XIV FÅNGLÄGRET

Noter

 



1) Paavolainen, Vankileirit Suomessa s. 60 ff., 63 ff., 67 f. Ibid, Valkoinen terrori s. 124 ff.

2) Mag. prot. 9.3.1918. G. Hedströms anteckningar.

3) Herlers och Ester Fougstedts meddel.

4) J.L.B:s meddel., att han som vakt åtföljde en transport av röda fångar från Jakobstad till Nykarleby. ÖP 31.5.18 ang. fångantalet.

5) Ester Fougstedt, Edvin Marklund medd.

6) Nykarleby sem. matrikel, s. 32. Nkby sem. årsberättelse 1917—1918. Verkmästare J.E. Backlund medd.

7) ÖP 7.2.1918. V. Wiklund och J.E. Backlund medd.

8) H. Haglund medd. Kungörelse av v. Kraemer 24.5.18. ÖP s.d. Se närmare d.a.s. 111.

9) ÖP 8.3.1918.

10) v. Kraemers kung. 25.4.1918. ÖP 3.5. s.å.

11) L. Wegelius t.drk. 29.7.1918. J.E. Backlund medd.

12) ÖP 15.2.1918.

13) ÖP 7.2., 22.2., 31.5.1918. Ester Fougstedt t. förf. Gården byggdes 1864 av rådman Alb. Dyhr och ägdes 1904—1914 av K.F. Spolander och därefter av Föreningsbanken.

14) Ida Källströms (Birck) meddel. t. förf. Hon var affärsbiträde på Handelslaget 1918.

15) ÖP 7.2.1918.

16) Lanthushållningsexp. kungörelse 18.2.1918. ÖP 22.2. s.å. Ida Källström medd.

17) Josef Herlers yttrande.

18) Meddelare: Ida Källström: 6 ”ledare”, enligt J. Herler 8—10, Marklund 16 och Backlund 17.

19) Bl.a. 28.1.18. Paavolainen, Valk. terrori s. 125 ff. Jägerskiöld, G. Mannerheim 1918 s. 55 ff.

20) Jägerskiöld, a.a. s. 230 ff. Finlands frihetskrig II s. 38 f.

21) Medd. E. Marklund, J. Herler, J.E. Backlund, V. Wiklund, Ida Källström, H. Haglund, J.L. Birck. G.M. Törngren, Den vita krigsledningen. Frihetskriget skildrat av deltagare VIII s. 41 f., 33 f. Paavolainen a.a. s. 59 ff., 66, 420 ff. Mannerheims cirkulärbrev t. distriktschefer o. truppbefälhavare 25.2. o. hans kungörelse s.d. 1918 Jägerskiöld a.a. s. 230 f. Paasivirta, Finland 1918 s. 228.

22) Viklund bekräftar Herlers uppgift, att Nylund ledde plutonen. Intervju 8.12.80.

23) JEB medd. Holger Haglund medd.

24) Edvin Marklund medd.

25) Josef Herler medd.

26) Detta var tydligen den av JEB uppgivna 17. ryssen, alltså 16 vid Kyton och 1 vid Högbacka.

27) Ida Källströms medd.

28) Werner Blomström medd. Edvin Marklund uppger 8 arkebuserade.

29) W. Blomström medd.

30) Selim Haglund enl. sonen Holger Haglund. Josef Herler medd.

31) Medd. Ida Källström, som bodde mitt emot gården nr 4 och hade väl reda på vad som hände. ÖP 22.9.1916.

32) Medd. E. Marklund. Sandström, Gustaf Waldemar, (f. 18.4.1872, d. 14.4.1942), porträtt i Wegelius, För Finlands frihet, s. 112. ÖP 9.2.1918. T. denna stab hörde bl.a. konsul A. Rodén, mag. C.A. Uunila och dr E.V. Knape. Hersalo, Suojeluskuntain hist. I s. 441, 576.

33) E. Marklund medd.

34) Rådstuvurättens protokoll 30.4.18. Referat i ÖP 3.5.18.

35) E. Marklund t. förf. vid intervjuer 10.6.1974 och 1.7.1975.

