prima skeppsvirke nedsläpades från Virdois på 17—18 mils distans av folk och hästar, som för ändamålet upphyrts och skickats dit. Tjära uppköptes i stora kvantiteter till 2:70 rbl sr tunnan. Byggandet tog ett års tid. Den 24 sept. 1856 gick barkskeppet Alexander II om 263 läster av stapeln på detta varv. Det tillhörde Adolf Hammarin, C. J. Berger och J. Kerrman och var det första stora fartyget, som byggdes efter kriget. 10

Åren 1854—1860 nybyggdes på Nålörn, Alörn och vid stadens hamn 9 fartyg, och 1861 hade staden 11 fartyg om 1176 läster. Av dessa var 7 nya. Bland de österbottniska städerna hade Uleåborg, Kristinestad och Nykarleby förkovrat sig bäst efter kriget. Ungefär 3/4 av landets handelsflotta hade nybyggts. En jämförelse mellan de tre städerna visar följande relation: 11)

  1853 1859
Uleåborg 5183 läster 6052 läster
Kristinestad 4253    ” 4539    ”
Nykarleby   847    ” 1157    ”

Av stadens fartyg låg, såsom av det ovanstående framgått, i början av år 1856 Najaden i Köpenhamn, medan Wänskapen och Wiking låg hemma. Barkskeppet NyCarleby, fregattskeppet Emelie och barkskeppet Juno hade såsom nämnts sålts. Slupen Försöket hade med L. L. Lybeck som skeppare strandat vid Gadden i sept. 1855. Karavellen Örn, som gjort många resor till Sverige, hade i okt. 1855 uppbringats av en engelsk ångare vid inloppet till Ratan och med lasten, som bestod av råg och tjära förts in till Umeå.

Jämför man med de andra österbottniska städerna, kan man konstatera, att Uleåborg förlorat eller försålt nästan hela sin flotta, Vasa, Kristinestad, Jakobstad och Gamlakarleby nära hälften.

Under kriget låg en del fartyg upplagda eller sänkta i Nykarleby sockens skärgård. Ett av dem var av allt att döma barkskeppet Pallas, tillhörande kommerserådet C. G. Wolff i Vasa. Fartyget mätte 220 svåra läster. I skeppskalendern för 1856 betecknas det såsom liggande hemma, men redan den 28 maj 1856 inmönstrade skepparen Otto v. Köhler ett par besättningsmän i Nykarleby som komplettering på Pallas, ”liggande i Nykarleby sockens skärgård”, för resa till Sverige och vidare efter ordres. 12)

Freden slöts den 30 mars 1856. Sjöfarten började så snart isarna gått. Den 26 maj 1856 inmönstrade sålunda kofferdiskepparen Abraham Svahn 6 mans besättning på skonerten Wikingen om 39 läster. Fartyget hade av handlandena G. G. Gottleben och P. A. Lybeck köpts under kriget av handlanden M. Winsten i Jakobstad. Det var byggt 1847 och således ett relativt gammalt fartyg. Destinationen var S:t Petersburg och den 18 aug. på en senare resa Lübeck samt den 13 okt. åter S:t Petersburg. Den 26 maj inmönstrades besättning även på skonerten Kiirus. Skeppare var C. A. Sjöberg och redare rådmännen Matts Sandström och C. W. Sundström. Besättningen utgjordes av styrman P. G. Ekblad och 8 man, alla från Nykarleby. Destinationen var Östersjön och vidare. På en ny resa den 18 aug. var kofferdiskepparen Julius Nylund från Jakobstad befälhavare. Även skonerten Wänskapen inmönstrade besättning den 26 maj med Johan Östman som skeppare. Nya resor gjordes 28 juli och 8 sept. till Lübeck. Den 31 maj inmönstrades besättning på karavellen Solid. Fartyget hade 3 mans besättning och var destinerat till Vasa och vidare. Skeppare var redaren C. Blomberg. Nya resor gjordes den 4 aug. och 25 sept. till Lübeck respektive Kronstadt.

En hel del mindre fartyg hade, som vi sett, byggts under kriget och inmönstrade nu besättningar. Ett sådant var slupen Toivo, om 11 17/28 läster, tillhörande rådman A. Dyhr. Den 2 juni inmönstrade kofferdiskepparen Matts Brunberg 3 mans besättning på Toivo för resa till Stockholm efter ordres. Nya resor gjordes den 13 och 25 okt., nu till Umeå. Ett annat var däckade slupen Svahn, med kofferdiskepparen Otto Brunström och handlanden Jacob Kerrman som redare. Besättning påmönstrades 2 juni och utgjordes under Kerrmans befäl av jungmannen Edvard Engman, och destinationen var även här Sverige efter ordres. En ny resa gjordes 12 juli. En annan båt med en mans besättning var Kotka om 3 läster, ägd och förd av kofferdiskepparen J. H. Broman med sin 17-årige son Theodor som jungman. Inmönstringen skedde den 16 juni och destinationen var tydligen Ratan, eftersom Kotka den 30 juni var tillbaka igen för ny last för Sverige. Den 27 sept. företog Kotka ytterligare en resa dit.

