Nu började även kapplöpningen om tomter vid den nya framtidsbryggan.
Redan den 7 juli 1863 tilläts handl. Alfr. Häggblom äga
och besitta ett tunnland jord i stadens norra skogsskifte vid Bonäs
fjärd eller den så kallade ”Andra sjön”.
Detta var första gången det nya namnet på sjön användes
i officiellt sammanhang. 3)
Den 1 maj 1865 fick handl. Elias Roos köpa 1 tunnland jord därstädes
för anläggande av villa. Handlandena G. M. Hedström,
Alfr. Häggblom och C. W. Sundström fick arrendera stadsjord
mellan allmänna vägen och Bonäsfjärden för uppodling.
Områdena var 5 tunnland stora per styck. Hedström fick dessutom
köpa 1 tunnland jord på norra sidan av vägen till sjön
för villa, liksom även handl. J. W. Lundqvist och sjökapten
C. P. Löfberg. Småningom uppstod en hel rad av sommarvillor
längs Andra sjöns strand på ömse sidor om bryggan.
De fick betecknande nog nästan alla finska namn, såsom P. Aug.
Lybecks ”Rauhala”, N. Malmbergs
”Kaunisniemi” och E. Roos' ”Kesälä”.
Senare, då magasinerna började flyttas från Åminnet,
utauktionerades 16 magasinstomter på ömse sidor om den till
ångbåtsbryggan ledande hamnvägen. 14)
Den 15 dec. 1875 anhöll handl. G. M. Hedström att rådhusstämman
borde vidtaga åtgärd att stadens nya hamn förklarades
för stadshamn. 15) Någon sådan åtgärd
vidtogs dock ej, så vitt jag kunnat finna. I förslaget till
ny hamntaxa 1872 talas om den ”mindre bryggan vid nya och stadens
brygga vid gamla hamnen”. Stadens första hamnordning av den
12 dec. 1876 upptar Torsö redd och hamnarna Bonäs,
Långö och Alörn fjärdar samt Kråkskärssund.
S.å. flyttades stadens packhus från Åminnet till stadens
ångbåtsbrygga.
Först på 1880-talet började stadens borgare säga
upp sina hamnplatser vid Åminnet. Den siste, som flyttade bort sitt
magasin därifrån var gamle rådman J. A. Lybeck vintern
1887. Då hade missnöjet med den nya ångbåtshamnen
och bryggan redan sedan länge resulterat i förslag om flyttning
av hamnen, ev. tillbaka till stadens gamla hamn vid Åminnet. 16) |