36) J.E. Backlund, Josef Herler, E. Marklund, Ida Källström m.fl.

37) J.E. Backlund medd.

38) ÖP 11.10.1919.

39) Oskar Krooks medd. ”Pojken” levde ännu 1973 i Jakobstad o. berättade om saken för Krooks.

40) Josef Herler, Ida Källström, E. Marklund, W. Blomström m.fl.

41) ”47 är en säker siffra för antalet arkebuserade”. JEB t. förf. v. intervju 9.6.1974.

42) E. Marklund medd.

43) Ida Källström medd.

44) Paavolainen, Valkoinen terrori s. 129, 434.

45) Mag. prot. 9.3.18. Paavolainen, Vankileirit Suomessa 1918, s. 60—68. Ibid., Valkoinen terrori s. 127. Paavolainens uppgifter om fånglägret i Nykarleby är synnerligen torftiga och ofullständiga, tydligen beroende på bristande material.

46) E. Marklund medd.

47) Ida Källström t. förf. vid intervju 19.6.70. Samstämmiga vittnesbörd fr. J.E. Backlund, E. Marklund, J. Herler m.fl.

48) Jfr sabotageplanerna i Jakobstad mot artilleriskolans ledning och förråd. ÖP 8.3.1918. Kivijärvi, Suomen vapaussota 191811 s. 48 ff.

49) ÖP 3.5.1918.

50) ÖP 17.5.1918.

51) ÖP 11.5.1918.

52) ÖP 3.5.,22.3.1918.

53) ÖP 24.5.1918 ”... av försiktighetsskäl sutto vi stumma och liksom oberörda ...” Marthornas ”Tacksamhetsbetygelse” ÖP 31.5. s.å.

54) ÖP 31.5.1918.

55) ÖP 31.5., 7.6.1918. Nkby sem.matr. s. 32. ÖP 14.6.18. Paavolainen, Vankileirit s. 111 ff., 114 fr. Förläggnings- och transportchefen vid fånginrättningen P.F. Stenius' förslag av 28.5.1918 till utrymning av fånglägren är vad antalet fångar i Nykarleby detta datum beträffar helt felaktigt: 27 st.! lbid., a.a. s. 107. Paavolainen, a.a. s. 63 fr. har med stöd av Uleåborgsintendenturens veckorapporter från därvarande läger trott sig kunna konstatera, att utspisningen av de ryska fångarna också i de andra lägren var någorlunda tillräcklig. Något tecken på att de ryska krigsfångarna skulle ha varit svårt uthungrade under den tid de vistades i de österbottniska lägren skulle ej finnas, ej heller uppgifter om stränghet vid bevakningen. Någon ”purnaushalu” skulle ryssarna ej ha visat. Fångtiden i Finland skulle allmänt taget ej ha inneburit något större lidande för dem (s. 72). Det enda de led av var enligt P., att de hade tråkigt. Som bevis härför anför P., att de ryssar, som vistats i ”Uudenkaarlepyyn Kovjoen leirissä” hurrade, då de fick höra, att de skulle sändas hem (s. 65). — Något Kovjokiläger fanns emellertid inte. P. röjer såsom tidigare nämnts en märklig okunnighet om Nykarlebylägret trots att det var Österbottens största. Seminarielägret har han tydligen aldrig hört talas om. Med ledning av ovanstående redogörelse för förhållandena i fånglägret i Nykarleby torde man i själva verket tvärtom kunna hävda, att de ryska fångarna hade det svårt också i de andra lägren. I Jakobstadslägret, som var näststörst (1.306 fångar 12.5.18) och till största delen bestod av ryssar, dog sålunda minst 21 fångar i sjukdomar och 26 av svält, vilket P. även är medveten om (jfr Hj. Linder, Nog med blodbad. Hbl. 25.5.18. Paavolainen a.a. s. 306 f.).



Erik Birck (1988) Fånglägret i Nykarleby stads historia del III, sid 294—301.


Nästa kapitel: XV. POLISINRÄTTNINGEN EFTER 1918. RÅDHUSRÄTTEN INDRAGES. Polisens ställning förbättras.
(Inf. 2005-02-23.)