Erik Birck

Nykarleby stads historia del III

1876—1975


(1988)



  Förklaringar
  Publicerades som följetong mars 2002–januari 2009.
  Där kapitlet är indelat med underrubriker leder nedanstående länkar till dem. I annat fall leder de direkt till kapitlet.
  Boken kan köpas i Nykarleby Bok och Pappershandel.
  Notapparaten är inte publicerad.
[ ] Tillagda rubriker
  Innehållsförteckning till Nykarleby stads historia del II (1980).


 

Innehåll

 



  Förord 13
I Utrikeshandeln 1856—1884 15
II Hantverks- och industriföretag efter branden 24
III Översikt av stadens ekonomi från 1860- till 1890-talet 33
IV Den nya hamnen vid ”Andra sjön”. Stadens egen sjöfart upphör. Hamnen avvecklas  52
V Nykarleby som skolstad
[Nykarleby seminarium]
74
VI Näringsliv och arbetsförhållanden från 1870- talet till vår tid 262
VII Nykarleby aktiebank, bondfångeri i sino prydno 302
VIII Stadens förvaltning och styrelse 324
IX Lantdags- och riksdagsmannarepresentationen 342
X Österbottniska Posten 349
XI Den smalspåriga järnvägen 358
XII Nykarleby under ofärdsåren 385
XIII Nykarleby under första världskriget 408
XIV Fånglägret 444
XV Polisinrättningen efter 1918. Rådhusrätten indrages 457
XVI Fattigvården från 1877 till 1974 461
XVII Stadens infrastruktur och allmänna service utvecklas 477
XVIII Kraftverket 505
XIX Industrialiseringsförsök efter kriget 542
XX Den nya järnvägen 553
XXI Stadens fortsatta utbyggnad och planering 564
XXII Pälsdjursnäringen 606
XXIII Kommunsammanslagningen 1975 626
Noter 636
Förkortningar 658
Bildförteckning 659
Bilagor [Endast en bilaga, Heikels stadsplan, ingår i boken.] 664

 


 

FÖRORD
13
   

I. UTRIKESHANDELN 1856—1884
 
Allmänna förhållanden, exporten 15
Importen 1856—1886 18
Exportvärdet 1856—1884 19
Tolagsmedlen. Hamnavgifterna. Handelsgenanten 21
Tulluppbörden 1856—1922. Tullkammarens indragning 22
Tullförvaltare 1804—1922 22
   

II. HANTVERKS- OCH INDUSTRIFÖRETAG EFTER BRANDEN
 
Hantverkare utan burskap 24
Hallrätten upphäves 25
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser 27
Antalet handlande och hantverkare 1856—1885 31
Fabriks- och hantverksföreningen bildas 32
   

III. ÖVERSIKT AV STADENS EKONOMI FRÅN 1860- TILL 1890-TALET
 
Stadens finanser 33
Rådman Grundfeldts avsked. Kränkande beskyllningar mot borgmästaren 36
Seminarielånet diskuteras. Grundfeldt klargör situationen 40

Förslag till åtgärder, strid om handelsgenanten [saknas i innehållsförteckningen]

44
Rådmännen J. A. Lybeck och Albert Dyhr avgår 47
Striden om brännvinsmedlen 49
   

IV. DEN NYA HAMNEN VID ”ANDRA SJÖN”. STADENS EGEN SJÖFART UPPHÖR. HAMNEN AVVECKLAS
 
Bakgrunden till flyttningen 52
Den nya hamnen avsedd att komplettera den gamla stadshamnen. Skeptiska åsikter 54
Tomtspekulationer 56
Delade åsikter om den nya hamnen 58
Den nya farleden till Munkgrundet. Kubbans lotsplats 61
Två gamla farleder upptas på nytt 62
Stadens sjöfart på egna kölar avtynar och upphör. Nykarleby ångbåtsaktiebolag 64
Sjömanshuset upphör 70
Hamnen avvecklas 72
   

V. NYKARLEBY SOM SKOLSTAD
 
Nykarleby pedagogi efter 1809 74
Lägre elementarskolan  
- Övergången till lägre elementarskola. Pedagogiens eftermäle 77
- Läro- och kursplaner 79
- Den nya skolbyggnaden 82
- Wasa högre elementarskola i Nykarleby 1852—1856 84
- Lägre elementarskolan utökas med en rektorsklass 88
- Betyg och prestationer 91
- Elevernas syn på skolan 95
- [Lärare vid Nykarleby pedagogi och lägre elementarskola 1810—1884 100]
Privatskolor i staden under 1800-talet  
- Moster Sahlboms skola 105
- Kaptenskan Poppius' skola 111
- Westerstråhles skola 114
- Guvernanterna Emma Nyberg och Kitty Åberg 115
- Fattigsmåbarnsskolan eller Backlunds skola 116
- Söndagsskolan för tjänsteflickor 121
- Senare småbarnsskolor 122
- Söndagsskolan, hantverksskolans föregångare 122
- Hantverksskolan 125
[Folkbildningen i Nykarlebynejden, från ambulerande skola till grundskola av Carl-Eric Wingren.]  