Detta fartyg bör ej förväxlas med karavellen Kotka om 19½ läster, som tydligen var nybyggd och tillhörde rådmannen Matts Sandström. Skeppare var kofferdiskepparen i Wasa, Albert Grönqvist, som den 14 juli inmönstrade en 4 man stark besättning för resa till S:t Petersburg. Den 1 sept. företog Kotka en resa till Stockholm.

Även slupen Nahebe inmönstrade den 2 juni besättning för Stockholm och ordres. Skeppare var C. J. Lundqvist från Jakobstad. Den 14 juli företog fartyget en ny resa, denna gång till Pillau, och den 1 sept. och 27 okt. nya resor till S:t Petersburg eller Riga.

Bland fartyg, som delades av Jakobstads- och Nykarlebyredare var skonerten Delfin om 31 läster, som den 23 juni inmönstrade 5 mans besättning under kofferdiskepparen Frans Hedströms befäl. Denne var från Jakobstad och jämte sin broder handlanden i Nykarleby G. M. Hedström ägare till fartyget. Destinationen var S:t Petersburg liksom vid en ny resa 3 nov.

Bland mindre fartyg, som denna efterkrigssommar inmönstrade besättningar i Nykarleby, och tillhörde stadens borgerskap, men ej nämnes i Skeppskalendern, märkes slupen Två Bröder om 13 läster. Den tillhörde skepparen Otto Brunström och handlanden E. A. Waselius och hade 3 mans besättning under Brunbergs eget befäl. Inmönstringen skedde den 23 juni och destinationen var även här S:t Petersburg. Hans far, den åldrige kofferdikaptenen Olof Brunström (f. 17.2. 1785) inmönstrade samma dag 3 mans besättning på sin ägande båt Pöllö om 8 88/115 läster för en resa till Sverige. Den 5 juli var Pöllö tillbaka och inmönstrade igen besättning för en ny resa.

Till denna storleksklass hörde också ”båten” Friheten om 10 läster, förd av kofferdiskepparen J. J. Westerholm från Nykarleby och tillhörig rådman C. W. Sundström. Fartyget hade 3 mans besättning, som inmönstrades den 30 juni för resa till Sverige.

Karavellen Fänrik (Fendrik) Stål om 11 33/122 läster fördes nu av kofferdiskepparen Anders Granholm och tillhörde honom och rådman C. J. Berger. Den 3 man starka besättningen inmönstrades den 21 juli för resa till Sverige. Den 23 okt. företog fartyget en ny resa dit, denna gång med kofferdiskepparen Carl Casén (Kassén) från Jakobstad som befälhavare.

Karavellen Rego mätte endast 6 läster, tillhörde handl. A. G. Olson och fördes av kofferdiskepparen Anders Söderlund, som den 20 okt. inmönstrade sin 2-mansbesättning för resa till Sverige. Handlanden Henrik Sund erhöll certifikat på båten Snäll, som emellertid ej lämnat andra spår efter sig. 14 )

Större var den 1856 byggda karavellen Rauha om 20 läster, som med koff.skepparen Jacob Silfvast och 4 besättningsmän, bland dem den 63-årige matrosen Anders Silfvast, inmönstrades den 14 juli för resa till Stockholm. Redare var rådman C. J. Berger. Nya resor gjordes den 18 aug. och 19 sept. Hit hörde även karavellen Magdalena om 27 läster, tillhörig handl. C. E. Ekholm. Under koff.skepparen August Henelius befäl och med 4 mans besättning avgick den till Pillau den 21 juli. Redan den 28 aug. var Magdalena klar för en ny resa, denna gång till Lübeck.

Bland andra tidigare nämnda Nykarleby-fartyg, som denna sommar rustades och inmönstrade besättningar märkes den 30 juni skonerten Najaden, skeppare J. E. Jessberg från Jakobstad och 7 mans besättning, med destination Köpenhamn.


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid. 507—512.


Nästa kapitel: Skonerten Kiirus och barkskeppet Alexander II m.fl. fartyg.
(Inf. 2004-05-02.)