[Nykarleby seminarium]
 
- Seminariets tillkomst 127
- Delade åsikter 138
- Ekonomiska svårigheter 145
- Seminariet övertages av staten 158
- ”Ett sjunkande skepp 161
- Trädgårdsodling. Skogsparken. Donationer från staden och enskilda stadsbor 162
- Seminariet under 1900-talet. Ofärdsåren och 1. världskriget [Hagfors] 165
- Seminariet under 1920- och 1930-talet 168
- Seminariet och staden 170
- Ny direktor. Seminariet under krigen. Avvecklingen 187
   
Högre folkskolan för flickor 1875—1903  
- Folkskolan upprättas 199
- Organisation, kurs- och läroplaner. Skolans stat 201
- Skolans verksamhet, lärare och elever 204
Seminariets övningsskola, tillkomst, verksamhet och lärare 213
Fruntimmersskolan 218
Aftonskolan eller skolan för försummade barn 221
Juthbacka arbetsskola 225
Privata finska småbarnsskolan. Folkskolan. Grundskolan 227
Nykarleby samskola-samlyceum-gymnasium 233
Kristliga folkhögskolan 243
Arbetarinstitutet 250
De nya skolorna. Medborgarskolan, kommunala mellanskolan och grundskolan 252

VI. NÄRINGSLIV OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN FRÅN 1870-TALET TILL VÅR TID
 
Handelsmännen 262
Hantverkare och industriidkare 274
Nålörssågen 286
Affärslivet från 1930-talet till vår tid 288
Arbetslöner och levnadskostnader 290
Alkoholhanteringen, stadens stora inkomstkälla 294
   

VII. NYKARLEBY AKTIEBANK, BONDFÅNGERI I SINO PRYDNO
 
Nykarleby aktiebank, bondfångeri i sino prydno 302
   

VIII. STADENS FÖRVALTNING OCH STYRELSE
 
Förvaltningsreformen 1873—1884. Allmänt 324
Drätselkammaren 325
Stadsfullmäktigeinstitutionen införes 329
Stadsstyrelsen 336
[Stadsdirektörer samt borgmästare och t.f. borgmästare] 339
[Rådmän i Nykarleby 1837—1975] 340
   

IX. LANTDAGS- OCH RIKSDAGSMANNAREPRESENTATIONEN
 
Lantdagsvalen 1876—1881 342
Ordningen vid lantdagsmannavalen fastställes 344
Lantdagsvalen 1907—1917 345
   

X. ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
 
Österbottniska Posten 349
   

XI. DEN SMALSPÅRIGA JÄRNVÄGEN
 
Järnvägsfrågans tidigare skede 358
Kovjokivägen 359
Järnvägsfrågan 1890—91 361
Ernst Saxéns och A. Frenckells insatser 363
Järnvägsbygget börjar 365
Materielen 366
Ansökan om koncession och statssubvention avslås 368
Banan öppnas för trafik. Expropriationen 369
Trafikreglemente och taxor 370
Järnvägens försäljning 377
”Den lärda banans” eftermäle 382
   

XII. NYKARLEBY UNDER OFÄRDSÅREN
 
Nykarleby frivilliga brandkår 385
Förtryckspolitiken. Passivt motstånd. Värnpliktsuppbåden 389
Storstrejken 391
Det fredliga Nykarleby 399
Marknaderna 403
   

XIII. NYKARLEBY UNDER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
 
Livsmedelsbrist och arbetslöshet 408
Den ryska inkvarteringen 412
Inkvarteringen 1917. Kostnaderna 416
Revolutionen 1917 och händelserna i Nykarleby 418
Nykarleby ”frivilliga brandkår” bildas 426
Lantdagsvalet 1917 428
Skyddskåren organiseras 429
Finland självständigt 433
Frihetskrigets utbrott 434
Nykarleby skyddskårister i frihetskriget 438
   

XIV. FÅNGLÄGRET
 
Fånglägret 444
   

XV. POLISINRÄTTNINGEN EFTER 1918. RÅDHUSRÄTTEN INDRAGES
 
Polisens ställning förbättras 457
Rådhusrättens indragning 458
   

XVI. FATTIGVÅRDEN FRÅN 1877 TILL 1974
 
Av fattigvården underhållna 1877—1887 461
Privat välgörenhet 461
1879 och 1894 års fattigvårdsregelementen [Saknas i innehållsförteckningen.] 463
Fattiggården bygges 464
Frihemmet i funktion. Nya reglementen 466
Kostnaderna för fattigvården 468
Socialvården efter 1920 469
Nytt fattigvårdsreglemente 1923 470
Socialvården betungande 472
Barnhemmet 474
   

XVII. STADENS INFRASTRUKTUR OCH ALLMÄNNA SERVICE UTVECKLAS
 
Den första telefonledningen 477
Staden får telefon 479
Kommunikationerna förbättras. Cykeln, bil- och busstrafik 482
[Taxi och Busstationen]  
”Levande bilder” gör sitt inträde 485
Stadsbiblioteket 486
Museet 488
Minnestavlor och stoder. Topeliusminnena [Se Minnesmärken.] 490
Kuddnäs restaureras. Topeliusstenen och Topeliusbysten 493
Victor Malmbergs skulptur ”Flora” 498
Mikael och P. W. Lybecks minnestavla 498
Hälso- och sjukvårdsförhållandena i staden 500
   

XVIII. KRAFTVERKET
 
[Kapitlet komprimerat till Några märkesår]  
Staden får sitt första elverk. Gatubelysningen 505
Elverket inlöses av staden 506
Utbyggandet av Nybroforsen. Besvärsfrågan avgöres 508
Frågan om kraftverket avgöres 510
Arbetet påbörjas 512
Skulderna ökar 515
Dammen stjälper 516
K.F. Spolander avgår 519
Kostnaderna för kraftverket 523
Översikt av kraftverksbygget [K.F. Spolander] 525
Högsta domstolens utslag 1929. Stadskvarnens senare öden 528
Tarifferna höjs på grund av kriget 530
Distributionsnätet utvidgas 530
Kraftverket efter kriget 531
Anslutning till stamledningsnätet [och Joupers kraftverk] 532
Elverket under ny ledning. Kraftverket utbygges 534
   

XIX. INDUSTRIALISERINGSFÖRSÖK EFTER KRIGET
 
[Byggandsfirmor och snickerier] 542
Gyllenbergs fabriker 543
Jouperfabriken 544
Nykarleby båtbyggeri 547
Plastindustrin 548
OY Karlon AB 550
Mirka OY Keppo AB 552
   

XX. DEN NYA JÄRNVÄGEN
 
Den nya järnvägen 553
   

XXI. STADENS FORTSATTA UTBYGGNAD OCH PLANERING
 
Rummelbacken 565
Stadsplanen av år 1912 569
Byggnadsordningen ändras 571
1922 års byggnadsordning 573
Grundfeldtska gården blir läkargård 575
Hilding Ekelunds förslag till stadsplanereglering 576
[Älvbranten]  
Stadsbilden 1946 579
[Bastur]  
Den nya bad- och tvättinrättningen väcker kritik 584
Olli Wikstedts stadsplan av år 1965 588
Stadsplanens tillämpning [En stor del av texten i kapitlet finns i Hädangångna hus.] 592
Rivningen av det grundfeldtska huset 599
Arkeologiska kommissionen yttrar sig 603
   

XXII. PÄLSDJURSNÄRINGEN
 
[Allmänt] 606
Nyko-Frys 607
Farm-Frys 608
Minknäringen expanderar 609
Minkskinnens beredning 609
Minkfodertillgång och konjunkturer. Auktioner och utställningar 610
Ökad internationell konkurrens 611
Fortsatt utbyggnad 613
Marknadsföringen omorganiseras 617
Blårävsfarmningen 618
Fortsatta framgångar vid minkutställningarna 618
Pälsdjursnäringen i Nykarleby stad före inkorporeringen 620
   

XXIII. KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1975
 
Kommunsammanslagningen 1975 626
   
 
Noter 636
Förkortningar 658
Bildförteckning 659
Bilagor 664



Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III.


Läs mer:
Innehållsförteckning till Nykarleby stads historia del II (1980).
(Rev. 2024-01-05 .)